Det framkommer i bakgrunden att det i Sverige varje Är insjuknar ungefÀr 90 barn av sjukdomen leukemi. NÀr barnets sjukdom uppkommer Àr det inte bara barnet som drabbas utan Àven hela familjen och det kan utlösas en krisreaktion hos de inblandade. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelser i samband med sjukhusansluten vÄrd i Sverige nÀr barnet i familjen drabbas av sjukdomen leukemi. Metoden som valdes var litteraturstudie innefattande tre skönlitterÀra böcker skrivna av barnets förÀldrar. Analysmetoden som anvÀndes var Burnards (1996) innehÄllsanalys, som görs i fyra steg.

BakgrundFamiljen Àr en enhet dÀr beteendet hos en individ pÄverkar de andra. NÀr ett barn drabbas av svÄr sjukdom pÄverkar det hela familjens dagliga liv, inte minst drabbas de andra barnen i familjen.Oavsett hur syskonrelationen ser ut sÄ betyder syskon mycket för varandra. Syskonrelationen Àr ofta den nÀrmsta och lÀngsta relationen i livet. Syskon behöver fÄ vara tillsammans och det gÀller Àven vid sjukdom. NÀr ett syskon blir sjukt utgör de friska barnen i familjen en riskgrupp för att utveckla hÀlsoproblem.

Detta examensarbete handlar om den icke-verbala kommunikationen mellan pedagogen och barnet i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter pedagoger har av den icke-verbala kommunikationen i samband med konfliktsituationer mellan den vuxne och ett barn. Avsikten var Àven att undersöka vad pedagogerna uppfattar som viktigt nÀr det gÀller icke-verbala signaler i konfliktsituationer, samt hur de anvÀnder eller skulle kunna anvÀnda sin kropp som ett redskap i dessa situationer.De teoretiska utgÄngspunkterna har drag av det socialpsykologiska perspektivet och delar av arbetet stöds pÄ Brodin och Hylanders tolkningar av Sterns teorier och texter om barns sjÀlvutveckling. Min undersökning gjordes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Fem pedagoger fördelat pÄ tvÄ kommuner intervjuades.

I detta examensarbete ville vi undersöka vad barnen som till synes inte leker med andra barn gör och hur nÄgra förskollÀrare talar om dessa barn.I undersökningen har fokus legat pÄ samspelet mellan barn-barn vilket undersökts genom observationer. De vuxnas tankar och syn pÄ hur de kan/bör förhÄlla sig till dessa barn har framstÀllts genom intervjuer. Vi har gjort observationer och vuxenintervjuer pÄ en förskola belÀgen i centrala Stockholm. Förskolan har vi valt att namnge till Skogsmullen och avdelningarna namngav vi till Ugglan och Björnen. För att fÄ Ànnu en infallsvinkel har vi intervjuat en utbildare inom synsÀttet VÀgledande samspel, som bland annat bottnar i psykoanalytikern Daniel Sterns begrepp.

Denna studie behandlar barnperspektivets uttryck i domslut avseende tvÄngsvÄrd av barn under 15 Är enligt 3 § Lag (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Barnets eget beteende stÄr i fokus i förhÄllande till rekvisitet socialt nedbrytande beteende i 3 § LVU. Genom en diskursanalys av tio domslut avgjorda enligt 3 § LVU har vi belagt ett underlag för att besvara vÄrt syfte. Syftet Àr att undersöka om och i sÄ fall hur barnperspektivet kommer till uttryck i domslut genom förstÀllningar om barnet i relation till hur barnets röst beaktas i förvaltningsrÀttens bedömning kring barnets bÀsta. Mot bakgrund av vÄr teoretiska och begreppsliga referensram, inbegripande teori och begrepp kÀnnetecknade av socialkonstruktionitiska antaganden och ett barndomssociologiskt perspektiv, dras slutsatsen att det finns indikationer pÄ att förvaltningsrÀttens barnperspektiv Àr bristfÀlligt. Av analysen framgÄr att barnets perspektiv framförs pÄ ett problematiskt sÀtt genom att deltagande aktörer i rÀtten Äterger barnets utsagor i barnets frÄnvaro.

Hur kan stödgrupper hjÀlpa barn som har upplevt vÄld? Syftet med denna studie var att undersöka hur en specifik stödgruppsverksamhet i en mellanstor stad i Sverige arbetar i sina stödgrupper för barn som har upplevt vÄld. Samt hur verksamheten, utifrÄn de professionellas tankar, kunskap och erfarenheter, pÄverkar barnen. UtifrÄn en kvalitativ metod och en hermeneutisk utgÄngspunkt har tvÄ intervjuer genomförts utifrÄn ett strategiskt urval pÄ en stödgruppsverksamhet dÀr de intervjuade, informanterna, Àr de professionella som leder stödgrupperna. Studien visar att barn som har upplevt vÄld behöver hjÀlp att bearbeta sina upplevelser av detta vilket de kan fÄ möjlighet till genom individuella samtal.

Frekvensen exklusivt ammade barn visar en nedÄtgÄende trend i Sverige. Det finns forskning som visar att om blivande förÀldrar kan uppmuntras att planera amning och förÀldraledighet innan barnet Àr fött, ökar sannolikheten att barnet blir exklusivt ammat i sex mÄnader. Genom en enkÀtstudie bland 154 kvinnor undersöktes eventuella samband mellan förÀldrars planering av amning, förÀldraledighet och andra inverkande faktorer.De flesta kvinnor i studien hade intentionen att amma exklusivt i sex mÄnader och att vara förÀldraledig med sitt barn under de första sex mÄnaderna. Varken kvinnans Älder eller partnerns utbildningsnivÄ pÄverkade amningsplaneringen. De flesta kvinnor som planerade att amma i sex mÄnader hade minst universitetsutbildning.

INLEDNING: Med vÀxelvis boende avses att barnet vistas ungefÀr lika mycket, och harett varaktigt boende hos bÄda förÀldrarna. FamiljerÀttsliga reformer har under desenaste decennier underlÀttat för förÀldrar att dela lika pÄ ansvaret om sitt barn, vidskilsmÀssa. Det kan ses som en bidragande faktor till att nysepareradesmÄbarnsförÀldrar idag, vÀljer att lÄta sitt barn bo vÀxelvis. Enligt förÀldrabalken Àrdet vad som Àr bÀst för barnet som ska vara avgörande för var barnet ska bo. Svenskamyndigheter rekommenderar att vÀxelvis boende ska beslutas restriktivt för barnunder tre Är.SYFTE: Uppsatsens syfte Àr att försöka ta reda pÄ om det Àr övervÀgande gynnsamteller ogynnsamt att ha ett vÀxelvis boende för barn i Äldern 0-2 Är, utifrÄn ettanknytningsteoretiskt perspektiv.

Syftet med uppsatsen Àr att reda pÄ hur sjÀlvbiografiska böcker avbildar hur det Àr att vÀxa upp med missbrukande förÀldrar. Fokus ligger pÄ hur det vuxna barnet i sina berÀttelser beskriver barnets psykiska, fysiska mÄende och dess beteende. Fokus ligger Àven pÄ hur barnet framstÀlls skildra sina relationer till andra, respektive hur anknytningen mellan barn och förÀlder beskrivs eller kan tolkas relaterat till att vÀxa upp med missbrukande förÀldrar. FrÄgestÀllningarna Àr följande: Hur avbildar författare till sjÀlvbiografiska böcker hur det Àr att vÀxa upp med missbrukande förÀldrar inom omrÄdena; Barnets vÀlbefinnande och kÀnslor, Barnets beteende, respektive hur författaren eventuellt avbildar anknytningen mellan förÀlder och barn, och barnets relationer till andra Metoden som anvÀnds i studien Àr kvalitativ innehÄllsanalys av sjÀlvbiografiska böcker skrivna av nu vuxna barn till missbrukare. Det perspektiv som anvÀndes vid förstÄelsen av materialet Àr anknytningsteorin.  Studiens resultat visar att gemensamma teman i de sjÀlvbiografiska böckerna av barnen som vuxit upp med en eller tvÄ förÀldrar som missbrukar Àr skildringar av hur deras mÄende kan tÀnkas pÄverkas av förÀlderns missbruk. BÄde det psykiska mÄendet som det fysiska.

NÀr ett barn blir inlagt pÄ sjukhus, Àr oftast en förÀlder tillsammans med barnet under hela sjukhusvistelsen. Alla förÀldrar Àr inte nöjda med sjukvÄrdspersonalens bemötande och den information de fÄr. FörÀldrar som inte Àr trygga i vÄrdsituationen kan bli ett sÀmre stöd till sitt sjuka barn. Syftet med denna litteraturstudie var att öka förstÄelsen för förÀldrars behov och förvÀntningar pÄ vÄrden dÄ deras barn var inlagt pÄ sjukhus. Metoden var en litteraturstudie innehÄllande tio vetenskapliga artiklar.

BakgrundEtt barn som föds före pÄbörjad graviditetsvecka 37 rÀknas som för tidigt född och det kan dÄ bli aktuellt att barnet vÄrdas pÄ en neonatalavdelning. Inom neonatalvÄrden ses förÀldrarna som den viktigaste resursen i omvÄrdnaden av barnet och deras medverkan Àr avgörande för barnets framsteg i utvecklingen. Graviditeten kan ses som en tid att vÀnja sig vid tanken pÄ sitt framtida förÀldraskap. NÀr ett barn föds tidigare Àn berÀknat kan dÀrför förÀldrarna kÀnna stress och oro över att snabbare Àn vÀntat kastas in i sina förÀldraroller. SjukvÄrdspersonalen pÄ neonatalavdelningen ska sörja för sÄvÀl mammans som pappans delaktighet i omvÄrdnaden, vilket kan ske genom att introducera kÀnguruvÄrd samt ge stöd och information i den kris som förÀldraparet gÄr igenom.

Att vÄrda barn inför operation krÀver att anestesisjuksköterskan kan förstÄ barnets livsvÀrld och bemöta eventuell oro. Första gÄngen som ett barn kommer i kontakt med sjukvÄrden kan upplevas som skrÀmmande. Hur barnet blir bemött har en stor betydelse för framtida besök. Med bra förberedelse skapar anestesisjuksköterskan trygghet och underlÀttar inför operationen för bÄde barnet och deras förÀldrar. Informationen till barnet Àr en viktig del i den preoperativa delen och mÄstes anpassas till barnets Älder.

Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra förskollÀrare hanterar balansen mellan att ansvara för barngruppen samtidigt som hÀnsyn ska tas till varje enskilt barns omsorg, utveckling och lÀrande. Studien har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningar kring förskollÀrares tankar om och arbetet med fokus pÄ det individuella barnet och barngruppen. Vidare har undersökningen berört hur olika ramfaktorer kan pÄverka förskollÀrarnas dagliga arbete med att balansera individ och grupp. Materialet till denna studie kom att bestÄ av kvalitativt insamlat material i form av fem enskilda intervjuer.FörskollÀrarna i min studie ansÄg att alla barn Àr olika och dÀrför kan ocksÄ behoven för omsorg, utveckling och lÀrande se olika ut. En god dialog i arbetslaget och med förÀldrar skapar förutsÀttningar och strategier för att anpassa verksamheten efter det individuella barnet och barngruppen.

Bakgrund: HĂ€lso- och sjukvĂ„rdslagen fick Ă„r 2010 en ny paragraf som resulterat i nya riktlinjer i flera av Sveriges landsting angĂ„ende bemötandet av barn som anhöriga. Årligen förlorar 3361 barn en förĂ€lder pĂ„ grund av svĂ„r sjukdom och detta kan resultera i en sĂ€mre fysisk och psykisk hĂ€lsa hos barnet. En ökad medvetenhet inom sjukvĂ„rden skulle möjliggöra igenkĂ€nnande och stöd till drabbade barn. Syfte: Att beskriva hur barn hanterar sin situation dĂ„ en förĂ€lder Ă€r svĂ„rt sjuk och hur sjuksköterskan kan stödja barnet. Metod: En litteraturöversikt baserad pĂ„ 13 studier med kvalitativ ansats.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur pojkar och flickor bemöts av pedagoger pÄ en förskola. Datainsamlingen har gjorts genom observationer av hur bemötandet sker vid olika situationer pÄ tre stora avdelningar. Forskningsansatsen Àr kvalitativ. Datainsamlingen har Àven genomförts med hjÀlp av intervjuer med förskollÀrare. Undersökningen visar pÄ en viss skillnad i hur förskollÀrarna bemöter barnet olika beroende pÄ vilket kön barnet har.