Syftet med denna studie är att genom en litteraturöversikt beskriva arbetsterapeutens användande av grupp som intervention för individer med psykisk sjukdom. För att besvara syftet valde författarna att göra en litteraturstudie för att få en fördjupad kunskap samt beskriva befintlig kunskap inom det valda området. Datainsamlingen skedde genom att författarna noggrant valde ut tre lämpliga sökord; arbetsterapi, intervention och psykisk sjukdom. Utifrån sökorden skedde datainsamling via utvalda databaser, sökningen utmynnade i tio vetenskapliga artiklar. Författarna valde sedan att analysera de utvalda vetenskapliga artiklarna utifrån ett manifest kvalitativ innehållsanalys.

I Sverige drabbas 60-70 % av befolkningen någon gång i livet av ländryggssmärta, av dessa blir 90 % besvärsfria inom tre månader medan resterande får bestående eller återkommande problem. Patienters föreställningar om ländryggssmärta är viktiga för hur de förhåller sig till och hanterar sin smärta, föreställningar i sin tur har visats kunna påverkas av information. Syfte: syftet med studien var dels att undersöka och beskriva aspekter av föreställningar om ländryggssmärta och dels kunskap om ryggens struktur/funktion samt erhållen/sökt information om ländryggssmärta, hos patienter med långvarig ländryggssmärta som har sjukgymnastkontakt. Metod: i studien inkluderades 49 patienter med långvarig ländryggssmärta som sökt sjukgymnastkontakt på öppenvårdsmottagningar. Mätinstrument: svensk version av Back Beliefs Questionnaire (S-BBQ) användes för att mäta föreställningar om ländryggssmärta och dess konsekvenser för det fortsatta livet.

Dagens samhälle präglas av ett företagsklimat som är hårdare än vad det har varit i historien. Det är en följd av att kraven från omgivningen har blivit större och konkurrensen på marknaden hårdare. Därigenom befinner sig många företag i en situation där kraven på att sänka kostnaderna har ökat. Omorganisationer och otydliga yttre villkor är idag vanligt förekommande och en verklighet för de individer som finns i organisationerna. Stress och utbrändhet är ord som har blivit allt vanligare.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa den bröstcanceropererade kvinnans vardag med lymfödem samt vilka preventiva omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för att undvika utvecklingen av lymfödem. Forskningsprocessen är baserad på Goodmans sju steg för en systematisk litteraturstudie. Resultatet är baserat på 11 vetenskapliga artiklar. Utifrån artiklarnas resultat utvecklades två teman, dagligt liv och prevention. Det påvisades att lymfödem hade en negativ påverkan på det dagliga livet för kvinnor som utvecklat lymfödem.

Barnens uppväxtår är en tid i livet som kännetecknas av snabba förändringar i både kropp och beteende. I Sverige har andelen överviktiga skolbarn fördubblats från 1980- talets mitt till 2000- 2001. Vanor som har betydelse för hälsan resten av livet grundläggs i unga år. Om barn väljer en hälsosam livsstil beror på omgivningen, som till exempel skolan. Barn tillbringar en stor del av sin tid i skolan, vilket medför att skolan har en central roll i det hälsofrämjande arbetet.

Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för Management Arbetets art: C-uppsats 10p Sociologi 41-60p Titel: Nebahat Akkoc Författare: Shoipe Breznica, Zelal Aydogan Handledare: Kerstin Arnesson Abstract Det turkiska samhället är ett starkt legitimerat samhälle som är svårt att förändra, speciellt för en etnisk minoritets kvinna. Nebahat Akkoc har bevisat motsatsen. Berättelsen om Nebahats liv är ingen typisk livsberättelse, men den kurdiska Nebahat är ingen vanlig kvinna och inte heller en regelrätt samhällsmedborgare. Vårt syfte är att förklara och förstå hur starkt en enda människas vilja och mod kan vara. Uppsatsen handlar om hennes liv och hennes syn på livet från barndomen till vuxenlivet.

Smärta är en subjektiv upplevelse, vilket innebär att människors sätt att uttrycka upplevd smärta är individuellt. Smärtuttrycket kan vara verbalt i ord eller icke-verbalt, bortom orden, och formas under hela livet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll då det många gånger är sjuksköterskan som tolkar patienters smärtuttryck och bedömer deras upplevda smärta. Kommunikationen mellan patient och sjuksköterska ska vara professionell och omvårdnadsorienterad, där sjuksköterskan ska vara lyhörd och inta ett patientcentrerat förhållningssätt..

"Livet efter gymnasiesärskolan" är en intervjuundersökning med två årgångar elever som tagit studenten 2012 och 2013 från något av de fem erbjudna nationella programmen på gymnasiesärskolan inom Jämtlands gymnasieförbund (JGY). Syftet med studien var att närmare undersöka hur boendesituation, sysselsättning och ekonomiska villkor ser ut efter avslutade gymnasiestudier för avsedd målgrupp.Intervjusvaren visar faktisk fördelning av sysselsättningsform, könstraditionella yrkesval och samstämmighet mellan sysselsättning och genomgångna gymnasieprogram. Studien omfattar frågor och svar om boende, nuvarande sysselsättning och om eventuell anställningsform samt förslag till eventuella förändringar av nuvarande livssituation. Studien tar sin utgångspunkt i semi- strukturerade intervjuer med fyrtiofem avgångselever från något nationellt gymnasiesärskoleprogram inom upptagningsområdet för JGY. Samtliga intervjuer utfördes en och en via personliga möten och i vissa fall, då intervjupersonen önskat så, via telefon.Resultatet visar att informanterna förutom de sju som vid tidpunkten för studien var arbetslösa trivdes med sin nuvarande sysselsättning.

Att vara med om en amputation innebär ett stort trauma för den enskilde. För att som sjuksköterska kunna ha ett professionellt förhållningssätt gentemot patienten krävs det god självkännedom, empati och kunskap inom området. Syftet med litteraturstudien var att söka kunskap om hur sjuksköterskan på bästa sätt kan stödja, förhålla sig och vårda traumatiskt amputerade patienter. Hur vi som sjuksköterskor på bästa sätt kan lindra lidandet för den drabbade och dennes närstående. De vetenskapliga artiklarna som ingick i studien söktes genom databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO samt framtogs genom personlig kommunikation med docent Hans Granhed, ortopedkliniken SU/ Mölndal.

De senaste 50 åren har man strävat efter att förbättra effektiviteten i mjölkproduktionen genom att genetiskt selektera för ökad mjölkmängd. Under den här tiden har mjölkavkastningen per ko mer än fördubblats. Detta har medfört fertilitets- och hälsoproblem samt en minskande livslängd hos de moderna mjölkkorna. För att få lönsamhet i mjölkproduktionen krävs det att mjölkkon stannar kvar länge i besättningen. Kunskapen om vilka faktorer som gör att kon får en lång livslängd och hög produktion kan man använda i sitt avelsarbete för att förbättra hållbarheten på sina mjölkkor. Informationen om livslängd är ej tillgänglig på unga djur eftersom det är en egenskap som uttrycks sent i livet. Detta gör att en säker avelsvärdering för den egenskapen fördröjs.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

De blir allt mer vanligt att människor som lider av en obotlig och progressiv sjukdom vill vårdas i hemmet den sista tiden i livet. En del men inte alla vill även dö i hemmet. Palliativ vård i hemmet blir aktuellt. Palliativ vård är den lindrande och stödjande vården vid en tidpunkt när det inte längre förväntas att bota den sjuke och målet inte längre är att förlänga livet. I många fall krävs det en närstående som är delaktig i vården i hemmet för att palliativ vård i hemmet ska bli möjligt för den som är sjuk.

Uppsatsens syfte är att undersöka människors förhållningssätt till musik i landet St. Vincent och Grenadinerna. Studien bygger på fältarbete som genomfördes där under tre veckor i april 2011 och undersöker hur begrepp som musik, musikalitet och ?bra? musik definieras. Vidare beskrivs hur musik kan påverka människan samt musikens funktioner i det dagliga livet. Studien bygger på sex stycken kvalitativa intervjuer av personer med olika ålder, kön, och bakgrund från St.

Inledning: Trauma påverkar drömmar och dess bearbetningsförmåga av innehåll. En viktig punkt är att etiologin av PTSD anses vara en traumatisk upplevelse som kan leda till återkommande mardrömmar. Idag finns det många personer i samhället som lider av trauma och traumarelaterade problem vilket gör att utveckling av traumateorin får en central betydelse för att erbjuda bra behandlingsmetoder.Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur traumatiska upplevelser bearbetas i drömmarna med fokus på affekter och interaktioner med andra människor som kan leda till vidareutveckling av psykodynamisk traumateori.Frågeställningar:? Vad finns det för skillnader i drömmarna mellan grupperna i avseende på affekter?? Vilka centrala teman förekommer i båda gruppernas drömmar och hur ser det ut i jämförelse mellan grupperna?Metod: Den metod som använts är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats där 60 drömmar från tidigare krigsveteraner studeras och jämförs i två grupper.Resultat: Studiens resultat visar traumats negativa effekter på affektregleringsförmåga och relationer. Det lyfter också fram drömmens betydelse som en ingång till det psykiska livet för att få inblick i hur traumatiska händelser och affekter hanteras, samt drömmandets funktion i affektreglering som är en viktig bearbetande faktor för trauma.Diskussion: Studiens resultat är i många avseenden i linje med tidigare forskning och teoribildning, men särskilt två aspekter av resultatet förtjänar att lyftas fram: Drömmen som en scen för det psykiska livet: 1.

Syftet med denna uppsats är att om möjligt bidra till en större kunskap och ett större intresse för det som kan utgöra en av grundbultarna i uttrycket ?livslångt lärande?, nämligen studier i vuxen ålder vid Komvux. Vidare är syftet att försöka framhäva betydelsen av att hela livet få möjlighet att både som person och som vetande människa växa och genom att få chansen till detta också vara en del av ett ständigt förändrande kunskaps- och informationssamhälle. Litteraturmässigt behandlas detta utifrån vad tidigare forskning lyft fram som karaktäristiskt för vuxenstuderande. Det tidigare forskning framhäver, ställs i undersökningen mot det som framkommit i denna studie.