De senaste åren har trädgårdsstaden, med sitt ursprung i det tidiga 1900-talet, allt mer börjat användas som förebild för ett gott stadsbyggande. Argumenten bakom valet av trädgårdsstaden hänvisar ofta till hållbarhet. De glesa monotona villamattorna som rullas ut i städernas utkanter kritiseras däremot för att vara ohållbara och att de tar mycket mark i anspråk. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka den moderna trädgårdsstadens möjligheter och begränsningar som ett hållbart stadsbyggande. Studier har gjorts av dokument bakom tre moderna trädgårdsstäder liksom av mer allmän litteratur om trädgårdsstäder.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om läroböckernas berättelser levde upp till den normativa demokratisyn som formuleras i LPO 94 och om berättelsen om det moderna Sveriges framväxt kan tillskrivas ett värde för alla elever. Undersökningen bygger på en kvalitativ läromedelsanalys av tre vanligt förekommande läroböcker i historia för grundskolans senare del. Vi har i läroböckerna fokuserat på berättelser om det moderna Sveriges framväxt som kan kopplas till begrepp som demokrati, rättigheter, solidaritet och jämställdhet. Utifrån läroböckerna, LPO 94 och aktuell forskning har vi diskuterat huruvida den historiska framställningen av det moderna Sveriges framväxt kan tillskrivas ett allmängiltigt värde. Undersökningens resultat visade att läroböckerna förmedlade en historia som tydligt gick att härleda till läroplanen.

Ungas involvering i g?ngkriminalitet har ?kat markant i Sverige under de senaste ?ren och utg?r en v?xande samh?llsutmaning med l?ngtg?ende konsekvenser f?r trygghet och social sammanh?llning. Syftet med denna scoping review ?r att sammanst?lla och kartl?gga befintlig forskning om unga personer i eller p? v?g in i g?ngkriminalitet, med fokus p? vilka risk- och skyddsfaktorer som identifieras i litteraturen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur dessa faktorer beskrivs i relation till socialt arbete och f?rebyggande insatser.

Scientologin a?r en nyreligio?s ro?relse som skildrats flitigt inom popula?rlitteraturen, vilket go?r att den blivit na?got bekant fo?r ma?nga. Syftet med denna uppsats a?r att anva?nda en bekant nyreligio?s ro?relse och utifra?n denna skapa ett undervisningsunderlag som ro?r inneha?llet i Religion 2. Uppsatsen behandlar scientologins ka?nnetecken samt fo?rha?llande till va?rldsreligionerna.

Uppsatsen utforskar några omständigheter kring vilka de omfattande förändringarna i Stockholms centrala delar vid mitten av 1900-talet dokumenterats, i första hand genom fotografiska bilder. I de "minnesböcker" där dessa bilder står i förgrunden får "Klarakvarteren" i en viss mening stå som symbol för det moderna Stockholm i och med anläggandet av den nya centralstationen på 1870-talet, samt genom att utgöra den självklara platsen för otaliga tidningsredaktioner, hotell och kaféer. Som sinnebilden för det moderna stadslivet i Stockholm är "Klarakvarteren" förbundna med en annan viktig aspekt av moderniteten: den fotografiska bilden. "Klarakvarteren" finns idag, i spåren efter den omfattande omdaningen av stadskärnan, i allt väsentligt enbart kvar som minnesbilder i form av text och fotografier. Genom att undersöka en i sammanhanget central fotografisk bok, med en längre essä av Per Wästberg tillika fotografier av Lennart af Petersens, som i många år arbetat som fotograf för Stockholms stad, hoppas föreliggande uppsats kunna väcka frågor kring hur minnen, fotografier och tillvaron i den moderna staden kan sägas gå samman i dessa "minnesböcker" som publicerats under, liksom efter, dessa storskaliga arkitektoniska förändringar..

I denna uppsats analyseras och j?mf?rs sex texter fr?n tre olika avs?ndare: Barnombudsmannen, Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap samt 1177. Fr?n tv? av avs?ndarna j?mf?rs en barnversion och en vuxenversion, och fr?n den tredje avs?ndaren j?mf?rs tv? texter skrivna f?r barn i olika ?ldrar. Syftet med studien ?r att uppm?rksamma behovet av barnanpassad text, belysa samband i befintliga texter f?r barn samt synligg?ra likheter och skillnader mellan barnanpassade texter och deras motsvarigheter f?r vuxna.

Uppsatsen Kvinnotyperna på modet går igenom hur tidningen Charme hjälper till att skapa olika kvinnlighetstyper. Utifrån Judith Butlers teori om genus och queer performances ses bilder och text som exempel på hur en kvinnlighet formeras i tidningen Charme. En tidning som bara existerar mellan åren 1921-1933 och säger sig rikta sig till den moderna kvinnan. Hur kan denna moderna kvinna ha sett ut och på vilka sätt skiljer hon ut sig från andra typer av kvinnligheter? Exempel på kvinnlighets-skapande faktorer ges från dels arbete men även från nöjesliv och nationalitet..

Den tekniska utvecklingen i samha?llet ga?r fortare och fortare frama?t. Idag a?r det inte ovanligt att mobiltelefonerna anva?nds fo?r att go?ra banka?renden, hantera e-post och vara aktiv pa? sociala medier. Tekniker och lo?sningar som utvecklas ska vara kostnadseffektiva och anva?ndarva?nliga, men a?r detta pa? bekostnad av informationssa?kerheten? Fra?gesta?llningar som har besvarat handlar om vilka sa?rbarheter i tekniken som angripare kan utnyttja fo?r att ta sig in i en telefon, hur det uppta?cks och vilka proaktiva a?tga?rder som kan implementeras.

Bakgrund: O?vervikten o?kar i va?rlden och i Sverige a?r varannan man och var tredje kvinna o?verviktig. Att vara o?verviktig a?r en riskfaktor fo?r ma?nga sjukdomar och kan leda till en fo?r tidig do?d. Sjuksko?terskor har enligt kompetensbeskrivningen ett ansvar att behandla alla patienter lika.

Kultur tillhör alltid en del av undervisning i moderna språk. Nationella faktakunskaper som ofta förekommer i mina läroböcker gör mig tveksam på om dessa fakta direkt kan bidra till framgångsrik kommunikation vid kulturmöten. Utifrån mina tvivel syftar mitt examensarbete till att ta reda på vilka åsikter om kultur gymnasielärare i moderna språk har och hur de genomför sin kulturundervisning. Min undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med sex verksamma gymnasielärare i moderna språk. I resultatet av intervjuerna visar sig att kultur ofta står i bakgrunden och är mindre viktig än de fyra språkfärdigheterna.

Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.

Databaser och databassystem är grunden för en stor del av de verksamheter som företag och organisationer sysslar med idag. Att utnyttja moderna databasteknologier kan medföra ett säkrare och smidigare system vilket i sin tur kan leda till konkurrens-fördelar för de som använder dem.I detta arbete undersöks i vilken omfattning ett antal olika moderna databasteknologier används inom företag och organisationer i Sverige och huruvida kostnaden är det största hindret för vidareutvecklingar av befintliga system.Inledningsvis beskrivs ett antal moderna databasteknologier för att ge en uppfattning om vilka möjligheter som finns på databasområdet. Därefter redovisas den under-sökning som gjorts med hjälp av telefonintervju som metod för att samla in material.Resultatet visar att vissa teknologier, som exempelvis databaser kopplade mot Internet, utnyttjas och i stor utsträckning kommer att användas i ännu högre grad i framtiden. Av undersökningen framkom ett flertal olika hinder för utveckling av databassystem där kostnaden endast är ett av dessa..

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Språkvalet i grundskolan idag är ett milt obligatorium det vill säga eleverna tvingas att välja ett språk men kan senare välja att hoppa av och börja den så kallade svenskengelskan (SvEn). Ämnet är betygslöst och ställer således inget egentligt krav på eleven och följderna blir inte så allvarliga då man i slutet på grundskolankan välja bort ett ämne inför gymnasievalet. Konsekvenserna har blivit att många elever, cirka 25 % hoppar av moderna språk och därmed tappar ett helt ämne och med detta också möjligheten att kunna studera språket vidare på gymnasiet och/eller ha grundläggande kunskaper för eventuella utlandsstudier. Enligt Skolverket och kursplanen är syftet med moderna språk att utöver att kunna kommunicera på ett främmande språk även kunna få perspektiv på sin omvärld och öka sina möjligheter att kunna ingå i olikasociala och kulturella sammanhang.Syftet med denna undersökning är att utreda hur man kan motivera högstadieelever till att läsa moderna språk, i detta fall spanska och även få dem motiverade att fortsätta. Frågeställningarna har besvarats meden kvalitativ undersökning bestående av en enkät och en intervju av 4 praktiserande lärare i spanska.

Vi lever i en medieva?rld da?r vi sta?ndigt mo?ter bilder med syfte att pa?verka oss. Det a?r da?rmed viktigt att producera bland annat reklam som sticker ut fra?n ma?ngden och bidrar med na?gonting extra till ma?lgruppen. Att anva?nda celebriteter som ansikte fo?r ett varuma?rke eller produkt o?kar fo?rhoppningen till att fa?nga konsumenternas uppma?rksamhet i en kommunikationsprocess.