Världsekonomin har gått från att vara industribaserad till att bli mer och mer kunskapsbaserad. Nya kunskapsbaserade företag som Google och Spotify har växt fram utan stora materiella tillgångar och med helt andra framgångsfaktorer än tidigare. Detta har skapat ett växande gap mellan företags bokförda värde och marknadsvärde. Det värde som utgör skillnaden mellan marknadsvärde och bokfört värde kan kallas intellektuellt kapital. Definitionen av intellektuellt kapital har förändrats utvecklats och anpassats genom år av tidigare forskning.

I Sverige har företagen ett normsystem av lagar, råd, rekommendationer och praxis att ta hänsyn till. Bokföringsnämnden (BFN) är ett av de normgivande organ som arbetar med att ge vägledning kring redovisningen och utveckla god redovisningssed. Då BFN konstaterade att de nuvarande redovisningsnormerna för icke-noterade företag inte var ändamålsenliga, beslutade de sig, även på grund av den internationella lagharmoniseringen, att försöka lösa problemen med ett nytt regelverk. Det nya regelverket K3 är framtaget för större företag och koncerner och är det regelverk som vi har valt att studera. Inom redovisning av materiella anläggningstillgångar har det tidigare riktats kritik mot olika avskrivningsmetoder, men även värderingsmetoder såsom anskaffningsvärde.

Denna uppsats har för avsikt att undersöka det negativa sambandet mellan arbetslöshet och tillväxt i svenska län. Sambandet vi använder oss av är den inom nationalekonomin välkända Okun?s lag. Denna lag kommer vi att applicera på Sveriges 21 län mellan åren 1986 till 2003. Vi förväntar oss att sambandet kommer att variera mellan länen.

Som en följd av det ökade behovet av global kapitalanskaffning har kravet på jämförbar redovisning mellan länder ökat. EU har därför som målsättning att skapa en mer harmoniserad och effektiv kapitalmarknad inom unionen. I juli 2002 antog Europaparlamentet och rådet en förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, IAS-förordningen. Sedan 1 januari, 2005 är det krav på att alla noterade europeiska företag i koncernredovisningen skall tillämpa de internationella redovisningsstandarderna, International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS). IAS 39 standarden uppfattas som den svåraste och mest komplexa av IAS/IFRS standarderna.

Syftet med uppsatsen är dels teoretisk i form av att reda ut begreppet social redovisning samt hur social redovisning och hållbarhetsredovisning förhåller sig till varandra, och dels empirisk då jag ämnar undersöka huruvida denna redovisningsform bättre kan visa en verksamhets effektivitet bättre än traditionell redovisning där verksamheten har sociala verksamhetsmål. Studieobjektet i denna undersökning är KulturAkademin, vilken är ett gemenskapsföretag vars primära verksamhetsmål är att driva musikskolan i Storuman.För att uppnå detta syfte genomfördes fyra intervjuer med personer som har erfarenhet av social redovisning eller företag med sociala verksamhetsmål eller en kombination av de båda.Undersökningen visar att det finns två olika uppfattningar om vad begreppet social redovisning innebär. En mening är att begreppet kan likställas med begreppet hållbarhetsredovisning som är en redovisning i tre dimensioner ? ekonomisk, social och miljömässig dimension och en mening är att det är en redovisningsform som visar de sociala effekterna av en verksamhet dvs en av de tre dimensionerna i hållbarhetsredovisning.Vad gäller det empiriska syftet är undersökningens resultat tydligt. En social redovisning skulle visa KulturAkademins effektivitet bättre än en traditionell redovisning då den traditionella endast visar ett verksamhets resultat ur en ekonomisk aspekt.

Bakgrund och problem: Sedan början på 1900-talet har det i svensk företagsbeskattning råttett starkt samband mellan redovisning och beskattning vilket främst tar sikte påperiodiseringen av intäkter och utgifter. Det område där god redovisningssed styrbeskattningen kallas ofta det kopplade området och det är detta område som är föremål förundersökningen i denna uppsats.Eftersom kopplingen mellan redovisning och beskattning bygger på konceptet godredovisningssed är det av intresse att titta på innebörden av konceptet och hur detta behandlatsi de rättsinstanser som har att ta ställning till begreppets innebörd.Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån sex rättsfall studera vad som i skatterättspraxis ansettsutgöra god redovisningssed i frågor om intäktsperiodisering.Avgränsningar: Skatterättsliga omfångsfrågor, det vill säga frågor om huruvida en intäkt ärskattepliktig och/eller en utgift är avdragsgill faller utanför uppsatsens område. Eftersomuppsatsens fokus ligger på periodiseringsfrågor kommer inte heller frågan om hur andraredovisningsfrågor behandlats i skattepraxis att undersökas. Vidare är det endast deperiodiseringsfrågor som ligger inom det kopplade området som behandlas eftersom det ärdessa som påverkas av god redovisningssed.Frågor som rör koncernredovisning behandlas inte heller eftersom koncernen inte är någotskattesubjekt. Inte heller behandlas reglerna för taxeringsförfarandet och skatteprocessen meringående.Metod: Uppsatsarbetet har genomförts med en kombination av företagsekonomisk kvalitativmetod och rättsdogmatisk metod.

Bakgrund och problemdiskussion: Onoterade företag kan välja att följa antingen Bokföringsnämndens regelverk eller Redovisningsrådets rekommendationer. De företag som följer rekommendationerna från Bokföringsnämnden kan välja mellan olika avskrivningsmetoder vid redovisning av materiella anläggningstillgångar. Redovisningsnormer kan tillåta flera korrekta val och företagen i sin tur måste själva bestämma vilken princip som ska tillämpas. Olika val som företag gör påverkar både resultaträkningen och balansräkningen. Individer har dock en tendens att utgå från egenintresset och strävar efter att välja det val som ger den största nyttan.

Syftet med uppsatsen är att undersöka sambandet mellan ägarstrukturen och öppenheten vad gäller incitamentsprogram.Studien är genomförd som en kvantitativ undersökning av företagens redovisning av optionsprogram. Femtio årsredovisningar har granskats, resultatet presenteras i diagramform, sekundärdata är insamlat från forskningsartiklar. Uppsatsen grundas på ett teoretiskt ramverk kring reglering av redovisning. Vi har utgått ifrån en regleringsmodell av Streeck och Schmitter, vilken senare vidareutvecklats av bl. a.

SammanfattningTitel:Börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer ? sökandet efter ett sambandNivå:D-nivåFörfattare:Joachim SaillardHandledare:Lars EkstrandDatum:2013-06-24Bakgrund:Humankapital är en viktig resurs för samhället och företagen, vilket lett till överväganden huruvida den ska tas med i redovisningen. Divergerande uppfattningar om humankapitalets samband med prestationen i företag leder till ett behov av vidare forskning, i synnerhet utifrån fördjupningsområdet redovisning. Ett klargörande av kunskapsläget vad gäller humankapitalredovisning och företagsprestation kan möjligen bidra med att minska diskrepansen mellan humankapitalredovisning i teorin och praktiken samt tjäna som utgångspunkt för fortsatt forskning.Syfte:Syftet med studien är att göra en beskrivning och kritisk analys av aktuell forskning om sambandet mellan börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer.Teori:Den teoretiska referensramen består huvudsakligen av tre sambandsmodeller som beskriver sambandet mellan börsföretags redovisade humankapital och deras företagsprestationer, men även av begreppen: humankapitalredovisning, intellektuellt kapital, humankapitalmått, finansiella prestationsmått och kunskapsföretag.Metod:Uppsatsen är en litteraturanalys/forskningsöversikt baserad på vetenskapliga artiklar. Empirin består av tidigare empirisk forskning som har analyserats genom sekundäranalys.Resultat och slutsatser:Den empiriska forskningen har hittills givit blandade resultat och sambandet mellan börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer har inte verifierats i tillräckligt hög utsträckning, vilket försvårar tolkningen av resultaten.

Uppsatsen syftar till att förstå vilka immateriella och materiella värden som är knutna till vatten på flaska i Sverige. Vi undersöker naturellt vatten på flaska med och utan kolsyra. I andra länder är det vanligt att behöva köpa vatten på flaska. I Sverige har vi dock bra dricksvatten. Vad är det då som konsumenten erhåller förutom kärnprodukten som gör det värt att köpa vatten istället för att dricka kranvatten? Uppsatsen bygger på en kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa expertintervjuer.

Sverige är under 2010 ett av de länder som satsar mest resurser på FoU. Den svenska lagstiftningen erbjuder icke-noterade bolag tre olika regelverk. Varje regelverk ger i sin tur olika möjligheter för företaget att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Tidigare studier har påvisat samband mellan faktorer så som räntabilitet på totalt kapital, aktiekurs, inkomst samt storlek och valet mellan att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Denna bakgrund har lett fram till vår forskningsfråga: Vilka av faktorerna omsättning, soliditet och total FoU- kostnad som andel av omsättning kan påverka valet av aktivering alternativt kostnadsföring vid redovisning av FoU i forskningsintensiva icke noterade bolag? Syftet med studien har varit att beskriva hur företag redovisar sina FoU-kostnader och pröva sambandet mellan de tre faktorerna hos forskningsintensiva icke-noterade bolag.

Bakgrund och problem: Dagens marknad karaktäriseras av kunskapsintensiva företag som är beroende av sina medarbetare och deras kompetens för att nå framgång. De flesta aspekter i ett företag kan härmas av konkurrenter, men det är humankapitalet som gör dem unika och konkurrenskraftiga. Trots att denna resurs är så viktig får den inte något större utrymme i företags redovisning, då dagens redovisning fortfarande baseras på principer från 1400-talet och främst fokuserar på materiella tillgångar. Intresset för humankapitalredovisning uppstod på 1960-talet och har sedan dess kommit och gått; initiativ har tagits och teorier har bildats, men utvecklingen har ännu inte lett till någon enhetlig metod för att synliggöra immateriella tillgångar.Syfte: Huvudsyftet med studien är att beskriva utvecklingen av humankapitalredovisning, vilket ska leda fram till en diskussion om möjlig framtida utveckling. För att göra detta ska vi först identifiera drivkrafterna bakom utvecklingen, analysera de möjligheter och begränsningar som finns för att redovisa humankapital samt granska utbredningen inom ämnet idag.Metod: I denna kvalitativa studie har vi genomfört intervjuer med fem nyckelpersoner som alla arbetat med området, granskat årsredovisningar från de fem största revisionsföretagen i Sverige samt studerat relevant litteratur.Slutsats: Resultatet av denna studie är konstaterandet att humankapital är en viktig resurs som bör synas i företags redovisning, dock inte inkluderad i den traditionella, finansiella redovisningen.

Bakgrund: Noterade bolag i Sverige skall, enligt ett EU-fördrag implementera IASB:s redovisningsrekommendationer i koncernredovisningen från och med den 1 januari 2005. Dessa rekommendationer lägger stor vikt vid verkliga värden och liknar på så sätt den anglosaxiska traditionen. Sverige har tidigare anammat den kontinentala traditionen som är präglad av försiktighet och en stor koppling mellan redovisning och beskattning. För redovisning av förvaltningsfastigheter gäller numera rekommendationen IAS 40, som innebär att bolagen har möjlighet att värdera förvaltningsfastigheter till verkligt värde istället för anskaffningsvärde. Denna rekommendation har påverkat fastighetsbolagens redovisning i stor utsträckning och en rad problem har uppstått.

I många organisationer är personalen den viktigaste tillgången för att skapa värden, men det speglas inte alltid i årsredovisningen. Det kostar företaget resurser att göra frivillig personalekonomisk redovisning och informationen i den är inte alltid enbart positiv. Trots det gör många företag redovisningen och vad är det då som motiverar företagen att göra den?Syftet med uppsatsen är att förklara varför företag gör personalekonomisk redovisning, utöver den lagstadgade, i årsredovisningen.Huvudförklaringen vi fann till varför företag gör personalekonomisk redovisning är att skapa legitimitet och därmed anpassa sig till samhälleliga förväntningar. Upprättandet av redovisningen kan dock till viss del förklaras av att de vill motivera de anställda samt för att förse intressenter med information..

Syftet med denna uppsats är att undersöka och kartlägga begreppet kreativ redovisning. Vi har antagit ett utifrånperspektiv vilket innebär att vi objektivt granskar och analyserar uppfattningar kring begreppet kreativ redovisning. Vår ansats är kvalitativ och våra metoder består av en litteraturstudie och i intervjuer. Vår slutsats är att det inte finns en entydig uppfattning av begreppet kreativ redovisning. Det är ett komplicerat begrepp och uppfattningen om den styrs av flera olika faktorer.