Prisstegringen på skog har under de senaste åren varit anmärkningsvärt hög. Samtidigt är det svenska systemet för beskattning av skogsintäkter mycket komplext och invecklat. Systemet medger att skogsägaren kan göra olika avdrag för att sänka sin skatt och därmed erhålla en högre lönsamhet. Möjligheten till avdrag och ekonomisk nytta av dessa är beroende av skogsbrukarens övriga inkomster och ägarförhållanden. Målet med denna studie är därför att utreda hur skattesystemet påverkar prisbildningen av skogsfastigheter.

Syftet med denna uppsats är att beskriva de förändringar som IFRS innebär för svenska börsnoterade företag. Vi vill även analysera dessa förändringar och se hur de påverkar företagen i verkligheten. En deduktiv ansats har legat till grund för att uppnå syftet. Vi har undersökt teorier kring problemen och därefter jämfört dessa teorier med det empiriska materialet. Grunden för det empiriska materialet har varit intervjuer med koncernredovisningsansvariga på tre börsnoterade företag och intervjuer med två auktoriserade revisorer.

Bakgrund och problem: Jämställdhet är ett aktuellt ämne som diskuteras bland både forskare och medier. Revisionsbranschen anses som en jämställd bransch samtidigt som undersökningar visar att kvinnor i de större företagen inte uppfattar den så jämställd som den genom könsfördelningen verkar vara. Forskare menar att det är viktigt att följa hur information om kvinnor och män redovisas i företags års- och hållbarhetsredovisningar för att se hur uppfattningar förändras över tid. Studier har genomförts i syfte att se hur företag redovisar sociala faktorer, såsom jämställdhet, men dessa finnes underrepresenterade i Sverige vilket leder fram till studiens problemformulering: Vad redovisar större svenska revisionsbyråer om jämställdhet i sina års- och hållbarhetsredovisningar och hur har denna redovisning förändrats från räkenskapsår 2007/2008 till och med räkenskapsår 2011/2012? Syfte: Syftet med studien är att identifiera och beskriva vad större revisionsbyråer i Sverige redovisar om jämställdhet i sina års- och hållbarhetsredovisningar för att få bättre insikt i denna redovisning.

Betydelsen av kognitivt och beteendemässigt undvikande samt katastroftankar studerades i det sedan tidigare kända sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och upplevd stress. Vidare undersöktes huruvida det fanns subgrupper med olika psykosocial arbetsmiljö. Denna tvärsnittsstudie baserades på enkätdata. Resultat indikerar att kognitivt undvikande och katastroftankar har en medierande funktion, samt att katastroftankar har en svag modererande funktion i sambandet. Vidare finns det subgrupper med olika psykosocial arbetsmiljö, vilka även skiljer sig åt avseende kognitivt undvikande och katastroftankar samt upplevd stress.

Psykosomatiska symtom hos barn är mycket utbredda globalt. I olika studier varierar förekomsten av psykosomatiska symtom, delvis på grund av användning av olika datainsamlingsmetoder. En intressant fråga är betydelsen av respondenten. I denna kvantitativa studie jämfördes utvalda psykosomatiska symtom hos barn rapporterade av barnen själva samt rapporterade av deras vårdnadshavare. Studien bygger på data om 4548 barn i årskurs 4 och 7 som insamlades för elevhälsodatabasen ELSA i Värmland.Analysen visade ett svagt samband i rapporteringen av symtom, en stor variation i rapporteringsmönstret främst med avseende på konkret symtom.

Syftet med denna studie var att undersöka tillförlitligheten vid bedömning/betygsättning av eleverna när de redovisade på andra sätt än skriftliga prov. Eftersom vi förespråkar elevaktiva och kreativa arbetsformer passade den formen bra för den kvalitativa studie som vi genomförde i en klass år 9 i Luleå. Eleverna redovisade genom en muntlig redovisning med illustrativa hjälpmedel och gjorde en skriftlig inlämning. Vi observerade deras kunskaper vid det muntliga redovisningstillfället med hjälp av en bedömningsmatris, den skriftliga inlämningen bedömdes med hjälp av en rättningsmall och betygskriterierna. Resultatet blev tvetydigt, vi kunde göra en tillförlitlig bedömning av elevernas kunskaper när de redovisade muntligt med hjälp av illustrativa hjälpmedel, men det fanns flera fall då det krävdes följdfrågor för att på ett tillförlitligt sätt bedöma att det var deras kunskaper.

Bakgrund Arbetet och dess psykosociala arbetsmiljo?faktorer a?r av betydelse fo?r va?lbefinnande i arbetslivet. Syftet med detta examensarbete var att underso?ka sambandet mellan arbetsmiljo?faktorer, arbete-livsbalans och arbetsrelaterat va?lbefinnande samt att identifiera fo?rklaringsfaktorer fo?r va?lbefinnande i arbetslivet.Metod En kvantitativ tva?rsnittsstudie genomfo?rdes med insamlad data fra?n ett pa?ga?ende projekt, GodA-projektet. Ansta?llda inom tre kommunalt a?gda bolag i Ga?strikland (n = 303) fick a?r 2013 besvara en enka?t.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka hur den fysiska självkänslan påverkar livskvaliteten hos barn och öka medvetenheten kring detta. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar:- Finns det något samband mellan den fysiska självkänslan och livskvalitet hos barn och i så fall, hur ser det sambandet ut?- Vilken inverkan har faktorer som kön, träningsfrekvens och omgivningsfaktorer som boendeort och boendeform på den fysiska självkänslan hos barn?MetodStudien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som har bestått av två enkäter för att mäta dels den upplevda fysiska självkänslan och dels livskvaliteten. Det tillkom också ett kompletterande formulär om bakgrundsinformation kring deltagarna. Totalt deltog 85 stycken barn i årskurs 6 i studien, 29 av dem var pojkar och 56 stycken var flickor.ResultatResultaten visar att det finns ett bivariat samband mellan fysisk självkänsla och fysisk funktion, emotionell funktion och social funktion, undergrupper till livskvalitet.

This thesis examines the establishment of auditors as third party assurers of sustainability reports in Sweden. This is done through a qualitative case study that examines the subject from both a preparer?s and an assurer?s perspective. Empirical data was analyzed using a combination of agency- and legitimacy theory. The study reaches the conclusion that sustainability reporting companies in the study demand a verification service for reported sustainability data in order to increase creditability, meet increased stakeholder demand and increased accounting complexity.

Problemområde Problemområdet i studien är det eventuella sambandet mellan konjunktur och Ohälsotalet inom den offentliga sektorn. Genom att studera detta är syftet att förstå vilken påverkan konjunkturen har på Ohälsotalet samt vilket eventuellt motivationsteoretiskt samband som går att urskilja. Metod För att genomföra en statistisk datainsamling inom området har den kvantitativa datan utgått från tidigare insamlad statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB), Försäkringskassan (FK) och Konjunkturinstitutet (KI). Statistiken har varit grunden i den kvantitativa undersökningsmetod som använts i studien. Data som undersökts är inte insamlad av författarna och ses således som sekundärdata från andra statistiska undersökningar.

?En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov?. Detta är definitionen av hållbar utveckling vilket organisationer på senare år har börjat beakta genom intresse för dess sociala och miljömässiga påverkan. Ett sätt att införa hållbar utveckling i en organisation är att anamma Corporate Social Responsibility (CSR). Inom CSR finns tre aspekter; den ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekten.

Bakgrund: Årligen drabbas 12000 individer av afasi i Sverige. Det är ett stort samhällsproblem. Sannolikheten att som sjuksköterska stöta på dessa individer är därmed stor. Sjuksköterskor är i behov av mer kunskap om de kommunikationsmöjligheter som finns för att kunna främja hälsa hos individer med afasi. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka möjligheter individer med afasi har till kommunikation.

Efter en tid av stabila utdelningsnivåer har ett flertal svenska börsnoterade bolag sänkt sina utdelningar under 2009. För att undersöka hur marknaden reagerar på en förändring i utdelningsnivå kan utdelningars signaleffekter studeras. Syftet med studien är att undersöka om det föreligger ett samband mellan ett företags utdelningsnivå och dess signaleffekter samt att undersöka eventuella skillnader i förändring av utdelningsnivå för räkenskapsåren 2007 och 2008. Vidare syftar vi även till att undersöka om annan information har en signaleffekt och därför studeras tre kontrollvariabler; räntabilitet på eget kapital, skuldsättningsgrad och kassaberedskap.Studien utgår från teorin om den effektiva marknaden och principal-agentteorin. En kvantitativ metod har använts för att inhämta data från 55 olika bolag från Stockholmsbörsens Large-cap och Mid-cap listor.

Belöningar finns på alla arbetsplatser, men sättet de tar sig uttryck på kan vara mycket varierande. De kan vara av ekonomisk, materiell eller immateriell karaktär och har alla till uppgift att motivera de anställda. Ekonomiska belöningar är belöningar i form av pengar och kan exempelvis utgöras av en bonus. Materiella belöningar innebär en kostnad för företaget men utdelas i annan form än pengar till de anställda, exempelvis genom studieresor eller personalfester. Immateriella belöningar, såsom feedback eller en befordran, utgör ingen kostnad för företaget utan delas ut för att motivera på ett psykologiskt och socialt plan.

En börsnoterad elitidrottsklubb utför både sportsliga och finansiella prestationer. Men vad är det egentligen som påverkar marknadsvärdet för den börsnoterade elitidrottsklubben? Har de enskilda sportsliga prestationerna någon betydelse för klubbens marknadsvärde eller är det andra faktorer som styr, som till exempel informationsflödet av större viktiga händelser, eller är marknadsvärdet helt baserat på de finansiella prestationerna? Denna studie syftar till att bringa klarhet i dessa frågeställningar och analysera sambandet mellan: ? De finansiella prestationerna och marknadsvärdet på klubben. ? De sportsliga resultaten och marknadsvärdet på klubben.