Sökresultat:
3196 Uppsatser om Det individuella samhället - Sida 37 av 214
LÀsförstÄelse i skolan : En kvalitativ enkÀtstudie om lÀrares undervisning i lÀsförstÄelse i Ärskurs 1-3
I denna rapport baserad pÄ kvalitativ enkÀtstudie presenterar vi lÀrares syn pÄ undervisning i lÀsförstÄelse.  Studien har genomförts pÄ 9 olika skolor med lÀrare frÄn Ärskurs 1-3. I kunskapsöversikten belyser vi vikten av att ha lÀsförstÄelse, samt hur detta kan uppnÄs med olika metoder och arbetssÀtt, detta presenterar vi utifrÄn flera forskare, bland annat Lundberg (2010), Lundberg och Herrlin (2009) och Westlund (2009). I kunskapsöversikten framgÄr det Àven hur svenska elevers lÀsförstÄelse framstÄr i ett internationellt perspektiv, utifrÄn undersökningar som PISA 2009 och PIRLS 2006 som skolverket har publicerat. Elevers lÀsförstÄelse har enligt undersökningarna sjunkit till en lÀgre nivÄ jÀmfört med tidigare Är. Vidare erhÄller studien en teoretisk inramning utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv i relation till Vygotskijs proximala utvecklingszon.I resultatet framgÄr det att lÀrarnas frÀmsta inverkansfaktor pÄ val av arbetssÀtt och metod Àr elevens individuella utvecklings- och intressenivÄ.
Faktorer som pÄverkar vÄrdpersonalens följsamhet till sÀkerhetsrutiner i situationer som medför risk för blodexponering - en litteraturstudie
Spridning av blodöverförda infektioner inom sjukvÄrden beror pÄ bristande följsamhet till befintliga sÀkerhetsrutiner samt pÄ att vÄrdpersonalen exponeras för blod via skadad hud, blodstÀnk i ögon, mun eller nÀsa samt genom stick- och skÀrskador. Sjuksköterskans roll som ledare i omvÄrdnadsarbetet innebÀr att han/hon ska utarbeta standarder för omvÄrdnad och en arbetsmiljö som frÀmjar sÀkerhet och vÄrdkvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som pÄverkar vÄrdpersonalens följsamhet till sÀkerhetsrutiner i situationer som medför risk för blodexponering. Metoden var en litteraturstudie och datamaterialet baserades pÄ 13 vetenskapliga artiklar, med antingen kvantitativ eller kvalitativ ansats. Det analyserade materialet bildade tvÄ huvudkategorier: individuella faktorer och organisatoriska faktorer.
Se, identifiera och agera - grundskolepedagogers benÀgenhet att anmÀla nÀr barn far illa : En kvantitativ studie om vilka faktorer som pÄverkar grundskolepedagogers benÀgenhet att ta kontakt med socialtjÀnsten nÀr kÀnnedom om eller misstanke finns om att
Denna studie bygger pĂ„ en enkĂ€tundersökning av 80 stycken grundskolepedagoger frĂ„n tvĂ„ kommuner i Ăstergötlands lĂ€n. En totalundersökning har gjorts vilket innebĂ€r att samtliga pedagoger i kommunerna ingĂ„r. Syftet med studien Ă€r att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar grundskolepedagogers benĂ€genhet att fullgöra sitt ansvar gentemot anmĂ€lningsskyldigheten som stadgas i 14 kap 1 § socialtjĂ€nstlagen (2001:453). De faktorer som undersöks har delats upp i tre delar, organisationsstrukturella faktorer, individuella bakgrundsfaktorer och faktorer i det enskilda fallet dĂ€rtro om att en elev far illa finns. Vidare avser studien att undersöka om det finns nĂ„gra skillnader i pedagogernas instĂ€llning till socialtjĂ€nsten samt benĂ€genhet beroende av om den kommun pedagogen arbetar i har deltagit i samverkansprojekt riktat mot skola och socialtjĂ€nst eller inte.
AktivitetsförmÄga, kognitiv funktion samt risk för trycksÄr, undernÀring och fall : - Àldre personer med ÄterinlÀggning inom medicinsk akut slutenvÄrd
Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.
Digitala verktyg ?r mer ?n bara en sk?rm
Digitala verktyg och barns sk?rmanv?ndning ?r ett kontroversiellt ?mne vars plats i f?rskolan f?r tillf?llet diskuteras. L?roplanen f?r f?rskolan (2018) ?r f?rskolans mest centrala styrdokument som anger m?l och riktlinjer f?r utbildningen. I l?roplanen f?r f?rskolan st?r det framskrivet att f?rskoll?rare ansvarar f?r att varje barn ska f? anv?nda digitala verktyg p? ett s?tt som stimulerar utveckling och l?rande.
Individuella utvecklingsplaner ? för ökad mÄluppfyllelse? : Hur lÀrare uppfattar den ökade dokumenteringens effekt pÄ mÄluppfyllelsen
2006 infördes de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen för att öka elevernas mÄluppfyllelse (IUP). Forskning har visat att implementeringstiden Àr lÄng vid förÀndringar i skolan, samt att lite utbildning har erbjudits gÀllande dokumentationens utformande och innehÄll. Detta kan ha fÄtt en betydande roll gÀllande lÀrarnas uppfattningar av dokumentets syfte och anvÀndning, nÀmligen att fler elever ska nÄ de nationella mÄlen. Studien undersöker hur lÀrare i grundskolan uttrycker att de anvÀnder sig av IUP med skriftliga omdömen och om det arbete lÀraren Àgnar Ät denna dokumentation uppfattas bidra till ökad mÄluppfyllse. FrÄgan har belysts utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och har undersökts genom fem semistrukturerade intervjuer och dokumentanalyser, dÀr formuleringar och innehÄll av dokumentens framÄtsyftande delar har granskats.
Barns upplevelse av att leva med diagnosen diabetes mellitus typ 1
Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.
Cancer förÀndrar allt : Kvinnors upplevelser av bröstcancer
Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.
NÀr det ovÀntade hÀnder : Sjuksköterskans upplevelser vid patienters plötsliga död
Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.
Alkohol, idrott och tobak ? ett triangeldrama : en studie av sambandet mellan idrotter, alkohol- och tobakskonsumtion.
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka om det finns ett samband mellan vilken föreningsidrott man deltagit i som ungdom och alkohol- och tobaksvanor bland vuxna mÀn. Studien ska Àven jÀmföra vid vilken Älder man gör alkohol- och tobaksdebut inom de olika idrotterna. Skiljer sig alkohol- och tobakskonsumtionen mellan vuxna mÀn med bakgrund frÄn olika idrotter? Vid vilken Älder alkohol- och tobaksdebuterar man inom olika idrotter? Vilken idrott bör man som ungdom delta i för att ha störst chans till hÀlsosamma alkohol- och tobaksvanor som vuxen man?MetodMejl skickades ut till 4002 adresser kopplade till olika idrottsföreningar runt om i Sverige. I mejlet fanns en lÀnk till en webenkÀt med tolv flersvarsfrÄgor.
Matematikundervisning pÄ gymnasieskolans IV-program
Under den verksamhetsförlagda utbildningen har bÄda författarna stött pÄ elever som haft problem att lÀra sig matematik och upplevt Àmnet som trÄkigt och svÄrt. Av de dryga tio procent elever som gÄr ut grundskolan utan godkÀnt betyg i nÄgot av de tre kÀrnÀmnena engelska, svenska och matematik Àr det en klar övervikt av underkÀnt i Àmnet matematik. För att komma in pÄ ett nationellt gymnasieprogram mÄste eleverna ha godkÀnt betyg i matematik, svenska och engelska. Mot bakgrunden att betyget icke godkÀnt i matematik Àr den största anledningen till att elever blir tvungna att gÄ det individuella programmet (IV) pÄ gymnasieskolan Àr syftet med detta examensarbete att undersöka anledningar till att elever inte klarar godkÀnt betyg i Ärskurs nio i matematik. Dessutom utreda hur matematikundervisningen gÄr till pÄ IV-programmet för att hitta arbetssÀtt som Àven gÄr att tillÀmpa inom den ?vanliga? matematikundervisningen inom gymnasieskolan.
Kvinnors emotionella upplevelser efter en genomgÄngen hysterektomi
Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.
Sjuksköterskors upplevelse av att vÄrda patienter som bÀr pÄ blodburen smitta
Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.
Sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda mÀnniskor med en annan etnisk bakgrund : en litteraturstudie
Sverige Àr ett multikulturellt samhÀlle, vilket Àven avspeglas i vÄrden dÀr sjuksköterskor mÄste kunna möta behov hos mÀnniskor frÄn olika kulturer. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda mÀnniskor med en annan etnisk bakgrund. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 10 vetenskapliga artiklar analyserades med en manifest innehÄllsanalys med induktiv ansats. Resultatet presenterades i fyra kategorier vilka var: ett flöde av fördomar kan pÄverka omvÄrdnaden; nÀrstÄende som problem och resurs; svÄrigheter att upprÀtthÄlla en god kommunikation och efterstrÀva bÀttre kunskap för att kunna möta individuella behov. Resultatet visade att rasism och fördomar florerade inom sjukvÄrden, nÀrstÄende sÄgs i vissa fall vara till besvÀr för personal och andra patienter men Àven som en resurs i omvÄrdnaden.
FörutsÀttningar för ett bra hÀlsosamtal utifrÄn ungdomars perspektiv
HÀlsosamtal med elever i skolan Àr ett arbetssÀtt för att frÀmja barns hÀlsa. Studiens syfte Àr att beskriva förutsÀttningar för ett bra hÀlsosamtal utifrÄn ungdomars perspektiv. 16 individuella intervjuer med ungdomar pÄ högstadiet och gymnasiet genomförda inom ramen för ett större forskningsprojekt har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar hur ett elevcentrerat, tryggt och strukturerat hÀlsosamtal skapar förutsÀttningar för lÀrande, reflektion, motivation, relation och delaktighet. Ungdomarna uttrycker önskemÄl om ett elevcentrerat hÀlsosamtal, anpassat efter deras individuella behov och önskemÄl.