Violent crime can traditionally be classified as a reactive or an instrumental aggression. A reactive aggression is often characterized by some sort of provocation by the victim and the act is impulsive and the offender reacts by harming the victim. The provocation can be a threat, an insult or an attack and the act can be said to be a reaction induced by emotions. An instrumental act of violence however, often described as planned, targeted and emotional cold. The goal of the act can be to acquire money or power to maintain their status.

Våld i nära relationer existerar i de flesta samhällen och förekommer bland såväl heterosexuella som samkönade par. Mycket forskning har främst ägnats åt mäns våld mot kvinnor där offret ofta orsakas stort lidande. Men våld som konfliktlösningsmetod är inte förbehållet män utan används även av kvinnor. En kartläggning av mäns och kvinnors våld i nära relationer i en svensk allmänpopulation planeras och ett frågeformulär har sammansatts och översatts från engelska. Denna uppsats ingår i valideringsstudien av formuläret.

och problem: Att utforma ekonomistyrningspaket (styrpaket) är mycket komplext,men viktigt för att överleva lågkonjunkturer och lyckas i dagens snabbt föränderliga ochkonkurrensutsatta miljö. Styrpaketets utgångspunkt är företagets vision och mission, vilka övrigadelar i styrpaketet på sikt ska bidra till att implementera. Vid utformning av styrpaket måste bådeinterna och externa faktorer beaktas, samtidigt som styrpaketets samtliga styrmedel måstesamordnas och användas på ett sätt som leder till måluppfyllelse. Ideala styrpaket leder alltså tillatt medarbetare agerar i enlighet med företagets mål. Dock skiljer sig det ideala styrpaket oftaifrån det faktiska, det vill säga så styrpaketet uppfattas och används i praktiken.Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara uppkomsten till gap mellan ett idealt och faktisktstyrpaket, vilket kräver förståelse kring hur styrpaketet är anpassat efter situationsbaseradefaktorer, hur styrmedlen används i praktiken och hur styrpaketets nya och gamla styrmedel ärutformade och samordnade för att på sikt implementera vision och mission.Avgränsningar: Studien är avgränsad till att undersöka ett styrpaket inom ett affärsområde inomSKF.Metod: För att förklara uppkomsten till gap mellan ett idealt och faktiskt styrpaket behövde vistudera ett styrpaket på djupet, varför vi gjort en fallstudie baserad på sex kvalitativa intervjuer.För att identifiera gap har vi använt vår analysmodell som är baserad på befintlig teori, ochförklaringarna till gapens uppkomst har vi återfunnit i vår teoretiska referensram, eller direkt iempirin.Slutsats: Vi har identifierat tre huvudsakliga förklaringar till gapens uppkomst, varav två harpåverkats negativt utav lågkonjunkturen.

Syftet med denna uppsats avsåg att analysera och göra en fördjupning i hur bloggare konstruerar sin identitet på träningsbloggar i Sverige samt hur de väljer att framställa sina kroppar. Frågeställningarna har utgått från att undersöka hur bloggskribenterna väljer att konstruera sin identitet samt om det föreligger skillnader respektive likheter i mäns och kvinnors konstruktioner. Tidigare forskning representerar teman som innefattar att blogga om hälsa vs skönhet, över/underordning samt media vs skapandet av den ideala kroppen. Metoden som användes var diskursanalys med inriktning diskursiv psykologi och textanalys. Det empiriska materialet baseras på träningsbloggar som drivs av dagligt aktiva bloggskribenter. Dessa bloggtexter har analyserats utifrån socialkonstruktionism samt Robert Connells teori om konstruktionism.

I denna studie som förhåller sig till ett kvalitativt arbetssätt kommer vi att studera hur gärningsmän respektive offer gestaltas i olika kontroversiella våldtäktsfall i Sverige. Genom att använda oss av en kritisk diskursanalys på våra valda fall, ?Rissnevåldtäkten? och ?Stureplansvåldtäkten?, strävar vi efter att kunna analysera språket samt uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur språket kan skapa olika föreställningar gällande hur gärningsmän och våldtäktsoffer framställs. För att uppnå detta kommer vi att använda oss av valda tidningsartiklar hämtade från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Metro och Svenska Dagbladet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns någon skillnad i ledarstilspreferens mellan kvinnor och män, och om så hur skillnaden såg ut. 101 studenter på Högskolan i Gävle deltog i studien. Deltagarna fick fylla i en enkät där de skulle skatta sin ideala ledare. Resultaten baserades på 87 av de insamlade enkäterna, 43 besvarades av män och 44 besvarades av kvinnor. Resultaten analyserades med tre separata t-test.

Syftet med denna uppsats är att studera vem modelläsaren är och hur denne konstrueras i Veckorevyns ledartexter. Undersökningen utgår från den kritiska diskursanalysens teori samt begreppet modelläsare och svarar genom deltagaranalytiska verktyg på frågor rörande vem modelläsaren är, vad denne har för egenskaper och hur dessa tillskrivs modelläsaren.Materialet består av 12 ledartexter från Veckorevyn, producerade och publicerade under 2012 och 2013, som genom textanalytiska verktyg studerats för att se vilka identiteter, relationer och egenskaper som tillskrivs och konstrueras för den ideala läsaren, modelläsaren. Resultatet visar att modelläsaren, framförallt genom positionering till följd av nominalfrasbestämda vi och yrkes- och könsfokuserade deltagarpresentationer, är en kvinna som är kunnig och engagerad i samhälleliga problem men samtidigt är intresserad av karriär, skönhet och svenska kändisar m.m.Resultaten överensstämmer i mångt och mycket med liknande studier men uppvisar även vissa skillnader som kommenteras och diskuteras vidare i slutet av uppsatsen..

The equality principle, enshrined in the Swedish Constitution, states that everyone is equal before the law. However, previous research indicates that judgements are influenced by conceptions of gender and sex. The purpose of this study is to examine how women and men are portrayed in judgements regarding assault crimes. This study will be conducted through the lens of social constructivism, gender theories by Judith Butler and Yvonne Hirdman and the theory of ideal victims and perpetrators. This study is a document analysis based on 28 assault judgements, involving 14 female and 14 men defendants decided by the district court in 2024.

Syftet med arbetet är att simulera tävlingar på medeldistans mellan löpare med en strategi att vinna och undvika muskeltrötthet. Löparna ses som agenter vars strategi realiseras med ett artificiellt neuronnät (ANN) som med sensorer, avstånd till mål och agentens trötthet beräknar bidragande kraft och styrriktning. Agentens ANN tränas med en belöningsbaserad inlärning baserad på genetiska algoritmer och trötthetsalgoritmen är en uppskattning av hur mjölksyra påverkar muskeltrötthet.Resultaten visar att av alla agenter som utvecklats för tävling mot klockan i s.k. time trial har alla haft samma strategi och hittat samma ideala kraft för att minimera tiden. Utvecklingen av agenter för simulation av flera agenter samtidigt har varit mer komplicerad eftersom agenterna påverkar varandra och agenternas strategi har varit olika.

Ett av syftena med studien var att undersöka skillnader i Ingenjörsstuderande respektive Anställdas uppfattning om Lantmäteriets image som arbetsgivare. Det andra syftet med studien var att se om det förelåg skillnader i uppfattning av en Ideal arbetsgivares image och Lantmäteriets image som arbetsgivare. Studien genomfördes med stöd av en enkätundersökning med Ingenjörsstuderande och Anställda vid Lantmäteriakademin som deltagare. Totalt deltog 102 personer i studien; 55 Ingenjörsstuderande och 47 Anställda. Mätinstrumentet var Employer Attractiveness Scale (EmpAt).

Syftet med denna undersökning är att ringa in hur vi kommunicerar för att hantera det ideologiska dilemmat mellan föreställningen om en livslång partner och utbytbarhet. Hur riktar vi retorisk kraft åt den normativa tvåsamheten trots att separationer, skilsmässor och byte av partner är mycket vanligt? Med en diskursanalytisk metod har diskursiva strategier uttolkats. Urvalet av intervjuer med kvinnor, livsstilsmagasin för kvinnor och nätdejtingsajter, samt tidigare forskning har pekat på övergripande tendenser av hur globaliseringens bidragande effekt på parförhållandet samt hur media deltar i ett skapande av ideala romantiska föreställningar. Detta och det egna ansvaret för individualisering ställs mot tidigare traditioner och normer om tvåsamheten.Resultatet av diskursiva strategier presenteras i under dessa teman: Frihet, identitet & den självklara tvåsamheten, Fel anledning & attityd, Följ experternas tips och varningar, Komplettera varandra på rätt sätt, Känslan på ett annat sätt, De romantiska bevisen.

Jag har noterat att det i dagens skola existerar exkludering utav elever med behov av särskilt stöd. Detta har fått mig att överväga uttrycket ?en skola för alla? som jag under min utbildning har stött på flertalet gånger. I litteraturen framgår det att skolans ansvar innebär att varje individs behov ska främjas och segregering ska undvikas. Då jag anser att det finns ett glapp mellan verkligheten och idealet blir det i min mening ett intressant ämne att undersöka.

I den här studien studeras skolans fostrande roll av eleven i allmänhet och inom livskunskap i synnerhet. På en del skolor runt om i Sverige finns sedan ett antal år ett tämligen nytt ämne som heter just livskunskap. Initiativet kommer från skolorna själva och är vad man kallar en bottom-up rörelse. Plattformen för vår studie har varit olika läromedel i livskunskap och framförallt att närgranska ett läromedel som heter Livsviktigt. Livskunskap har ingen nationell kursplan och därför kan innehållet skifta från olika skolor och likaså omfattningen.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera huvudsakligen lärares upplevelse av "den goda examinationen", i bemärkelsen examination som främjar lärande på högskole-/universitetsnivå, i relation till vad studenterna förväntas lära sig, s.k. förväntade studieresultat. Metoden är kvalitativ med abduktiv ansats och resultatinsamlingen bygger på fokusgrupp-intervjuer med studenter, en granskning av kursplaner och intervjuer med lärare. Lärarna menar att de förväntade studieresultaten är viktiga för deras planering och genomförande av kurser och tillhörande examinationer, även om de också påpekar att yttre förhållanden som tid och gruppstorlekar ibland hindrar den ideala examinationen med tanke på studenters lärande. Kursplanernas förväntade studieresultat förefaller dock ganska oviktiga för studenterna.

Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan trygghet och lärande utifrån förs-kollärares perspektiv. En kvalitativ metod användes i genomförandet av studien. För att få en fördjupad förståelse intervjuades åtta förskollärare om deras tankar kring trygghet och lärande. Resultatet av detta examensarbete kan sammanfattas vid att förskollärarna arbetade dagligen och kontinuerligt med trygghet samt ett hållbart arbetssätt med medve-tenhet kring trygghet i en stimulerande miljö. Förskollärarna ansåg att barn känner trygg-het när de kan vara sig själva i förskolan, att de vågar anförtro sig till pedagoger samt visa känslor och tycka att det är roligt att komma till förskolan.