Sökresultat:
3843 Uppsatser om Det icke-framträdande - Sida 30 av 257
Barns inflytande i förskolan : Àr det nÄgon skillnad mellan en Reggio Emilia inspirerad förskola och en icke profilerad förskola? en intervjustudie om fyra förskollÀrares synsÀtt pÄ barns inflytande.
Detta Àr ett examensarbete om fyra förskollÀrares syn pÄ barns inflytande och syftet Àr att jÀmföra, en sÄ kallad komparativ studie, Reggio Emilia inspirerade förskolors syn med icke profilerade förskolors. Studien genomfördes i form av intervjuer med fyra förskollÀrare pÄ tvÄ olika icke profilerade förskolor och pÄ tvÄ olika Reggio Emilia inspirerade förskolor. Samtliga Àr kommunala . Enligt litteratur och forskning som ingÄr i studien sÄ Àr barns inflytande och kÀnsla av delaktighet en förutsÀttning för lÀrande. Det Àr ocksÄ en förutsÀttning för att barn ska förstÄ innebörden i begreppet demokrati att de pÄ förskolan introduceras till vad begreppet innebÀr. Förskolan ska lÀgga grunden till de demokratiska medborgare som samhÀllet efterfrÄgar och detta Àr ocksÄ utförligt beskrivet i Lpfö 98 som de icke profilerade och Reggio Emilia inspirerade förskolorna följer.
Faktorer som pÄverkar kommunikation mellan vÄrdgivare och afasipatienter
Kommunikation mellan vÄrdgivare och afasipatienter Àr ett omvÄrdnadsproblem om
vÄrdgivaren inte har kunskap om hur hon ska förhÄlla sig i de situationer som
kan uppstÄ. den icke verbala kommunikationen Àr i dessa sammanhang av stor
betydelse men Àven det verbala sprÄket har sin plats i kommunikationen.
Studiens syfte har varit att belysa faktorer som pÄverkar kommunikationen
mellan vÄrdgivare och personer med afasi. Studien gjordes baserad pÄ litteratur
med en kvalitativ ansats. Som teoretisk referensram anvÀndes Paterson och
Zderads omvÄrdnadsteori som Àr en interaktionsteori och grundar sig pÄ vikten
av en god relation och dÀrmed en god kommunikation mellan vÄrdgivaren och
patienten. de faktorer som framkom i resultatet var den icke verbala
kommunikationen, atmosfÀren, patientens upplevleser, vÄrdgivarens upplevelser
och samspelet mellan vÄrdgivare och patient.
JÀmstÀlldhetsarbete i Barn- och ungdomsförvaltning : FrÄn politiskt beslut till aktiv praktik
Uppsatsen syftar till att fa? en bild av hur ja?msta?lldhetsarbete implementeras i en offentlig fo?rvaltning, fra?n politiskt beslut i na?mnd och ut i verksamheten. Underso?kningen a?r utfo?rd i en medelstor kommun och den valda fo?rvaltningen a?r Barn- och Ungdomsfo?rvaltningen. Denna fo?rvaltning valdes fo?r att vi anser att det a?r med barnens hja?lp vi kan a?ndra ra?dande normer kring ja?msta?lldhet.
HushÄllsavfall i vardagen : En komparativ studie av tre svenska kommuners plockanalyser
Undersökningar visar att elever har svÄrt att ta till sig evolutionsteorin och i stÀllet vÀljer att förklara evolutionen med icke vetenskapliga argument. Till exempel vÀljer de att förklara fjÀllharens vita vinterpÀls med att en vit pÀls gör att den syns sÀmre. Det hÀr Àr ett exempel pÄ att eleverna gÀrna förklarar evolutionen som behovsstyrd. En laboration utformades för att illustrera hur variation och urval ger evolution i en plantpopulation. Laborationen gÄr ut pÄ att eleverna under en tid studerar en population med plantor som utsÀtts för torka.
Institutionella Àgares syn pÄ icke-finansiella risker
Uppsatsens titel: Institutionella Ă€gares syn pĂ„ icke-finansiella risker Seminariedatum: 2006-01-17 Ămne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats i redovisning, 10 poĂ€ng Författare: Christoffer Hero & Martin Nilsson Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: GRI, HĂ„llbarhet, Icke-finansiella risker, Institutionella Ă€gare, Investerare. Syfte: Föreliggande studie har ett tvĂ„delat syfte. För det första kartlĂ€gger vi i vilken utstrĂ€ckning institutionella Ă€gare tar hĂ€nsyn till icke-finansiella risker i ett investeringsobjekts hĂ„llbarhetsredovisning. För det andra redogör vi för hur informationen i en hĂ„llbarhetsredovisning kan förĂ€ndras för att bĂ€ttre tillgodose de institutionella Ă€garnas behov. Metod: Vi har valt en induktiv metod eftersom det inte finns nĂ„gon befintlig fullstĂ€ndig teori inom det studerade omrĂ„det.
Sjuksk?terskors trycks?rsf?rebyggande arbete inom slutenv?rden : -en kvantitativ kartl?ggande litteraturstudie
Sammanfattning Bakgrund: Trycks?r ?r skador till f?ljd av l?ngvarigt tryck eller friktion som kan skapa b?de psykiskt och fysiskt lidande f?r patienten, vilket kan leda till betydande kostnader f?r v?rden. Omv?rdnaden grundas i sjuksk?terskans etiska kod vilket inneb?r att fr?mja h?lsa, f?rebygga sjukdom samt att ?terst?lla h?lsa och lindra lidande. Sjuksk?terskans kompetens skapas genom att kombinera teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet.
Estetik mellan raderna ? En diskursanalytisk studie av estetik, la?rande och kunskap
Under ho?stterminen 2013 fo?ljde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pa?gick pa? Kulturskolan, och gick ut pa? att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B pa? Grundskolan, info?r redovisningar som eleverna skulle ha?lla senare under terminen, inom a?mnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog.
"Ring P1 pÄ syra" : Om Radio 1, den kommersiella pratradion i Sverige
I april 2011 startade MTG den kommersiella pratradiokanalen Radio 1. I och med lanseringen introducerades ett nytt begrepp i det svenska medielandskapet: kommersiell a?siktsradio. Denna uppsats so?ker att besvara hur Radio 1:s utbud och inneha?ll ser ut, vilka som kommer till tals i Radio 1, vilka influenser man kan finna fra?n den amerikanska fo?rlagan samt vilken position Radio 1 har pa? den svenska radiomarknaden.
Behandling vid Burning Mouth Syndrome
Introduktion: Gingivit förekommer hos en större del av befolkningen och kronisk parodontit förekommer hos upptill 40 % av alla vuxna i Sverige. Kunskapen om parodontala sjukdomar och vad de kan leda till Àr begrÀnsad hos den svenska befolkningen. Den parodontala behandlingen delas in i icke-kirurgisk och kirurgisk infektionskontroll. MÀtinstrumenten OHIP-14 och -49 Àr de mÀtinstrument som anvÀnds oftast för att mÀta livskvalité.Syfte: Att beskriva livskvalitén hos individer med kronisk parodontit.FrÄgestÀllningar: Hur upplever individer med kronisk parodontit sin livskvalité?Metod: En litteraturstudie.Resultat: I resultatet framkommer det att livskvaliteten hos personer med parodontit pÄverkas pÄtagligt.
Att förstÄ evolution genom laboration
Undersökningar visar att elever har svÄrt att ta till sig evolutionsteorin och i stÀllet vÀljer att förklara evolutionen med icke vetenskapliga argument. Till exempel vÀljer de att förklara fjÀllharens vita vinterpÀls med att en vit pÀls gör att den syns sÀmre. Det hÀr Àr ett exempel pÄ att eleverna gÀrna förklarar evolutionen som behovsstyrd. En laboration utformades för att illustrera hur variation och urval ger evolution i en plantpopulation. Laborationen gÄr ut pÄ att eleverna under en tid studerar en population med plantor som utsÀtts för torka.
Utan sinne, utan sjÀl... : Sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder för oroliga, agiterade och aggressiva personer med demens
I Sverige Àr det omkring 200 000 personer som fÄtt diagnosen demens. LÀkemedelskostnaderna för behandling av demenssymtomen anses uppgÄ till 160 miljoner kronor/Är i Sverige. Att anvÀnda sig utav icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder kan ses som ett alternativ, bÄde ur etisk synpunkt sÄvÀl som ekonomisk. Det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskan kÀnner till vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som finns tillgÀngliga. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder i omvÄrdnaden av oroliga, agiterade och aggressiva personer med demens.
Ett andra förstasprÄk : En adopterad flickas sprÄkbytesprocess
Den hÀr studien undersöker en sprÄkbytesprocess hos en 4-Ärig adopterad flicka nÄgra mÄnader efter flytten till Sverige. Studien fokuserar pÄ vilka strategier barnet anvÀnder för att kommunicera. De undersökta strategierna utgÄr frÄn de Geers forskning (1992), dÀr kommunikationsstrategier och inlÀrningsstrategier samt sociala strategier behandlas. Med utgÄngspunkt i resultatet diskuteras hur barnets sprÄk kan relateras till modersmÄl eller förstasprÄk respektive andrasprÄk.Vid sex tillfÀllen har barnets spontana kommunikation observerats och spelats in med hjÀlp av videokamera. DÀrefter har detta material transkriberats och analyserats.
Betydelsen av en integrerad modell med gymnasieskola och LSS-boende för ungdomar med högfungerande autismspektrumdiagnoser.
Denna undersökning har belyst utvecklingen av sjÀlvstÀndighet hos ungdomar med högfungerande diagnoser inom autismspektrumet. Ett mÄl för insatserna inom LSS och för gymnasieskolan Àr att individerna ska utveckla sjÀlvstÀndighet. I denna undersökning har tvÄ olika modeller jÀmförts. Den ena modellen utgörs av LSS-boenden med en integrerad gymnasieskola och den andra modellen utgörs av LSS-boenden utan nÄgon integrerad gymnasieskola. Syftet var att undersöka om det finns nÄgra skillnader mellan dessa modeller nÀr det gÀller de boendes utveckling av sjÀlvstÀndighet.
Demens ? Effekter av icke-farmakologiska behandlingsmetoder vid Ängest och det sÀrskilda boendets pÄverkan pÄ vÀlmÄende och livskvalitet : en litteraturstudie
Syftet med studien var att undersöka effekten av icke-farmakologiska behandlingsmetoder vid tecken pÄ Ängest hos individer med demens pÄ sÀrskilt boende samt hur ett sÀrskilt boende för individer med demens bör utformas. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med hjÀlp av 13 vetenskapliga artiklar som ansÄgs relevanta för studien. Resultat: Att lyssna pÄ musik kan ha en positiv inverkan pÄ individer med demens som visar tecken pÄ Ängest, och i kombination med aktivitet öka tankemönster. Enbart aktivitet pÄ verkade inte Ängest nÀmnvÀrt. Ljusterapi gav en positiv effekt i en studie, medan en annan studie inte visade nÄgon effekt.
Finansiell redovisning : Har redovisningsstandarden IAS 40 ökat vÀrerelevansen av redovisningsinformation vid aktieprissÀttning?
Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.