Länge har landskapets alla olika processer påverkat och påverkar landskapets utseende och utveckling. Landskapet är i en ständig naturlig förändring, en förändring som är kontinuerlig i tid och rum. Dess strukturer och former är ofta idag avlagringar från istider och processer som skedde för länge sedan och har genom dessa hjälpt människan förstå jordens utveckling. Människan är villkorslöst beroende av landskapet med dess resurser och utnyttjar dem i en allt större utsträckning. Många av resurserna vi utnyttjar har alla sin grund i landskapets geologi.

Denna uppsats är en upptäcktsstyrd fallstudie av jämförande typ inom vilken tre kommuners vindkraftsplaner studeras. Syftet med arbetet är att studera kommunernas hantering och ställningstaganden kring vindkraftens visuella påverkan på landskapet samt ljudnivåerna. Arbetet har genomförts med hjälp av en fallstudie där de tre utvalda kommunernas hantering och ställningstaganden kring vindkraftens påverkan på landskapet samt ljudnivån har analyserats för att sedan jämföras med varandra. Analysen har genomförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. De studerade kommunerna har valts ut utifrån energiföretaget O2:s ranking av Sveriges kommuners vindkraftspotential.

Den befintliga parken får nytt liv genom att markplaneringen ändras och en stor transparent byggnad tillförs - Operan!Operan sträcker sig över hela landskapet där den formar en stor park med olika offentliga rum. Parken attraherar befolkningen till Operan genom sina rörelser som ger den rytm och leder dem till olika platser som byggnaden och landskapet erbjuder. Idén är att förena en park med en storslagen byggnad, utan att tappa den elegans och storhet som en opera identifieras med. Jag låter byggnaden sträcka ut sig där den kan nå alla hörn, uppmana befolkningen i närheten att våga sig fram till denna kulturens enorma rum och uppleva Operan- på, under och innanför..

Det mänskliga ingreppet i, eller möjliga makten över, naturen är ett återkommande tema i mitt konstnärliga arbete. Människan är inbegripen i ett bräckligt maktförhållande som hela tiden måste underhållas. Våra gränser delar upp landskapet i olika delar genom vägar och staket, vi dominerar genom att forma och tukta naturen i trädgårdar, odlingar och industrier. Det mänskliga ingreppet kan också vara små subtila skillnader i det orörda landskapet som låter dig ana att någon varit där.Jag har inte för avsikt att framhålla en särskild sorts natursyn. Det är en mängd nedslag på kartan.

Målet med detta examensarbete är att få en större förståelse för det temporära landskapets förutsättningar i staden och hur man inom planeringen kan använda stadens mellanrum till gröna ändamål tills dess de permanenta strukturerna finns på plats. Uppsatsen tar utgångspunkt i Hagstorp i nordöstra Malmö, ett grönskande f.d. koloniområde vilket legat öde sedan slutet på 1990-talet men som nu åter är aktuellt som ett möjligt förtätningsområde i ett stationsnära läge. Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningar och möjligheter till en temporär park samt ta fram ett övergripande förslag på hur en temporär park i Hagstorp skulle kunna utformas. Med hjälp av litteraturstudier, arkivstudier, intervjuer och observationer diskuteras förutsättningarna i Hagstorp utifrån tre olika teman; det vardagliga landskapet, det visionära landskapet och det juridiska landskapet. Det vardagliga landskapet behandlar den historiska utvecklingen i Hagstorp och hur platsen används idag.

Det mänskliga ingreppet i, eller möjliga makten över, naturen är ett återkommande tema i mitt konstnärliga arbete. Människan är inbegripen i ett bräckligt maktförhållande som hela tiden måste underhållas. Våra gränser delar upp landskapet i olika delar genom vägar och staket, vi dominerar genom att forma och tukta naturen i trädgårdar, odlingar och industrier. Det mänskliga ingreppet kan också vara små subtila skillnader i det orörda landskapet som låter dig ana att någon varit där.Jag har inte för avsikt att framhålla en särskild sorts natursyn. Det är en mängd nedslag på kartan.

Det mänskliga ingreppet i, eller möjliga makten över, naturen är ett återkommande tema i mitt konstnärliga arbete. Människan är inbegripen i ett bräckligt maktförhållande som hela tiden måste underhållas. Våra gränser delar upp landskapet i olika delar genom vägar och staket, vi dominerar genom att forma och tukta naturen i trädgårdar, odlingar och industrier. Det mänskliga ingreppet kan också vara små subtila skillnader i det orörda landskapet som låter dig ana att någon varit där.Jag har inte för avsikt att framhålla en särskild sorts natursyn. Det är en mängd nedslag på kartan.

Genom att testa tre olika analysmetoder, och med hjälp av aktuell litteratur, studeras utvecklingspotentialen i det peri-urbana landskapet. I gränszonen mellan det urbana och det rurala finns ett landskap som känns igen genom dess industrier, shoppingcentrum och stora vägar. I dessa områden förkommer s.k. ickeplatser, som kan hittas mellan olika bebyggelseenklaver, på rivningstomter eller på f.d. parkeringar.

Att utforma och gestalta ett infrastrukturselement, såsom en järnväg, som till sin natur är stelt och beroende av teknik har sin speciella problematik.Jag har i det här arbetet översiktligt sammanfattat järnvägs- samt planeringshistorik och försökt att besvara frågeställningar rörande i vilken omfattning hänsyn har tagits vid planering och utformning av järnvägar i landskapet samt vad god järnvägsarkitektur kan vara. Arbetet baseras på litteraturstudier, intervjuer och fallstudier.Historiskt sett utformades järnvägen på ett sätt som gjorde att den harmoniserade med landskapet och smälte väl in med omgivningen. Det är något som kan ha berott på att de tekniska förutsättningarna att forma landskapet inte fanns. Idag har de tekniska möjligheterna ökat och det är möjligt att forma landskapet efter de önskemål som människan har. Att underordna sig landskapets inneboende form blir i dagsläget inte en aspekt som projektören måste ta lika stor hänsyn till när järnvägslinjen bestäms.I intervjuerna har framkommit att järnvägen kan ses som ?en i landskapet utsträckt maskin? (Schibbye 2011, muntl.).

Den europeiska landskapskonventionen (ELC) är en konvention som strävar efter att de stater som frivilligt har undertecknat konventionen ska utveckla sina landskap och ta tillvara dess mångsidighet. Utvecklingsprocessen ska inkludera allmänheten för att stärka medborgarnas kunskap och relation till landskapet och göra arbetet med landskapet mer hållbart och demokratiskt. Sverige är en av de närmare fyrtio stater som har undertecknat och ratificerat konventionen, som började gälla i Sverige den 1 maj 2011 (COE, ELC signatur status, 2013). Arbetet med att implementera konventionen i landet har pågått längre tid än så, men har ännu inte fått genomslagskraft på lokal nivå i landets kommuner. I denna uppsats undersöks hur landskapskonventionen kan implementeras i en svensk kommun.

Det skånska slättlandskapet uppskattas inte alltid på samma sätt som exempelvis det varierade mellanbygd- eller skogslandskapet med inslag av sjö, skog och äng. Det finns emellertid andra värden att ta fasta vid i det skånska slättlandskapet. Hur människan väljer att se och uppfatta dessa värden, då religion politik och medias påverkan inte står i centrum, är intressant. Tillsammans med mina känslor för det skånska landskapet utgör detta svaret till varför uppsatsen skrivits. Syftet har därför varit att skriva en uppsats som handlar om att lyfta fram det skånska slättlandskapet.

Sverige har varit medlemmar i EU sedan 1995. Sedan dess har stora förändringar skettbåde i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) och inom Sveriges jordbruk. Tidigarestudier har undersökt de ekologiska och ekonomiska effekterna av GJP med kvantitativametoder och modellering. Denna studie undersöker hur GJP har påverkat lantbrukaresbeslut i deras jordbruksverksamhet samt hur detta påverkar landskapet i samhälletBettna, Södermanlands län. Empirin som ligger till grund för uppsatsen har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med boende i Bettna som är involverade ijordbruket som heltids- eller deltidslantbrukare.

Arbetet är uppdelat i en inledande del, en resultatdel och en diskussionsdel. Den inledande delen introducerar läsaren till fokuspunkten trädgårdsodling i Bohuslän, förklarar tankegången kring valt ämne, samt beskriver syfte och metod.Resultatdelen har sin utgångspunkt i litteraturstudier och fältstudier i kombination. Texten syftar till att ge inblick i trädgårdens förutsättningar i Bohuslän genom att beskriva den bohuslänska växtvärldens villkor och överlevare.Initialt behandlas landskapet i Bohuslän och dess vilda flora. Här beskrivs naturtyper i Bohuslän och deras prägel på växtlivet - till exempel kan man läsa om växtvärlden på klippor, stränder och saltängar. Det faktum att landskapet och växtlivet i Bohuslän är rikt varierande ger också en fingervisning om hur skilda trädgårdsmiljöer det finns.I efterkommande kapitel tas klimatfaktorer och markförhållanden upp för att ge ökad förståelse för odlingsvillkoren i landskapet.

Den europeiska landskapskonventionen är ett dokument som formats av experter, bland annat för att säkerställa människors rätt att påverka utvecklingen i det egna landskapet. ELC är ett dokument som varje nation själv avgör om man ska signera, sedan är det upp till dem att själva omforma sina lagar, regler och processer i enlighet med detta. Arbetet med att utforma konventionen tog sin början under 1990-talet och år 2000 öppnades den för signering. Sverige signerade den 22/2 2001, men det dröjde till den 5/1 2011 innan ratificering, vilket innebar att konventionen trädde i kraft den 1/5 2012. Konventionen är en del i Europarådets samling konventioner, med syfte att värna om demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter i Europa. ELC beskrivs som ett verktyg för synsätt och ett redskap för att ge tyngd åt de mjukare värdena i landskapet, något tjänstemännen kan använda för att motivera politiker till att låta dessa frågor ta större plats. Dock är konventionen ingen lag, utan varje land som signerat den förbinder sig att själva föra in landskapet i sina lagar och regler, på så vis följer konventionen dessutom sin egen önskan om större möjlighet att styra mer lokalt.

Vad är kvalité i vår utemiljö? I många fall anses landskapets huvudsakliga kvaliteter ligga i dess visuella intryck. Men våra bestående minnen av ett landskap handlar sällan om enbart visuella kvaliteter, utan betydligt oftare om känslor och upplevelser som kan vara svåra att beskriva. Hur beskriver man till exempel känslan av att springa barfota i gräset, doften av skog, eller hur vinden griper tag i kroppen? Idén till denna uppsats uppkom när jag, efter flera års studier på landskapsarkitektpro-grammet, fortfarande ansåg mig vara relativt okunnig i de meningsskapande kvaliteter som landskapet erbjuder människan genom andra sinnen än synen.