Hindgren, Lisbeth (2008). ICDP, International Child Development Programme Ett verktyg för specialpedagogens proffessionella rollragande? ICDP, International Child Development Programme A tool for the special educational needs teacher´s professional role? Examensarbete, Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syfte: Vad styr rolltagandet utifrån olika rollteoretiska perspektiv? Syftet med detta arbete är att undersöka om, och i så fall hur, det förhållningssätt som används inom ICDP/ vägledande samspel påverkar specialpedagogens rolltagande utifrån det specialpedagogiksa uppdraget i de olika arbetsområdena individ, grupp och organisation.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare ser på behovet av utbildning i svenska som andraspråk samt undersöka vilka faktorer som påverkar språkinlärningen. Jag har valt att intervjua två verksamma lärare med lång erfarenhet av andraspråksundervisning. Mina informanter är överens om att trygghet är grunden för språkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum där det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt språk i meningsfulla sammanhang, där skapas förutsättningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen är lärarnas utbildning en påverkansfaktor när det gäller elevernas resultat.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur förskollärare arbetar med barn i behov av särskilt stöd samt att ta reda på vilka svårigheter barn kan ha och vad som menas med barn i behov av särskilt stöd. Var går gränsen om ett barn är i behov av särskilt stöd? Vilken betydelse har en diagnos för en pedagog? I undersökningen framgick det att informanterna hade mött olika barn med olika behov som till exempel dövhet, funktionshinder, motoriska svårigheter, språksvårigheter, talsvårigheter, autism, koncentrationssvårigheter, sociala och emotionella svårigheter och ej diagnostiserade barn. Även att två av informanterna ansåg att det inte var nödvändigt med den specialiserade diagnostiseringen. Tidigare forskning visar på att förskolan i många fall ses som en barnpassnings institution för arbetande vårdnadshavare istället för en plats där barnen kan utveckla sig. Det tas vidare upp den kontroll som pedagogerna har.

Denna c-uppsats är en kvalitativ undersökning om hur hemutredare resonerar kring begreppet lämplig adoptivförälder, och hur de beskriver svårigheterna med lämplighetsbedömningen. Undersökningen har genomförts i form av två fokusgruppsintervjuer med hemutredare från olika kommuner och stadsdelar i Stockholms län. De frågeställningar som styrt arbetet är: Hur beskriver hemutredarna en lämplig adoptivförälder? Hur upplever hemutredarna skillnaderna mellan det biologiska föräldraskapet och adoptivföräldraskapet, när det gäller lämplighet? Hur beskriver hemutredarna svårigheterna med lämplighetsbedömningen av tilltänkta adoptivföräldrar? Våra resultat visar att hemutredarna anser att det bästa för ett adoptivbarn är att adopteras av två föräldrar. Detta par skall ha en kärleksfull relation, både rimlig hälsa och rimlig inkomst.

Att bilda familj är en stor del av livet och innebär många förändringar för de blivande föräldrarna. För kvinnorna som drabbas av postpartumdepression (PPD) blir vardagen väldigt annorlunda. PPD förekommer alltmer i världen och idag förväntas 10 ? 15 % av mammorna utveckla sjukdomen. Mammans tidigare livserfarenheter samt det stöd hon får av sin närmsta omgivning avgör hur hon tar sig an den nya rollen som mamma.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad forskning säger om anknytningen hos familjehemsplacerade barn och hur denna kan påverkas av biologiska föräldrars delaktighet och närvaro. Vidare syftar studien till att ta reda på om det alltid är förenligt med det familjehemsplacerade barnets bästa att återförenas med den biologiska familjen. För att besvara dessa frågor genomfördes en kvalitativ litteraturstudie. Studien presenterar anknytningsteorins huvuddrag för att skapa förståelse för resultaten. Vidare ges en övergripande bild av den svenska familjehemsvårdens mål, och då i synnerhet att utgångspunkten är att barn som bereds vård i familjehem ska återförenas med sina biologiska föräldrar.

Bakgrund: För inte så länge sedan präglades barnsjukvården av föräldrars frånvaro då de inte fick delta i omvårdnaden av sitt sjuka barn. Idag har vi en mer familjecentrerad vård och sett ur ett familjeperspektiv måste målet för vården vara att se både till patientens och familjens behov. När ett barn vårdas på sjukhus uppstår en jobbig och stressande situation för barnet men även för föräldrarna. Trots att vi börjar förstå vilken belastning det är även för anhöriga när någon i familjen blir sjuk tyder allt på att familjeperspektivet måste medvetandegöras och vidareutvecklas och göras till en naturlig del i vårdtänkandet. Syfte: Syftet med studien är att belysa föräldrars upplevelser av vården när deras barn vårdas på sjukhus med inriktning på vilka behov föräldrarna behöver få tillgodosedda.

Bakgrund: Mycket av den tidigare arbetsmiljöforskningen har fokuserat på faktorer som bidrar till ohälsa inom förskolan och mindre ansträngningar har inriktas på att försöka erhålla kunskaper om vad som bidrar till hälsa. Den här studien kommer därför att fokusera på den salutogena arbetsmiljön inom förskolan.  Syfte: Var att undersöka förskolepersonals uppfattningar om och erfarenheter av begreppet god arbetsmiljö i förskolan. Metod: Fyra förskolelärare och fem barnskötare från en fristående förskola och två kommunala förskolor i Stockholms län deltog. Semistrukturerande intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna analyserades med hjälp av fenomenografisk metod och fem beskrivningskategorier samt fjorton underteman skapades.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka möjligheter skönlitteratur har i undervisningen med syftet att främja en god klassrumsmiljö och motverka mobbning i en 3-5-klass. Uppsatsen lyfter fram mobbningsproblematiken och litteraturpedagogers och litteraturvetares teorier om skönlitteraturens möjligheter. Målet har varit att uppnå mitt syfte genom en egen undervisningsstrategi i vilken eleverna har deltagit och varit verksamma under en period på tre veckor. Undervisningsmetoderna i klassen har bestått av högläsning ur en skönlitterär bok som tar upp mobbningsproblematiken, reflektionsskrivning, drama, klassdiskussioner och värderingsövningar. Mitt val har varit att använda mig av olika metoder för att samla in data för min undersökning.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några förskollärare hanterar balansen mellan att ansvara för barngruppen samtidigt som hänsyn ska tas till varje enskilt barns omsorg, utveckling och lärande. Studien har utgått ifrån frågeställningar kring förskollärares tankar om och arbetet med fokus på det individuella barnet och barngruppen. Vidare har undersökningen berört hur olika ramfaktorer kan påverka förskollärarnas dagliga arbete med att balansera individ och grupp. Materialet till denna studie kom att bestå av kvalitativt insamlat material i form av fem enskilda intervjuer.Förskollärarna i min studie ansåg att alla barn är olika och därför kan också behoven för omsorg, utveckling och lärande se olika ut. En god dialog i arbetslaget och med föräldrar skapar förutsättningar och strategier för att anpassa verksamheten efter det individuella barnet och barngruppen.

Begreppet Human Resource Management, d.v.s. ledning av de mänskliga resurserna, har de senaste åren vuxit sig större. Detta beror bl.a. på att medvetenheten kring organisationer och hur man får anställda att öka produktiviteten har blivit större. Idag vet vi att de psykosociala faktorerna på en arbetsplats är av stor vikt för att få en ökad produktivitet och effektivitet.

Syftet med studien var att ta reda på om verksamma lärare i grundskolans tidigare år använder sig av kartläggning för att se och bedöma elevers läsutveckling. Vidare ville vi utifrån det försöka ta reda på hur de ser på arbetet med kartläggning i verksamheten.Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som besvarades av 57 respondenter. Utifrån syftet formulerades följande frågor: I vilken grad använder sig lärare av kartläggning? På vilket sätt sker kartläggningen? Varför kartlägger lärare elever? samt vad lägger lärare vikt vid när de kartlägger elever?Resultatet visade att samtliga 57 respondenter använde sig av kartläggning i någon form för att se och bedöma elevers läsutveckling. Majoriteten av de svarande angav att de kartlade sina elever 1-2 gånger per termin och att LUS (Läsutvecklingsschema) var det kartläggningsmaterial som de använde sig av i störst utsträckning.

Division med bråk är ett av de områden av skolans matematiska innehåll som både elever och lärare har svå-righeter med. I flera internationella studier har man funnit att lärares svårigheter delvis grundas i ett proce-durellt förhållningssätt till de lösningsmetoder som används vid division med bråk. Detta, i kombination med att lärare har svårt att konstruera realistiska förklaringsmodeller till sådana typer av uppgifter, påverkar även lärares undervisning.Syftet med denna uppsats är att undersöka svenska högstadielärares ämneskunskaper och pedagogiska äm-neskunskaper om division med bråk. De frågeställningar studien ämnar besvara är vilka vanliga ämneskun-skaper och specialiserade ämneskunskaper lärare visar samt vilka pedagogiska ämneskunskaper om under-visning och pedagogiska ämneskunskaper om elever lärare visar om division med bråk.Fem matematiklärare i årskurs 7-9 utvaldes för kvalitativ intervju, där de både fick beräkna uppgifter med division med bråk samt beskriva hur de själva resonerar kring sin undervisning, elevers svårigheter och in-troduktion av division med bråk. I intervjuerna framkom att lärarna generellt visade prov på både goda äm-neskunskaper och goda pedagogiska ämneskunskaper..

Syfte: Syftet med studien är att undersöka olika uppfattningar om musikens betydelse för lärandet i stort och om musiken kan hjälpa elever att klara skolan i allmänhet och teoretiska ämnen i synnerhet.Teori: I denna uppsats utgår jag ifrån det sociokulturella perspektivet, det vill säga tanken om att lärande och utveckling hör ihop och att en individs utveckling är beroende av den miljö hon växer upp i. Enligt det sociokulturella perspektivet är lärande inte enbart förbehållet skolan, utan man ser istället på lärande såsom en ständigt pågående process som sker överallt där barnet rör sig.Metod: Jag har använt mig av flera olika metoder. Jag har använt ostrukturerade frågor i flertalet av de intervjuer jag har genomfört, men jag har även använt mig av strukturerade frågor i en av intervjuerna. Vidare har jag även använt mig av experiment vid två olika tillfällen, ett med en enskild elev och ett med en elevgrupp.Resultat: De resultat jag har kommit fram till är följande: För det första finns det inget enkelt svar på frågan om musik kan hjälpa barn och unga med olika försvårande förutsättningar, men det finns flera goda exempel på hur musiken har varit behjälplig. De projekt som jag har tittat på, Rädda Barnens Musikprojekt och Vi slår på trummor, inte på varandra, visar båda på positiva förändringar hos de deltagande eleverna.