Hippoterapi är en sjukgymnastisk behandlingsform där man använder hästen som ett hjälpmedel i behandlingen. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka upplevelserna av hippoterapi som behandling för funktionshindrade barn i Indien. Studien grundas på intervjuer av fyra barn och tre lärare. Intervjuerna genomfördes med tolk på tamil och engelska. Barnen intervjuades med fokus på deras egna upplevelser av hippoterapin och lärarintervjuerna fokuserade på huruvida de upplevt några förändringar hos barnen sedan de började med hippoterapi.

Abstract Titel: Konfliktstrategier i förskolan ur ett genusperspektiv. Författare: Annette Gustavsson & Susanne Karlsson Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Barn Unga Samhälle, Barndoms- och Ungdomsvetenskap,(2009). Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett genusperspektiv se hur förskolebarn hanterar konflikter i den fria leken. Vår frågeställning består av två frågor; Vilka konfliktstrategier använder förskolebarn? Vilka skillnader kan vi se i hur flickor respektive pojkar löser konflikter? För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört observationer av barn i den fria leken som vi dessutom har filmat. De teoretiska utgångspunkterna har varit konflikt och konfliktlösning samt utifrån ett könsperspektiv.

Syftet med denna studie är att undersöka om konsthuvudstereo låter illa vid högtalarlyssning. I studien undersöks även om konsthuvud efterliknar A/B- stereo i hörlurslyssning. Studien utförs genom att testpersonerna granskar tre attribut genom fem frågor. I studien genomförs två inspelningar samt tre lyssningstest. Två av lyssningarna är testlyssningar som förberedelse till tredje lyssningen.

Bakgrund:Varje år drabbas fler och fler människor av cancer och de flesta har många funderingar, tankar och känslor kopplade till både sjukdomen i sig och till   den behandling som ges. Strålbehandling är en av de vanligaste behandlingsformerna mot cancer idag. Strålning   medför nästan alltid att patienten tvingas genomgå ett antal mer eller mindre   obehagliga biverkningar för att bli fri sin cancer. Därmed finns en risk att patientens hälsa och välmående försämras. För att vi som sjuksköterskor ska kunna ge god vård är det viktigt att få en djupare förståelse för patienternas situation under och efter strålbehandling.Syfte:Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen i samband med strålbehandling hos personer med cancer.Metod:Litteraturöversikt enligt Fribergs metod (2012) där 11 artiklar med kvalitativ design analyserades till resultatet. Resultat:Tre huvudteman framkom; Upplevelse av vårdmiljön, Hela tillvaron påverkas samt Social isolering och mellanmänskliga relationer.

Jakten på den försvunna stadsmässigheten Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad fenomenet stadsmässighet innebär och att därmed få en djupare förståelse för detta stadsbyggnadsfenomen och som följd av detta på ett bättre sätt kunna handskas med det i diskussion och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmässigt byggande innebär enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skäl att bygga stadsmässigt och vad finns det för faktorer som försvårar möjligheterna att skapa stadsmässiga städer? Vidare presenteras tre svenska stadsbyggnadsprojekt där stadsmässighet har stått i centrum. Arbetet baseras på litteraturstudier samt studiebesök. Examensarbetet börjar med en kortfattad begreppsgenomgång där begreppen stad, stadsmässighet, urban och urbanitet diskuteras.

Fo?r att kunna bedriva forskning i det nybyggda rummet pa? Karolinska Universitetssjukhuset vid Rosenlunds Sjukhus kra?vs det att magnetfa?l- tet valideras. Detta a?r av vikt att underso?ka fo?r att kontrollera om det finns mo?jlighet att installera en teleslinga, samt sa?kersta?lla att mag- netfa?ltet som genereras fra?n ho?gtalarna inte blir fo?r stort fo?r framtida forskning pa? bland annat ho?rapparater med telespole.Magnetfa?ltsniva?n ma?ttes i tomt rum och med inkopplade ho?gtalare som genererade ett monotont ljud motsvarande talstyrkan hos en vux- en man.Bakgrundsmagnetfa?ltet var i det stora hela inom gra?nsva?rdena givna av IEC 60118-4 bortsett fra?n ett fa?tal ma?tpunkter. Vid ho?gtalarma?t- ningarna visade det sig da?remot att flertalet ma?tpunkter intill ho?gta- larna inte ho?ll sig inom gra?nsva?rdena.

Vår studie handlar om pedagogers syn och tankar kring flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med studien är att undersöka vilka arbetssätt de intervjuade pedagogerna använder för att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Vi vill samtidigt veta om barnets modersmål och kultur integreras i verksamheten och om den fysiska miljön är främjande för flerspråkiga barn. Vi har använt oss utav miljöobservationer och kvalitativa intervjuer för att intervjua sex förskollärare som arbetar i två olika kommuner som ligger i Mellansverige.De främsta arbetssätten pedagogerna använder sig utav är högläsning, bilder och tecken som stöd, och att man ständigt arbetar medvetet med språket i vardagliga aktiviteter som samlingen, vid matbordet, blöjbyten mm. Informanterna påpekar att det är viktigt att barnens modersmål är välutvecklat för att de ska kunna utveckla ett bra andraspråk.

Syftet med studien var att undersöka träningspersonals förställningar om vad de ansåg påverkade fysisk aktivitet för personer med rörelsehinder som fysisk funktionsnedsättning. Kvalitativ studie i form av två fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Varje fokusgrupp bestod av träningspersonal från sex privata och sex kommunala anläggningar i norra Sverige. Totalt intervjuades 12 personer med erfarenhet varierande mellan 2 och 33 år: sex personer från privata anläggningar och sex personer från kommunala anläggningar. Resultat: Sex kategorier framträdde: Attityder, Fysiska och psykosociala aspekter, Individanpassning, Inspiration/Motivation, Information/Marknadsföring, Effekter av fysisk aktivitet ? Lika för alla.

Följande studie hade som syfte att undersöka studentterapeuters känsloupplevelser i samtal med utbildningsklienter om existentiella teman. Studien grundade sig i semistrukturerade intervjuer med sex studentterapeuter på ett psykologprogram i Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av abduktiv tematisk analys. Analysen grundade sig i huvudteman upplevda affekter, terapeutens affektmedvetenhet, härbärgering av affekter, terapeutens arbete med affekter och det existentiella samtalets påverkan. Resultaten visade på att en lägre medvetenhet om affekter och existentiella funderingar försvårade härbärgeringen av och det terapeutiska arbetet med affekterna, vilket ledde till missade möjligheter i terapin.

Den täta staden tycks vara ett vedertaget stadsbyggnadsideal i strävan mot den hållbara staden. Flertalet forskare har dock påvisat att det inte finns någon entydig definition av vad begreppet innebär samt hur det ska tillämpas i praktiken. Kandidatarbetet syftar därför till att bidra med ökad förståelse kring hur begreppet täthet kan tillämpas i praktiken, genom att undersöka vilka fysiska uttryck som kopplas till den täta staden i kommunala planer. Syftet är vidare att diskutera dessa fysiska uttryck gentemot forskning om hållbara täta stadsformer, för att undersöka hur kommunal tillämpning förhåller sig till detta. I forskningsöversikten första del behandlas forskares olika uppfattningar om vad hållbar täthet och hållbar stadsform är.

Otillräckligt behandlad postoperativ smärta är ett problem som sjuksköterskor i allmänhet kommer i kontakt med i sitt dagliga arbete och som åsamkar patienten både fysiska och emotionella kval. Musik, med tusenåriga traditioner som läkande, har länge varit en bortglömd intervention då sjukvården under lång tid varit strikt biomedicinskt inriktad. Syftet var att belysa musikens inverkan som omvårdnadsåtgärd i samband med postoperativ smärta, ur ett patientperspektiv. Metoden bestod av en litteraturstudie, nio vetenskapliga artiklar har analyserats och ligger som grund till resultatet. Analysen av artiklarna har lett fram till tre olika kategorier; Lindrad smärtupplevelse, lindrad upplevelse av känslomässigt lidande och underlättad mobilisering.

Syftet med studien är att undersöka vilka strategier som är effektivast för att få hjälp och påkalla lärares uppmärksamhet i klassrummet samt om dessa skiljer sig mellan pojkar och flickor respektive årskurs två och sex.Frågeställningarna lyder: hur påkallar eleverna lärares uppmärksamhet och söker hjälp i klassrummet? Hur länge behöver eleverna vänta på hjälp?Metoden för studien är observation och totalt genomfördes 66 observationer i årskurs två och sex. Ett observationsschema med färdiga kategorier, grundade i tidigare forskning, användes. Tre typer av strategier för att be om hjälp och påkalla lärarens uppmärksamhet registrerades: handuppräckning, verbala strategier och fysiska strategier. De två förstnämnda observerades under lärarledd undervisning, medan samtliga strategier observerades under enskilt arbete.Flickor sökte överlag mer hjälp i klassrummet än vad pojkar gjorde.

Hur samverkar de nationella folkhälsomålen med fysisk planering, och på vilket sätt kan folkhälsomålen beaktas för att förbättra förutsättningarna för ökad fysisk aktivitet hos barn? Denna studie är en fallstudie i Hjo kommun. Studien tar utgångspunkt i kommunens folkhälsoproblematik som visar att det finns en hög förekomst av övervikt hos barn. Intentionen är att undersöka vilka organisatoriska processer som kan underbygga det kommunala arbetet med folkhälsomålen, liksom att ta reda på vilka faktorer i den fysiska miljön som skapar förutsättningar för barns fysiska aktivitet. Avsikten med studien har varit att skapa ett underlag för Hjo kommuns översiktliga planering.

SammanfattningDenna studie handlade främst om fysiska aktivitetsvanor hos seniorer och hur de upplever möjligheterna till fysisk aktivitet inom sin kommun. Syfte och frågeställningarVårt syfte med studien var att undersöka hur mycket och på vilket sätt seniorer rör på sig i två olika Stockholmskommuner, samt hur de mår. Utöver detta ville vi även ta reda på om de hört talas om VillGott. Hur ser seniorernas fysiska aktivitetsvanor ut i Huddinge respektive Sollentuna?Hur upplever seniorer i respektive kommuner att möjligheten till fysisk aktivitet är?Har seniorerna i utvalda kommuner hört talas om projektet VillGott? MetodFör att samla in data valdes en kvantitativ metod i form av enkät. Insamlingssätten som användes var gruppenkät och hämta-och-lämna-enkät. Enkäten delades ut till 162 seniorer på seniorträffar, seniorcentrum och PRO-aktiviteter inom de båda kommunerna.

knyta samman gata och park.två huskroppar formade av stående vinklade skivor så att den visuella och fysiska kontakten mellan det urbana gaturumet och parken blir självklar.Parametrarna som styrt projektet är siktlinjer, flödesanalys och ett grid på 800x800mm..