Samtidigt som relationsmarknadsföringen breder ut sig på den fysiska marknaden, ökar handeln via Internet igen efter den stora IT-kraschen i början av 2000-talet. Många butiker som finns på den fysiska marknaden har etablerat sig på Internet och med dessa även de medföljande kundklubbarna. Utöver dessa butiker är det en majoritet av de virtuella återförsäljarna som enbart kan nås via webben. Med unika möjligheter att samla in kunddata samt smidiga och billiga sätt att nå ut till konsumenterna, har dessa butiker alla förutsättningar för att med rätt kommunikationsmedel inleda och förstärka relationen till konsumenten. Detta innebär att webbutikerna har möjlighet att föra register över samtliga kunder (till skillnad från de fysiska butikerna som enbart specifikt kan registrera kundklubbmedlemmarnas transaktioner) och därmed har tillgång till samma informativa segmenteringsbas som en renodlad kundklubb bidrar med.

Den genomförda studien styftade till att synliggöra upplevelser av specifika läs- och skrivsvårigheter i ämnet matematik i grundskolans senare år, utifrån ett elevperspektiv. Eleverna hade genom sin skolgång samlat på sig enorma erfarenheter kring matematiken och studien ville försöka få en inblick i deras verklighet. Undersökningen baseras på intervjuer med tre pojkar, en i år åtta och två i år nio, kring deras upplevelser. Studiens resultat, informanternas upplevelser, stämmer väl överrens med litteraturstudierna inom ämnet. Informanterna återger liknande bilder av lektionerna, först genomgång vid tavlan sedan enskild färdighetsträning i böckerna.

Syftet med denna studie har varit att få fördjupad kunskap om lärares uppfattning om sittledarskap i klassrummet och vilken betydelse lärare anser att ledarskapet har förklassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat. Utifrån syftet med studien har jag tagitdel av relevant litteratur och tidigare och aktuell forskning i ämnet samt fördjupat mig igenerell systemteori och utvecklingsekologisk systemteori som fått utgöra grunden föruppsatsens teoretiska förankring.Studien har en kvalitativ forskningsansats, där individuella kvalitativa intervjuer använtssom datainsamlingsmetod. Sammantaget intervjuades sju grundskollärare med erfarenhet avundervisning i årskurserna 1-9, inom den ordinarie grundskolan. Studiens resultat utgörsendast av dessa lärares uppfattningar om sitt ledarskap i klassrummet och dess inverkan påklassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat.Enligt studiens resultat präglas ett bra ledarskap generellt sett av tydlighet. Utmärkandeför ett bra ledarskap direkt kopplat till lärares ledarskap präglas framförallt av det som ärutmärkande för ett demokratiskt ledarskap.

Skolan har en stor och viktig roll i att förbereda eleverna så att de kan ta aktiv del isamhället genom att kommunicera. Syftet med studien är att undersöka den muntligakommunikationen mellan läraren och eleverna i fyra olika klassrum i årskurs fem.Frågeställningarna vi utgått från i vår undersökning är följande: Är det läraren ellereleverna som initierar flest muntliga kommunikationer genom att ställa en fråga ellerkonstatera något? Har dialogen i klassrummet två eller flera deltagare? Vad är detför frågor som ställs och hur fördelas de mellan läraren och eleverna i klassrummet?Undersökningen baseras på en kvalitativ och kvantitativ studie där metoderna bestårav observation samt intervju. Intervjuerna fokuserar på hur lärare beskriver denmuntliga kommunikationen i klassrummen. Observationerna visar att lärarnadominerar i den muntliga kommunikationen genom att ställa öppna frågor som gereleverna möjlighet att tycka och reflektera.

Examensarbetet handlar om pedagogers inställning till barns fysiska aktivitet på Blommans förskola och Lingonskolan. Verksamheterna ligger inom samma område i en storstad. Det redovisas vilka möjligheter och begränsningar verksamheterna har när det handlar om att erbjuda barnen fysisk aktivitet. Syftet med undersökningen är att undersöka hur de utvalda pedagogerna ser på fysisk aktivitet och hur det främjas på Blommans förskola och Lingonskolan. Undersökningens frågeställningar är: Vilken inställning har pedagogerna till barns fysiska aktivitet? Hur omsätts läroplanens strävansmål i verksamheterna inom fysisk aktivitet för barn? Hur arbetar pedagogerna i de utvalda verksamheterna för att stimulera barnens fysiska aktivitet? Hur skiljer sig förutsättningarna mellan förskola och skola inom fysisk aktivitet? Metoden för undersökningen är en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av sammanlagt fem pedagoger från både förskola och skola.

I denna studie undersöks vilka uppfattningar SUM-elever, elever med särskilda utbildningsbehov i matematik, har av matematikundervisning när de i klassrummet får specialpedagogiskt stöd i ämnet och hur de känner sig när de följer med specialläraren ut från klassrummet. Det övergripande syftet med studien är att belysa inkludering och exkludering ur ett elevperspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med åtta SUM-elever från åk 4 och 5. Till grund för analysen används Asp-Onsjös (2006) tre olika aspekter på inkludering; rumslig, social och didaktisk. Resultatet visar att den inkludering som eleverna anser vara viktigast när de lär sig matematik är den didaktiska inkluderingen, inte den rumsliga eller sociala. Alla elever i studien kände sig socialt inkluderade och vad gäller den rumsliga inkluderingen spelade den inte någon större roll för dessa SUM-elever.

Problemställning: FM FysS är en av de arbetsuppgifter du som anställda inom Försvarsmaktenskall genomföra. Genomförs detta ute på förbanden, på kompanierna av den enskilde individen? Hur ser kunskapsnivån och utövandet av FM FysS med tilläggskrav ut bland de anställda inomFörsvarsmakten?Syfte: Syftet med denna undersökning är att kartlägga om huruvida kunskapsnivån hos deanställda inom insatsorganisationen på regementet LedR är rörande FM FysS, samt om huruvidade även följer FM FysS och genomför de obligatoriska fysiska tester som finns. Utifrån svaret på undersökningen så kommer det finnas möjlighet till att genomföra mer grundligkartläggning för att jämföra olika kompanier och olika grader.Frågeställningar: Hur ser kunskapsnivån och utövandet inom insatsorganisationen på LedR utkopplat mot FM FysS med tilläggskrav? Använder sig de anställda inom insatsorganisationen av FM FysS tilläggskrav i planerandet och utövandet av sin fysiska träning?Teori: Teorianknytningen i denna uppsats är indirekt.Metod: För att få svar på frågeställningen så har en enkät utformats.

Gemensamma bostadsgårdar kan fungera som en plats där de boende kan mötas och knyta sociala band, vilket kan bidra till en tryggare bostadsmiljö. Människor använder sin bostadsgård på olika sätt och i olika stor utsträckning och har därmed skiftande krav och förväntningar på gården. För många människor fyller gården främst ett syfte som utsikt från fönstret eller som en plats de passerar, medan andra använder gården mer aktivt. Men gården har möjlighet att bli en värdefull del av människors boende. Denna uppsats, som utgörs av litteraturstudier, har som syfte att identifiera de egenskaper och funktioner som gör att en bostadsgård uppskattas av de boende.

Studiens syfte var att undersöka förskollärares och lärare i fritidshems syn på utomhuspedagogik. De frågeställningar vi ville ha svar på var: Vad innebär utomhuspedagogik för lärare? På vilket sätt uppfattar lärare att de arbetar med utomhuspedagogik? Vilka möjligheter och hinder uppfattar lärare att det finns med utomhuspedagogik? För att få svar på dessa frågeställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer som metod där åtta lärare från tre olika skolor deltog. Resultatet visade att utomhuspedagogik för lärarna innebär att undervisningen flyttades ut från klassrummet och anpassas efter den plats och miljö där lärandet sker. Lärarna uppfattade att alla ämnesområden går att bedriva utomhus samt att lärandet som sker är mer praktiskt och sinnligt jämfört med lärandet som sker i klassrummet.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken grad olika fysiska avvikelser kring en humanoids ögon/syn kan framkalla stötande känslor, de fysiska avvikelser som undersöks är: sjukdom, stympning och mutation. Studien byggde bland annat kring teorier kopplade till attraktivitet och hälsa och undersökte hur man kan använda ohälsa för att väcka stötande känslor.Inför studien skapades totalt åtta porträtt, en för varje fysisk avvikelse samt kön. En enkät skickades sedan ut till män och kvinnor i åldrarna 18-29 där de fick ta ställning till porträtten genom att gradera dem utifrån en 7-siffrig skala.Resultatet i undersökningen visade att majoriteten av respondenterna upplevde den fysiska avvikelse mutation som mest stötande, detta på grund av dess omänskliga utseende. Det fanns dock en problematik kring användningen av 3D modeller i undersökningen, framtida arbete skulle gynnas av att använda ett annat medium, exempelvis fotografi..

Uppsatsen handlar om hur lärare i idrott och hälsa på gymnasieskolan ser på sitt arbete med elevers fysiska kapacitet samt vilka förmågor (till exempel styrka, rörlighet och kondition) de anser vara viktiga. Bakgrunden till arbetet är att studier har visat att elevers fysiska kapacitet sjunker trots att lärare i idrott och hälsa ska arbeta med den. Undersökningen har en kultursociologisk utgångspunkt och analysen gjordes efter Pierre Bourdieus teori om habitus samt tidigare forskning inom fysisk kapacitet. Undersökningen var av kvalitativ karaktär där lärare intervjuades utifrån deras tolkningar av fysisk aktivitet, fysisk kapacitet och kroppslig förmåga. Dessa tolkningar användes för att sedan beskriva deras arbete.

Syftet med studien var att kartlägga sjundeklassares fysiska kapacitet och livsstil. Försökspersonerna rekryterades på Sandenskolan i Boden kommun. Sammanlagt 24 elever, varav 8 flickor och 16 pojkar, deltog i studien. Fysisk kapacitet bedömdes med ett steptest där försökspersonerna fick kliva upp och ner på en 30 cm hög låda under 6 minuter. Puls och skattad ansträngning enligt Borgs RPE-skala registrerades.

Läraren har en betydande roll för undervisningen i skolan och det ställer höga krav på läraren att leda sina elever mot ett bra lärande. Således syftade studien till att undersöka hur gymnasieelever och lärare ser på en god ledare i klassrummet. Vidare har vi undersökt om det finns könskillnader i elevernas syn på en god ledare. Ytterligare undersöktes om ledarskapsstilarna skulle kunna vara en bidragande faktor till en orolig eller en fungerande arbetsmiljö. Med hjälp av den tidigare forskningen utformades våra enkäter samt att den utgjorde en grund för vårt analysarbete.

Vårt syfte har varit att undersöka och beskriva barnens samtal vid frukostmåltiden vid två avdelningar i en förskola där den fysiska miljön är utformad på olika sätt. Vi har även valt att studera förskollärare/ barnskötares inverkan på barnens samtal. Vi har genom observationer studerat hur många och vilka samtalsämnen som fördes under frukostmåltider på två avdelningar i en förskola och hur förskollärare/ barnskötare inverkade på barnens samtal. Vi har kompletterat med intervjuer av en förskollärare på varje avdelning. Vi har beskrivit delar av den fysiska miljön som är aktuell under frukostmåltiden till exempel bord, stolar och vem som bestämmer var barnen ska sitta.

Klimatförändringar befaras ge en mängd olika konsekvenser för samhället. Ökade översvämningsrisker är bara en av dessa. De ökade översvämningsriskerna kommer att påverka den möjliga markanvändningen och många områden som idag anses säkra att bebygga och odla kommer att bli riskzoner för översvämning i ett framtida klimat. I samhällets anpassningsprocess ligger nödvändigheten att skydda befintlig bebyggelse men också att kunna lokalisera ny bebyggelse, odling och infrastruktur till säkra zoner. Den kommunala fysiska planeringen har styrmedel som kan påverka bebyggelsens placering och utformning.