Uppsatsen behandlar ämnet arkitektur på gymnasiet och kurserna Arkitektur-hus och Arkitektur-rum som blev implementerade via gymnasiereformen GY11. Med hjälp av etnografisk metod undersöks hur lärare förhåller sig till kurserna Arkitektur-rum och Arkitektur-hus mot Skolverkets styrdokument för Teknikprogrammet inriktning samhällsbyggande och miljö/arkitektur, respektive på Estetiska programmet inriktning bild och form, profil inredning och design i skoluppgifter. Avgångselever våren 2014 i gymnasieskolan var de elever som hösten 2011 började på gymnasiet i den nya gymnasiereformen GY11 och blir därmed de första elever som genomfört kurserna i arkitekturämnet.Syftet med undersökningen är också att belysa de diskurser som synliggörs i samtal med lärarna om ämnet och på så sätt diskutera och närma sig arkitektur som en visuell och materiell kultur inom gymnasieskolan. Forskningsresultatet visar på att lärarna arbetat varierat och med stor användning av utomhuspedagogik och stadsstudier samt med ämnesintegrering där det varit möjligt. Tydliga diskurser framkom i elevuppgifterna och i samtalet om arkitekturämnet..

Studiens syfte var att undersöka några förskollärares syn på och arbete med bilderböcker i förskolan, med ett särskilt fokus på barns språkutveckling. För att samla in önskad data var studien av kvalitativ karaktär där halvstrukturerade intervjuer utfördes med åtta verksamma förskollärare. I resultatet framgick det att bilderboken är en central del i förskolans verksamhet och att förskollärare försökte ha medvetna intentioner vid högläsning och val av bilderböcker. Vid högläsning framgick det att text, bild och samtal hade betydelse för barnens språkutveckling, men att samtalet var det som vägde tyngst. Vid val av bilderböcker belystes biblioteket som en viktig aspekt och att om pedagogerna väljer böcker utgår de från barnens intressen och aktuella temaarbeten.

Abstract Knutsson, Henrik (2008). Skolans Fostrande Roll, En studie kring arbetsmetoden ?Bra Val? School´s Educating Role A survey about the method Making Good Choice Examensarbete 15 högskolepoäng, SÄL 3:2, Lärarutbildningen, Malmö högskola I min undersökning har jag försökt ta reda på hur eleverna på ett individuellt utformat program i Malmö, uppfattar arbetet med den individuella bedömningen av genomförandet av lektioner som vi kallar Bra Val. Metoden Bra Val har sitt ursprung i trappmodellen, Det är ditt val, hämtat från boken Ordning och reda i skolan, skriven av Edin och Drummond (2006). Arbetet bygger på att lärarens ledarskap skapa förutsättning för en social utveckling i skolan.

Bakgrund Både föräldrar och barn var känsliga för hur de blev bemötta och hur man kommunicerade. Ord var endast en liten del av kommunikationen och barn läste av kroppsspråket. Ett av de viktigaste arbetsredskapen en vårdgivare hade var ett korrekt bemötande och god kunskap om kommunikation. Syfte Att belysa kommunikationen mellan sjuksköterska, barn och deras föräldrar i omvårdnaden. Metod En litteraturstudie med 12 inkluderade artiklar.

Syftet med examensarbetet är att titta på de insatser som elever genomgår under sin gymnasievalsprocess. Vi vill utreda vilka tre av insatserna som hade störst betydelse när eleven gjorde sitt gymnasieval. Det är också intressant för oss att undersöka närmare varför just de insatserna som eleverna valtar de viktigaste, samt vilka förklaringar som kan finnas till elevernas uppfattning av vad som är de viktigaste insatserna respektive deras argument för detta. Vi har använt oss av kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Enkätundersökningen genomförs i Karlskrona kommun där 10 % av gymnasieskolans förstaårselever tillfrågas.

I bordsrollspel, eller bara rollspel, skapar man med språket en fiktiv värld och agerar iden. Deltagarna tar på sig varsin karaktär och beskriver vad dessa gör. En deltagare,spelledaren, beskriver i stället vad rollpersonerna ser och vad som händer omkringdem, och spelar personer de möter. Denna uppsats syftar till att med utgångspunkt i ettinspelat rollspelsmöte beskriva hur rollspel fungerar språkligt, med avseende främst påhur man gemensamt bygger upp en fiktiv värld och agerar i den, samt hur man hållerisär verklighet och fiktion och undviker missförstånd.En kronologisk genomgång av rollspelsmötet med fokus på inledningen visar hurmötet kan delas in i olika faser, samt hur spelledaren för ?handlingen? framåt på ett sättsom ofta påminner om en bok eller film.

Syftet med vår uppsats var att hitta svar på hur lärare samtalar med barn om döden och hur barns tankar om döden väcks. Vi har tagit del av många olika teorier som såväl internationella som svenska forskare har skrivit. Detta har gjort att vi har fått ett brett underlag till vårt arbete. Litteraturen har varit inriktad på ämnet, nämligen hur samtalet bör gå till, barns tankar om döden, barns reaktioner samt de vuxnas del i barn sorgeprocess. Genom intervjuer med lärare och kuratorer har vi fått en bild av hur verkligheten ser ut och har sedan kunnat jämföra vårt resultat med den valda litteraturen.

SammanfattningSyftet med denna studie är att lyfta fram hur specialpedagoger och klasslärare arbetar med individualisering och individanpassning för alla elever och tydliggöra vilka strategier yrkesgrupperna använder sig av för att individualisera och individanpassa. I Lpo 94 står det att: ?Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov? (s.4). Genom att ha gjort sju kvalitativa intervjuer, med fyra specialpedagoger och tre klasslärare, och studerat olika författares teorier om individualisering har vi försökt att se över goda strategier i att individualisera och även problematiserat dem. Goda strategier som framkom var bland annat att arbeta multisensoriskt, se över elevens styrkor samt att ha tillgång och använda sig av rätt hjälpmedel.

Denna studie är en skildring över skolämnet för kroppsövning som det kommer till uttryck genom lärarkårens fackliga tidskrift Idrott & Hälsa : Organ för Svenska Idrottslärar-föreningen. Skildringens syfte är att identifiera och problematisera lärarkårens självförståelse och föreställning om skolämnet. Vidare är syftet att undersöka hur makt utövas genom språket, men även hur makt utövas i skolämnet. Michel Foucaults diskussioner om makt och maktutövning ligger till grund för metod- och teoridiskussioner. Genom diskursanalys som metodologiskt tillvägagångssätt analyseras hur språket används som redskap för att utöva makt, närmare bestämt hur tidskriften bidrar till att formera lärarkårens självförståelse.

Sammanfattning Petter Ulmert (2013), Samtalets betydelse för organisatoriskt lärande (Significance of conversation for organizational learning), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö högskola. Problemområde Detta arbete handlar om hur kunskap och lärande uppstår i samtal. Jag har undersökt hur anställda uppfattar denna process och hur de tänker kring en organisations förståelse för fenomenet som sådant. Informanterna har fått diskutera hur och när samtal blir lärande, reflektera över sina erfarenheter och i fokusgruppen ta del av andras. På så sätt kan man säga att arbetet i sig självt bidrar till det kunskapande och lärande som jag är ute efter att skapa en större förståelse för. Syfte Studien syftar till att skapa en tydligare bild av hur organisatoriskt lärande och kunskap genereras i samtal. Mina preciserade frågeställningar är; Vilka faktorer inverkar på samtalets förmåga att bli lärande? Hur påverkas lärande samtal av interaktion deltagarna emellan? Hur uppfattar anställda i olika organisationer möjligheter till lärande samtal? Metod och teori Jag har använt ostrukturerad fokusgrupp för insamling av empiri.

The problem, which I want to highlight in this essay, is about my fear of losing face in conversationwith the parents of my text. I'm going through different approaches to find out what is happening inmy meetings with parents. I will also see if the knowledge that I get will help me to get deeperunderstanding of my reactions in different situations and if this opens up new possible ways ofhandling them.In my text there will be two stories where the conversation with parents has been difficult. Theyboth illustrate my uncertainty concerning the unpredictability of conversations with distressed orstressed parents. I can prepare the environment, by cleaning and making it look nice before meetingwith the parents.

Bakgrund: Personer med schizofreni har lägre livslängd, drabbas av fler livsstilssjukdomar och är mindre fysiskt aktiva än befolkningen i övrigt. Syfte: Syftet var att undersöka vad personer med schizofreni har för uppfattning och kunskap om fysisk aktivitet samt att undersöka upplevelsen av fysisk aktivitets påverkan på den egna hälsan. Metod: Studien är en explorativ kvalitativ studie med sex respondenter som deltog i en intervju. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta materialet. Resultat: Resultatet visade att kunskap om fysisk aktivitets goda effekter på hälsan fanns bland respondenterna.

Tandvården har goda möjligheter att få kännedom om patienters tobaksvanor eftersom flertalet människor besöker tandvården regelbundet. Det finns därför goda möjligheter att utföra tobaksavvänjning med de som röker eller snusar. Syftet med litteraturstudien var att belysa metoder som finns för tobaksavvänjning och vilka resultat dessa metoder ger. Sökningen gjordes i databasen Pubmed och begränsades till artiklar som är publicerade under de senaste tio åren och till studier som har utförts inom tandvården. Litteraturstudien inkluderade åtta studier.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka metoder tre gymnasielärare använder sig av för att främja en god litterär läsförståelse och jämföra detta med metoderna loggbok, läslogg och litteratursamtal som forskning bland annat förespråkar. Vidare är syftet att undersöka hur fyra gymnasielever uppfattar sin litteraturundervisning och litterära läsförståelseutveckling. Metoderna som har använts är kvalitativa intervjuer med tre gymnasielärare och fyra gymnasieelever samt en enkätundersökning med 51 elever.De huvudsakliga resultaten visar att tidsbristen i undervisningen är ett stort problem för lärare som vill ha mer tid till att föra litteratursamtal med sina elever och variera sina metoder mer. Eleverna vill också samtala mer om sin läsning med läraren närvarande i samtalet. Enskilda skriftliga inlämningar är vanliga metoder men att skriva läsloggar och loggböcker är ovanligt och detta till stor del på grund av tidsbrist och att loggar är en svårmotiverad metod för eleverna..

Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur två olika samtalsaktiviteter, i moderna språk spanska, påverkar hur samtalare talar i interaktion och uppnår meningsskapande sinsemellan. För att kunna analysera detta har arbetet utgått från Conversation Analysis (CA), en metod som analyserar de olika metoder som deltagare själva använder för att hantera olika aspekter av samtalets organisation och olika problem som kan uppstå i samtalet. Enligt CA är sociokulturella faktorer och andra sociala kategorier endogena i samtalet. Vilket innebär att samtal kan analyseras oberoende av social kontext eller sammansättning av samtalare.Med hjälp av videoinspelad observation har CA använts för att analysera hur samtalare i fyra grupper om tre använder sig av turtagning, reparation och pausering i två olika samtalsaktiviteter på spanska, en med bild och en utan bild.  Undersökningens resultat visar att det inte är den fysiska närvaron eller frånvaron av bilder i sig som leder till skillnader i hur deltagare gör då de interagerar. Det är hur talare och medsamtalare gör för att orientera mot bilderna och deras innehåll som ger upphov till skillnader i hur de använder sig av turtagning, reparation och pausering i samtalskativiteter.I samtalen utan bild orienterade deltagarna mot varandra.