LEKÖ Ă€r en förvaringslösning för leksaker och redskap för utomhusbruk inom barnomsorgoch skola. Förvaringen av leksakerna och redskapen sker i en förvaringsbĂ€nk pĂ„ ergonomiskhöjd för barnen. Konceptet för lösningen baseras pĂ„ att nĂ€ra och lĂ€ttillgĂ€nglig förvaringförenklar anvĂ€ndning. LEKÖ Ă€r ett redskap för fri lek. Den fria leken Ă€r en förutsĂ€ttning förmognad hos barn och bidrar till gynnsam miljö för lĂ€rande.

Felint coronavirus (FCoV) Àr vanligt förekommande hos vÄra katter. Viruset i sig orsakar för det mesta inga symtom alls eller en mild enterit, men hos vissa individer muterar viruset och orsakar den dödliga sjukdomen Felin infektiös peritonit (FIP). De flesta katter som smittas av FCoV bÀr pÄ viruset i veckor till mÄnader för att sedan göra sig av med det. Vissa katter blir persistenta bÀrare och smittspridare. Eftersom viruset Àr sÄ spritt i vÄr kattpopulation Àr det svÄrt att sanera en besÀttning frÄn FCoV.

NÀr IT-bubblan vÀxte sÄ enormt under slutet av 90-talet pumpade investerare in kapital i företagen. Mycket av pengarna gick till enorma löner, speciellt till dem som var riktigt kunniga. NÀr bubblan sedan sprack gick mÄnga företag omkull, och de som trots allt klarade sig fick en svidande lÀxa och blev tvungna att tÀnka mer lÄngsiktigt.Med den bakgrunden tyckte vi det var intressant att se hur IT-företag gör idag för att behÄlla kompetens, utan att för den skull betala astronomiska löner. Vi fokuserar dÀrför pÄ de aspekter som i första hand inte Àr av monetÀr karaktÀr, sÄsom en hög lön, aktier eller optioner.Uppsatsen innehÄller en fallstudie av Combitech. Vi har valt att göra tvÄ intervjuer, en intervju med en chef och en intervju med en anstÀlld.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att vidga kunskapen om ett relativt utforskade Àmne, nÀmligen genus inom fÀltet styrketrÀning. Detta undersöks genom analysera bilder pÄ vÀltrÀnade mÀnniskor med rÄdande teorier inom Àmnet för att pÄ sÄ vis bidra till ny kunskap.Mer specifikt sÄ Àr syftet med denna studie att undersöka hur förestÀllningen om manligt respektive kvinnligt reproduceras i form av bilder pÄ tvÄ webbsidor som behandlar styrketrÀning. De olika typer av bilder som Äterfinns pÄ hemsidorna prÀglas av tydliga genusskillnader som pÄ ett extremt sÀtt framhÀver mÀnnens makt över kvinnorna genom att portrÀttera dem pÄ bÄde tydliga och mer subtila sÀtt vilket har lyfts fram i analysen. Genom att belysa dessa aspekter sÄ har ett relativt outforskat omrÄde nu fÄtt en mer nyanserad och genomskinlig bild genom att rikta ljus pÄ hur genus skapas genom bilder i fÀltet för styrketrÀning.FrÄgor som uppsatsen stÀller sig Àr: Hur framstÀlls genus i bild pÄ kvinnor respektive mÀn som i varierande grad utövar styrketrÀning och kroppsbyggning pÄ utvalda webbsidor? Vilka olika typer av bilder av kroppen Äterfinns pÄ webbsidorna? Hur framstÀlls de och vilka skillnader finns mellan könen vad gÀller dessa bilder?Analysen av bilder pÄ tvÄ olika nÀtsidor som riktar sig till kvinnor och mÀn som styrketrÀnar visar att det verkar finnas ett större behov av att skilja mÀn och kvinnor Ät i just styrketrÀningssammanhang, detta eftersom kvinnan hÀr nÀrmar sig vad som anses vara mÀnnens sfÀr..

Vad Àr det som gör att vi uppfattar en person pÄ ett visst sÀtt? Vi pÄverkas inte bara av personen sjÀlv och allt som personen sjÀlv bidrar med, utan Àven av vÄr egen utgÄngspunkt, vÄra egna och andras vÀrderingar och andras val av framstÀllning. Genom att plocka isÀr meningar och satser i Ätta partiledarintervjuer, analysera deras lexikogrammatiska bestÄndsdelar och kategorisera dem har jag undersökt om det var möjligt att hitta sprÄkliga mönster för detta. För det syftet har jag anvÀnt den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, eftersom den gör det möjligt att kategorisera satsers lexikogrammatiska bestÄndsdelar utifrÄn bÄde funktion och betydelse. De analyserade bestÄndsdelarna Àr förstadeltagare, processtyper och modalitet i alla fria satser.Det analyserade materialet Àr intervjuer med Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt publicerade i fyra svenska dagstidningar inför valet 2010, ett material som dÀrför innehÄller bÄde citat frÄn den studerade personen och kommentarer om densamma.

Syftet med det hĂ€r arbetet Ă€r att undersöka hur förvĂ€ntningarna pĂ„ bildĂ€mnet har sett ut, sĂ„som deframkommer av lĂ€roplanerna frĂ„n 1969, 1980, 1994 och 2011. Syftet Ă€r vidare att se vilka likheteroch skillnader det finns mellan dessa och att se hur utvecklingslinjer frĂ„n tidigare forskning visarsig i dem.Arbetet tar sin utgĂ„ngspunkt i den tidigare forskning som gjorts av Gunnar ÅsĂ©n. Det Ă€r ur hansforskning jag utlĂ€st utvecklingslinjerna. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativinnehĂ„llsanalys. Av tidigare forskning har jag utlĂ€st Ă„tta utvecklingslinjer i tecknings-/bildĂ€mnetshistoria och utifrĂ„n dessa analyserar jag ovan nĂ€mnda lĂ€roplaner.

I avsaknad av ett existentiellt hot pÄbörjades efter kalla krigets slut en transformation av de europeiska försvarsmakterna. Den europeiska integrationen skulle öka staternas sÀkerhet varpÄ försvarbudgetarna sakta krympte samtidigt som EU:s fria rörligheter Àven förenklade rörligheten av skadliga och oönskade element. Kombinationen av bristande ekonomi och en utökad hotbild krÀvde flexibla och kostnadseffektiva förband. Försvarmakten deklarerade under perioden "strategisk timeout" dÀr den strategiska försvarsplanering reducerades till ett minimum i syfte att istÀllet identifiera Försvarsmaktens framtida förmÄgor samt vilka förband som skulle bistÄ med förmÄgorna. Den ursprungliga ambitionen reducerades kraf-tigt av krympande försvarsanslag och stor pÄverkan av regional- och industripolitik.

Det som studeras i denna undersökning Àr hur morgontidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet beskrev utrikesminister Carl Bildt kopplat till de fÀngslade journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Syftet med undersökningen Àr att identifiera morgontidningarnas diskurs om Carl Bildt i de olika faserna av rapporteringen kring de fÀngslade svenskarna journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Detta kommer att undersökas via en kritisk diskursanalys dÀr vi kronologiskt gÄr igenom morgontidningarnas rapportering av Bildt kopplat till Schibbye och Persson frÄn att de fÀngslades till tiden efter dÄ de var fria. Som delsyfte vill vi granska och diskutera de resultat vi kommer fram till i diskursanalysen. Detta görs för att kunna presentera och kartlÀgga hur de eventuellt olika diskurserna skiljer sig.

En viktig del till att bli en framgÄngsrik chef Àr att finna en balans mellan arbete ochfritid. GÄr det att finna balans mellan arbete och fritid. I det lÄnga loppet handlar detom att orka hantera hög arbetsbelastning och krav som stundtals tenderar att spillaöver pÄ ens fria tid. Genom teknikutvecklingen Àr inte lÀngre tillgÀngligheten ettproblem utan problematiken ligger snarare hos individen att sÀtta sina egna grÀnser.Den hÀr studien innefattar nio chefer frÄn olika branscher verkade iGöteborgsomrÄdet. Respondenterna har intervjuats dÀr egna tankar och reflektionerkring deras balans har varit i fokus.

Flertalet studier har gjorts pÄ vad som motiverar volontÀrer. Inom det postkoloniala fÀltet har volontÀrarbetet ofta kritiserats för att vara en del i att reproducera generaliseringar om lokalbefolkningen. Inom organisationsteorin finns det fÀrre antal studier pÄ volontÀrarbete i allmÀnhet och pÄ hur vÀsterlÀndska vÀrderingar och normer pÄverkar volontÀrernas arbete i synnerhet. Syftet med denna studie Àr att belysa hur styrning av volontÀrernas arbete skapas i den organisationskultur, som volontÀrerna befinner sig i och hur vÀsterlÀndska normer och vÀrderingar Àr en del av denna organisationskultur samt hur dessa normer och vÀrderingar formar volontÀrernas förvÀntningar och upplevelse av styrningen frÄn organisationen. Fokus ligger pÄ hur volontÀrarbetarnas upplevelse av styrning frÄn organisationen ser ut och vad volontÀrerna sjÀlva upplever styr dem i deras arbete.

 Denna uppsats berör Àmnet barns inflytande i förskolan samt hur pedagogerna i verksamheten arbetar med detta. Inflytande i förskolan handlar om att barnen ska fÄ en möjlighet att kunna pÄverka sin vistelse i förskolan pÄ ett tydligt sÀtt (SAOL13, 2006). Vi har besökt tvÄ olika förskolor dÀr intervjuer med fyra förskollÀrare har genomförts angÄende om och hur de arbetar med inflytande i förskolans verksamhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagogerna arbetar för att lÄta barnen vara delaktiga och fÄ inflytande i utformningen av verksamheten och vilka möjligheter samt svÄrigheter de ser i sitt arbete. De olika frÄgestÀllningarna som vi har valt att undersöka Àr Hur möjliggörs barns inflytande i förskolan? Hur arbetar du med barns inflytande i förskolan? HÀnder det att du Àndrar en planerad aktivitet och tar in barns intressen istÀllet? Hur gör ni rent konkret för att fÄ reda pÄ vad barnen vill göra? Hur ser du pÄ barns rÀttigheter?Vi har genomfört intervjuer med fyra förskollÀrare, varav tvÄ arbetar riktat mot de yngre samt tvÄ mot de Àldre Äldrarna.

Denna studie syftar till att undersöka samhÀllskunskapslÀrares uppfattningar av den egna politiska stÄndpunktens eventuella inverkan pÄ objektiviteten i undervisningen om politiska ideologier och partier. Den syftar Àven till att ta reda pÄ hur samhÀllskunskapslÀrare arbetar för att upprÀtthÄlla objektiviteten i undervisningen. I studien besvaras följande frÄgestÀllningar; hur uppfattar samhÀllskunskapslÀrare sin egen politiska stÄndpunkts inverkan pÄ objektiviteten i undervisning om politiska ideologier och partier? samt hur arbetar samhÀllskunskapslÀrare för att upprÀtthÄlla objektivitet i undervisning om politiska ideologier och partier?Studien genomförs utifrÄn en fenomenografisk metodansats med nio informanter som genom att skriftligt besvara ett frÄgeformulÀr uttrycker uppfattningar av samhÀllskunskapsÀmnets möjliga objektivitet. LÀrarna ger uttryck för skilda uppfattningar av innebörden av objektiv undervisning.

The free choice of upper secondary school?A study of the meaning of the information channels for the choice of upper secondary schoolAuthors: David Fridner & Rikard ZeilonMentor: Ingela WadbringQuestionnaire studyDate: 2008-08-11AbstractThe choice of upper secondary school is a very important choice, both for the school and for the ninth grader. In Göteborg, the free choice of upper secondary school has generated several new information channels apart from the traditional counselor, daily news and the acquaintance. Today it is harder than ever to reach the pupil through the constant media noise and new forms of communication such as events appear. The fight for each pupil gets more and more important every term and it has now become real big business.Today?s youth is imprinted by a growing individuality and everyone knows that equableness is something very important.

Bakgrund I bakgrunden till undersökningen presenteras olika former av samspel och vilka orsaker det finns som bestÀmmer vilken form samspelet tar. Positivt samspel inkluderar utveckling och lÀrande, skapande av kamratrelationer, pedagogers arbetssÀtt samt miljön pÄ förskolan. Vidare ger vi lÀsaren en insyn i hur negativt samspel kan se ut, vilket innefattar uteslutningar, fysiska krÀnkningar, hur barn testar grÀnser och hur den fria leken kan ta en negativ form. Dessutom presenteras orsaker till hur samspelet ser ut, vilket omfattar inkludering och uteslutning, yttre attribut, gruppstorlek samt barnens Älder. Slutligen ges en genomgÄng av vilka riktlinjer som ska följas i arbetet med att utveckla barns samspel.Syfte Vi vill undersöka hur det sociala samspelet ser ut bland barn i förskolan, samt hur barn ger uttryck Ät sina tankar kring samspel med andra barn.Metod Undersökningen tar utgÄngspunkt i kvalitativ metod med inspiration av etnografi, dÀr vi frÀmst har anvÀnt oss av observation.

Denna studie syftar till att synliggöra olika bedrÀgliga beteenden som riktar sig mot innovatörer. I studien diskuteras möjligheterna till att etablera en funktion som skyddar innovatörer mot en typ av övergrepp som blir allt vanligare. Hur skall subtil manschettbrottslighet begrÀnsas nÀr den Àr bÄde riskfri och lönsam?En vÀgledande frÄga i diskussionen har varit: Skall innovatörer ha samma skydd för sin upphovsrÀtt som andra fria yrkesutövare, eller ska de fortsÀtta fÄ vara villebrÄd utan skydd av rÀttsvÀsendet?Resultatet bygger pÄ dokumentanalyser och en kvalitativ studie om upphovsmÀn till patent, samt intervjuer med personer inom branschen innovationer och entreprenörskap. Resultat baseras bl a pÄ den kvalitativa studien och beskrivs genom fakta om innovatörerna Dr.