This thesis treats the topic of user-generated comments connected with news stories on news sites, meaning electronic word-of-mouth combined with PR. The writers have examined how different types of comments affect consumers' perception of the article and also what communication effects these comments generate in terms of attitudes, purchase intent and word-of-mouth intent. The results interesting to the news site owners, is that lots of comments and negative comments generate a negative effect by making the actual article less credible, attractive and worth reading (relative to the subsequent comments). On the positive side, serious comments imply that the news story is perceived as more interesting, than a news story followed by non-serious comments. From a brand equity perspective, the interesting results show that few comments compared to lots of comments, generate a better attitude to the brand, even though there is no difference in how positive or negative the comments are.

Detta Àr en etnografisk undersökning med socialkonstruktionistisk ram med syftet att synliggöra hur barn anvÀnder det material som utomhusrummet erbjuder till sitt eget subjektsskapande. Detta medför att undersökningen utgÄr frÄn synen pÄ förskolebarn som en kompetent och kulturskapande mÀnniska. För att undersöka detta anvÀnds frÄgestÀllningarna; Hur anvÀnder förskolebarn det material som utomhusrummet erbjuder? Vad anvÀnder de materialet till? Vad berÀttar barnen med hjÀlp av materialet? Studien handlar om förskolebarnens anvÀndande, utforskande och experimenterande i utomhusrummet utan direkt medverkan av pedagogerna, i den fria utomhusleken. Med hjÀlp av fotodokumentation, mikrointervjuer, loggbok och bildelicitering synliggörs det som hÀnder utanför den pedagoginitierade verksamheten i förskolans utomhusmiljö.

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att analysera begreppet ekonomisk verksamhet i mervÀrdesskattehÀnseende och att utreda vid vilken grad av aktivitet en sÄdan verksamhet uppkommer samt vilka objektiva omstÀndigheter som kÀnnetecknar begreppet .Ekonomisk verksamhet Àr ett av de mest grundlÀggande begreppen inom mervÀrdesskatteomrÄdet och mervÀrdesskattedirektivet. Begreppet Àr av vÀsentlig betydelse vid bedömningen av huruvida nÄgon utgör en beskattningsbar person och ska vara underkastad mervÀrdesbeskattning. Definitionen Äterfinns i artikel 9 i mervÀrdesskattedirektivet. Med ekonomisk verksamhet  avses sÄdan verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjÀnsteleverantör. HÀr inbegrips bÄde gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och dÀrmed likstÀllda yrken.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versiktsartikeln ?r att unders?ka p?verkan av erytritol i j?mf?relse med sackaros p? ad libitum energiintag (energiintag tills behaglig m?ttnad uppn?s) hos vuxna personer. Metod: S?kningar genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus f?r insamling av data. Datainsamlingen innefattade fyra separata s?kblock. De s?korden som anv?ndes var fria s?kord p? olika formuleringar av erytritol, sockerarter, ad libitum energiintag och randomiserade kontrollerade studier (RCT).

Syftet med vÄr undersökning var att jÀmföra tre förskolor med olika utemiljöer för att undersöka hur pedagogerna uppfattade förskolans utemiljö samt hur de arbetade med naturvetenskap med barnen. UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar Hur uppfattar pedagoger utemiljön pÄ sina förskolor för att möjliggöra barns lÀrande inom naturvetenskap? Vilka uppfattningar har pedagoger om naturvetenskap i förskolan? Hur arbetar pedagoger pÄ respektive förskola mot strÀvansmÄlen i naturvetenskap? sammanstÀllde vi relevanta frÄgor och genomförde intervjuer med pedagoger ifrÄn de tre förskolor som vi valt till vÄr undersökning. VÄr undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr frÄgorna Àr öppna och vi hade möjlighet att fördjupa oss i respondenternas svar med hjÀlp av följdfrÄgor. Vi har ocksÄ gjort observationer vid tillfÀllen dÄ det var naturvetenskapliga aktiviteter.

Denna uppsats undersöker den feministiska agitatorn och anarkisten Emma Goldman i syfte att identifiera en radikal teori om samarbete och gemenskaper som tillÄter individuell frihet utan konflikt med det sociala. Framförallt fokuserar den pÄ Goldmans upplevelser av Sovjetunionen och det Spanska inbördeskriget, och pÄ hennes idé om den »konstruktiva revolutionen « som hon utvecklar i interaktion med dessa. SjÀlva undersökningen sker i fyra delar med fyra olika fokus: individen, massan, revolutionen och organisationen i den ordningen. Som material anvÀnds framförallt Goldmans tvÄ böcker om Sovjetunionen ? med fokus pÄ efterordet i den senare boken ? samt textsamlingen Vision On Fire med Goldmans texter om det spanska inbördeskriget och den anarkistiska organiseringen dÀr.

Huvudregeln inom svensk skattera?tt a?r att ra?nteutgifter ska dras av inom inkomstslaget na?- ringsverksamhet. Fo?r ett antal a?r sedan uppma?rksammade Skatteverket ett fo?rfarande da?r internationella koncernbolag utnyttjade den fria avdragsra?tten i ett skatteplanerings ha?nse- ende. Ho?ga vinster i svenska bolag flyttades genom ho?ga ra?ntor pa? interna la?n till bolag i la?gbeskattade la?nder.

Denna uppsats undersöker den feministiska agitatorn och anarkisten Emma Goldman i syfte att identifiera en radikal teori om samarbete och gemenskaper som tillÄter individuell frihet utan konflikt med det sociala. Framförallt fokuserar den pÄ Goldmans upplevelser av Sovjetunionen och det Spanska inbördeskriget, och pÄ hennes idé om den »konstruktiva revolutionen « som hon utvecklar i interaktion med dessa. SjÀlva undersökningen sker i fyra delar med fyra olika fokus: individen, massan, revolutionen och organisationen i den ordningen. Som material anvÀnds framförallt Goldmans tvÄ böcker om Sovjetunionen ? med fokus pÄ efterordet i den senare boken ? samt textsamlingen Vision On Fire med Goldmans texter om det spanska inbördeskriget och den anarkistiska organiseringen dÀr.

Bakgrund: Redan pÄ Platons tid ansÄgs det att utbildning bidrog till att mÀnniskan utvecklade sina talanger och begÄvningar för att mÄ bra. Idag har man funnit att sprÄk och andra uttrycksformer, som till exempel bild, kan anvÀndas som redskap för vÄr mÀnskliga interaktion. Barns lÀrande kan utvecklas genom bland annat skapande, samtal och reflektion. Det finns mÄnga möjligheter och mÄnga olika sÀtt för barn att lÀra sig att göra saker pÄ. Pedagoger har friheten att utforma undervisningen efter eget tyckande, dock utifrÄn vissa ramar, som styrdokument och lÀroplaner.

Syftet med studien var att beskriva de faktorer som motiverar skolelever till fysisk aktivitet, samt motiverar dem att vÀlja fysisk aktivitet alternativt ett teoretiskt skolÀmne, under elevens fria val i skolan. Studien var kvalitativ och data samlades in genom 11 semistrukturerade intervjuer pÄ den utvalda skolan, för att fÄ en djupare förstÄelse för informanternas tankar, vÀrderingar och vad som verkligen motiverade dem till deras val av Àmne/aktivitet. Vid analysen framkom olika faktorer som motiverade ungdomar till fysisk aktivitet och valet till elevens val. UtifrÄn det bearbetade datamaterialet skapades tre kategorier som svarade pÄ studiens syfte. Studien visade att de flesta elever blev pÄverkade av sina förÀldrar redan i tidig Älder till att bli fysisk aktiva, men ocksÄ kompisar och upplevelse av glÀdje i samband med utövandet av fysisk aktivitet spelade stor roll.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka effekterna av ett lÀngre uppehÄll frÄn tobaks- och nikotinbruk pÄ maximal aerob effekt och energiomsÀttning under submaximalt arbete hos regelbundet snusande personer. Metod23 snusare (18 mÀn, 5 kvinnor) undersöktes före och efter >6 veckors uppehÄll frÄn snus (SSP). Försökspersonerna genomförde ett stegrande submaximalt arbete pÄ cykelergometer, ett maximalt löptest och ett uthÄllighetsarbete bestÄende av 60 minuter cykling pÄ 50 % av VO2max. Syreupptag (VO2), ventilation (VE), subjektivt skattad anstrÀngning pÄ Borgs RPE-skala (RPE), hjÀrtfrekvens (HF) och blodtryck (BT) mÀttes. Blodprov togs för analys av kotinin, laktat [HLa], blodglukos och fria fettsyror (FFA) i vila och under arbete. ResultatSubmaximalt VO2 och energiomsÀttning pÄverkades inte av >6 veckors uppehÄll frÄn snus. VE, respiratorisk kvot (RQ), blodglukos och RPE var oförÀndrade under det stegrande submaximala arbetet.

Sveriges medlemskap i EU innebÀr att den svenska arbetsrÀtten harmoniseras med EG-rÀtten. Den svenska implementeringen av utstationeringsdirektivets skyddsregel om minimilön, genom kollektivavtal, har underkÀnts. Detta eftersom implementeringen medför en diskriminering av utlÀndska tjÀnsteföretag som har utstationerad personal i Sverige. Diskriminering föreligger eftersom de svenska kollektivavtalen inte omfattar alla pÄ arbetsmarknaden och att alla avtal inte reglerar minimilöner. Magisteruppsatsens syfte Àr att utreda vilka möjligheter som finns för att anpassa den svenska kollektivavtalsmodellen till EG-rÀtten efter EG-domstolens förhandsavgörande i LavalmÄlet.

Vi Àr alla födda i en viss tidsperiod och tillhör dÀrför en viss generation. Det samhÀlle vi vÀx-er upp i kan komma att prÀgla vÄr personlighet och de vÀrderingar som vi har. DÄ den svenska arbetsmarknaden just nu befinner sig i ett generationsskifte kommer vi fÄ se fler personer frÄn de yngre generationerna inta chefspositioner pÄ företag. Ledarskapet inom organisationer kan dÀrför Àndras under de kommande Ären eftersom den Àldre generationens drivkrafter och mo-tivation inom ledarskap möjligtvis Àn annorlunda Àn de yngres. Studien har som syfte att utre-da om det finns nÄgra skillnader eller likheter i vad som motiverar olika generationers chefer i sitt ledarskap, och vilka faktorer de tycker gör arbetsrollen intressant.

Syfte med denna undersökning var att fÄ reda pÄ vilken instÀllning lÀrare har till samundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa. Mina frÄgestÀllningar Àr vad som Àr nackdelarna och fördelarna med samundervisning, enligt lÀrarna. Vilka pedagogiska och didaktiskt stÀllningstaganden lÀrarna gör och hur de planerar lektioner med samundervisning pÄ bÀsta sÀttet. För att kunna ta reda pÄ detta har jag valt att anvÀnda mig av intervjuer. Jag intervjuade 5 lÀrare i Haninge kommmun, som alla undervisar I skolor med Ärskurs 6-9.

De primÀra rÀttskÀllorna pÄ rÀttsomrÄdet offentlig upphandling utgörs av gemenskapsrÀttsliga direktiv, vars huvudsakliga syfte Àr att frÀmja den fria rörligheten inom unionen. Möjligheten att överpröva felaktiga upphandlingar regleras i tvÄ rÀttsmedelsdirektiv, utifrÄn vilka den processrÀttsliga delen av svensk upphandlingsrÀttslig lagstiftning har utformats. Direktiven har resulterat i att det i Sverige Àr möjligt överpröva felaktiga offentliga upphandlingar. Domstolen har vid överprövning möjlighet att besluta antingen att upphandlingen skall rÀttas eller att den skall göras om. Oberoende av domstolens beslut har ett ingÄnget offentligt kontrakt dock inte kunnat ogiltigförklaras i domstol.RÀttsmedelsdirektiven har pÄ senare Är varit föremÄl för revideringar, vilket har resulterat i direktiv 2007/66/EG.