The pupose of this study is to qualitatively study how teachers at a high school work with the schools demokratic mission under the management by objectives and what the policy document says and how the students can partcipate in different issues. My question fomulations are: What does it say in the governing documents about schools democratic mission and student influence? How do teachers concretely work to implement the values of democracy and student influence? How can the class councils used as part of the school's democratic mission? The theoretical frame of the study is about the school democracy mission and the possibilities and limits.  Futhermore a brief review of the fundamental values of the school are presented, followed by how the democratic process works.I used the qualitative analysis in order to find a lot of information about a small amount. Its strength is to convey a lot of information about a small number of observations and if the material is small in size.

Uppsatsen syftar till att ge en överblick över bevisprövningen i svensk praxis och doktrin. SÀrskilt fokus Àr pÄ erkÀnnandets roll i samband med bevisprövningen och framför allt pÄ dess betydelse i samband med uppnÄendet av beviskravet i brottmÄl. HuvudfrÄgestÀllningen Àr: Vilken betydelse har erkÀnnandet i samband med att beviskravet anses uppnÄtt i bevisprövningen? I uppsatsen finns Àven tre underfrÄgestÀllningar: Vad innebÀr beviskravet stÀllt utom rimligt tvivel inom straffprocessen? Vilken betydelse ges erkÀnnandet i bevisprövningen? Hur ser rÀttslÀget ut betrÀffande erkÀnnandet? I uppsatsen anvÀnds huvudsakligen den traditionella rÀttsdogmatiska metoden. Vad gÀller överblicken av bevisprövningen hos vÄra grannlÀnder anvÀnds istÀllet en komparativ metod dÄ en, om Àn mycket begrÀnsad, jÀmförelse mellan Sverige och övriga lÀnder sker. Idag rÄder i Sverige principen om fri bevisprövning, vilken stadgas i 35 kap.

Hur har modejournalistiken sett ut och utvecklats sedan 1921 till nutid? Denna uppsats undersöker det genom att analysera artiklar ur Idun och Husmodern frÄn 1921, 1955, samt deras respektive slutnummer ? Idun 1963 och Husmodern 1988. Idun och  Husmodern kan ses som föregÄngare till dagens tidningar med modeinnehÄll och dÀrför görs Àven en jÀmförelse med tvÄ av dagens största modetidningar ? Damernas VÀrld och Femina.Syftet Àr baserat pÄ frÄgorna: Hur mycket utrymme fÄr modejournalistiken? Hur ser texterna ut? Hur Àr texterna skrivna? Hur ser illustrationerna och fotografierna ut? Hur samspelar texten, illustrationer/fotografier och annonser? En kvalitativ text- och bildanalys görs pÄ de utvalda artiklarna. Fyra artiklar per Är och tidning, Idun och Husmodern, frÄn 1921 och 1955, samt en artikel frÄn deras respektive slutÄr analyseras.

Helene Ugland, f. 11 feb.1877 i Norge. lĂ€rarinneexamen 1895 vid Strömsbo Laerarinde-skole, vilket betydde möte med socialistiska och kvinnopolitiska idĂ©er och som blev avgörande för hennes fortsatta verksamhet. Det var ocksĂ„ dĂ„ som rĂ€tten till fria tankar började vibrera i hennes sinne. År 1895, arton Ă„r gammal, samma Ă„r som hon tar examen vid Kristiansand Seminarium, reser hon till Stockholm och hĂ„ller föredrag om utilitarismen.

Helene Ugland, f. 11 feb.1877 i Norge. lĂ€rarinneexamen 1895 vid Strömsbo Laerarinde-skole, vilket betydde möte med socialistiska och kvinnopolitiska idĂ©er och som blev avgörande för hennes fortsatta verksamhet. Det var ocksĂ„ dĂ„ som rĂ€tten till fria tankar började vibrera i hennes sinne. År 1895, arton Ă„r gammal, samma Ă„r som hon tar examen vid Kristiansand Seminarium, reser hon till Stockholm och hĂ„ller föredrag om utilitarismen.

Mina slutsatser i mitt arbete Àr att rollen som finns inom Ithna Ashery inte Àr homogeniserad nÀr man jÀmför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. DÀremot om man tittar pÄ en metanivÄ sÄ kan deras roll se tÀmligen lika ut. Men pÄ individnivÄ, som detta arbete försökt behandla, sÄ Àr den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad pÄverkar den subjektiva upplevelse av rollen Àr sÄdana saker som den omgivande kontexten i samhÀllet. Men Àven de mÄl den enskilda individen har med sin roll nÀr det gÀller framtiden för individen.

Olika typer av stÀrkelse Àr mycket viktiga rÄvaror i livsmedelstillverkning, inte bara som energirik kolhydrat utan Àven som en tillsats för att reglera livsmedels textur och viskosi-tet. Modifierad stÀrkelse kan tillverkas med hjÀlp av en rad olika kemiska, enzymatiska och fysikaliska metoder. Denna studie syftar till att ge en översikt över de kemiska modifieringar som anvÀnds för livsmedelstillverkning idag. Studien ger Àven en kortare inblick över vanliga enzymatiska och fysikaliska modifieringar. Modifikation av stÀrkelse utförs vanligtvis för att förÀndra stÀrkelses gelatinasitionstemperatur och viskositet eller för att öka dess resistens gentemot skjuvning, lÄgt pH, hög temperatur och retrogradering.

För att ett barn ska utvecklas motoriskt, sÄ Àr det viktigt att det finns goda möjligheter till rörelse. Att lÀra kÀnna sin egen kropp och anvÀnda den genom att röra pÄ sig i olika miljöer och sammanhang Àr angelÀget om ett barn ska utveckla en god motorik. Forskning visar att barn sysselsÀtter sig med alltmer stillasittande aktiviteter samt att barn inte utvecklat sÄ bra motorik som förvÀntas vid olika Äldrar. En stor andel barn tillbringar större delen av dagen inom förskolans verksamhet och lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) betonar att det Àr pedagogernas ansvar att stimulera barnens motoriska utveckling. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger förhÄller sig till sitt uppdrag och hur de arbetar för att stimulera barns motorik ur ett helhetsperspektiv pÄ verksamheten.

Syftet med denna studie Ă€r att ur socialarbetarens perspektiv undersöka hur tvĂ„ngsvĂ„rd pĂ„verkar arbetet med missbrukare. Studien Ă€r komparativ och jĂ€mför arbetet med missbrukare pĂ„ Åland som tillĂ€mpar finsk lagstiftning respektive Gotland som arbetar efter den svenska lagstiftningen. Metoden som anvĂ€nts Ă€r kvalitativ. Fyra socialarbetare med inriktning mot arbete med missbrukare har intervjuats. Intervjuerna har varit semistrukturerade med öppna frĂ„gor.

Syftet med studien Ă€r att utifrĂ„n begreppet bildskapande studera hur bild anvĂ€nds som pedagogiskt verktyg pĂ„ tre olika typer av förskolor. I inledningen beskrivs att bild har fĂ„tt stĂ„ tillbaka i jĂ€mförelse med de förstĂ€rkta mĂ„lomrĂ„dena som matematik, naturvetenskap och teknik. En kvalitativ metod anvĂ€nds dĂ€r nio pedagoger intervjuas. De valda frĂ„gestĂ€llningarna Ă€r: Hur uppfattar pedagoger att de arbetar med bild i förskolan? Hur motiverar pedagoger bild i verksamheten, det vill sĂ€ga Ă€r nĂ„gra specifika lĂ€rmĂ„l kopplade till metoden? Hur definierar pedagoger bild, det vill sĂ€ga vad (hur), med vilket material arbetar barnen med dĂ„? Hur tĂ€nker pedagoger kring sin egen roll i barns bildskapande? Är det nĂ„gra skillnader hur olika typer av förskolor arbetar med bild?  I resultatet framkommer det att majoriteten av pedagoger arbetar med bild i förskolan samt att de kopplar bild till det fria skapandet i förskolans verksamhet vilket innebĂ€r att barn har tillgĂ„ng till material och skapar pĂ„ egen hand.

Mitt syfte med detta examensarbete Àr att fÄ syn pÄ vilka faktorer som kan vara avgörande för en elevs agerande i skolan, vad det Àr som gör att eleven agerar pÄ olika sÀtt i olika klassrumssituationer. För att komma fram till detta anvÀnder jag mig utav de olika rolltyper som Àr avgörande för hur en mÀnniska agerar. Dessa rolltyper nyttjas i min studie dÀr tvÄ olika synsÀtt pÄ mÀnniskan förklaras: att vara och att bli. Ett annat syfte Àr dÀrför att fÄ en förstÄelse om vad elever anser om roller i samband med agerande och skolan. Genom kvalitativa intervjuer med fem elever i Ärskurs 9 kom jag bland annat fram till att lÀrare, kompisar, betyg, intresset för Àmnet samt tid och rum Àr faktorer av störst betydelse för hur en elev agerar i skolan. Det framkommer att alla faktorer hÀnger samman med varandra, det Àr alltsÄ inte bara en av dessa faktorer som Àr avgörande för hur en elev agerar.

SammanfattningBÄde LÀroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vÄr studie tagit del av framhÀver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poÀngterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vÀgen till ett demokratiskt samhÀlle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska fÄ erfara allas lika vÀrde. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor, empirin omfattar bÄde intervjuer och observationer. FörskollÀrarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 Ärs pedagogisk erfarenhet, och vÄr ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara pÄ och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vÄr teoridel har vi lagt fokus pÄ kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vÄr studie visar att det till största delen Àr i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

Syftet med denna uppsats var att analysera hur begreppet arbetarparti konstruerats i Moderaternas texter som en strategi för det Moderata samlingspartiet att locka till sig vÀljare.Den frÄga författarna stÀllde sig i relation till syftet var:? Hur konstrueras begreppet arbetarparti i de aktuella texterna med tanke pÄ sprÄk och intertextualitet?I uppsatsen utgick författarna ifrÄn att texter, dÀribland politiska texter utgör en pÄverkan pÄ hur förÀndring eller reproduktion av sociala strukturer, normer och vÀrderingar sker. UtifrÄn detta synsÀtt anvÀnde sig författarna av FaircloughŽs tolkning av den kritiska diskursanalysen. Materialet bestod av delar ur Moderaternas valkampanj, dÀribland reklamtexter och internetsidor samt delar ur Moderaternas handlingsprogram och idéprogram. I analysen har fokus lagts pÄ sprÄkanvÀndning och intertextualitet.I analysen av uppsatsen kom författarna fram till att Moderaterna anvÀnt begrepp som traditionellt sÀtt anvÀnts av Socialdemokraterna och kombinerat dessa med argument som talat för liberala reformer.

Ett av uppdragen som svensklÀrare har Àr att stimulera elevers intresse för att skriva. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för elevers motivation till skrivande i svenskÀmnet. Hur beskriver elever sin motivation till skrivande, och vilka faktorer anser de ökar, respektive minskar deras motivation till skrivande i svenskÀmnet? Undersökningen baseras pÄ intervjuer av fem elever i Ärskurs nio. Studien bygger pÄ induktiva ansatser dÀr resultatet diskuteras i förhÄllande till teoretiska perspektiv pÄ motivation och skrivundervisning.Flera av eleverna i studien beskriver ett stort intresse för skrivande.

Examensarbetet Àr en litteraturstudie som handlar om att förebygga post-operativa komplikationer hos hund i samband med anestesi, symtom pÄ dessa och hur de ÄtgÀrdas.Anestesi Àr ett reversibelt tillstÄnd av medvetslöshet frambringat för att kunna utföra operationer och diagnostiska tester. Det Àr viktigt att anpassa anestesin efter varje djur och ha kunskap för olika lÀkemedels önskade effekt och biverkningar. Vid val av anestesi bör hÀnsyn tas till olika faktorer, som till exempel ras, Älder, sjukdom och beteende.Problem kan uppstÄ i alla stadier av anestesi, frÄn pre-medicineringen till uppvaket. Vanliga komplikationer Àr krÀkning, regurgitation, krampanfall, excitation, dyspne, hypotermi och förlÀngt uppvaknande. Individuellt kan problemen innebÀra smÄ konsekvenser, men tillsammans orsaka fara.