Skolan Àr ett Àmne som Äterkommande diskuteras och debatteras och denna studie har som syfte att analysera och jÀmföra dagens diskurser om skolan, sÄ som de kommer till uttryck pÄ Aftonbladets och Dagens Nyheters ledarsidor. Studien fokuserar pÄ vilka sÀrdrag som gÄr att finna pÄ tidningarnas ledarsidor om skolan men ocksÄ hur funna diskurser kan förstÄs ur ett kritiskt utbildningsteoretiskt perspektiv. Insamlat material analyseras med hjÀlp av Faircloughs kritiska diskursanalys och resultatet stÀlls i en teoretisk analys mot studiens valda teori, som behandlar skolan i det postmoderna samhÀllet. Det resultat som gÄr att finna bestÄr av likheter men ocksÄ skillnader i hur de olika tidningarna skriver ut och kommunicerar bilden av skolan pÄ sina ledarsidor. Den reglerade skolan med ett fÄtal aktörer framstÀlls som den goda skolan av Aftonbladet medan Dagens Nyheter framhÀver det fria valets skola med ökande krav pÄ kontroll.

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka vad kvalitativ bedömning av kunskaper och fÀrdigheter innebÀr för lÀrare samt att hitta variationer i dessa uppfattningar. För att nÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt intervju som metod med en fenomenografisk ansats. Vi har intervjuat tre lÀrare i en skola som undervisar i Är 8 och Är 9. Vi har utgÄtt frÄn aktuell forskning. UtifrÄn denna forskning har vi format en analysmodell som vi anvÀnder som en teoretisk ansats i slutresultatet.

Tidigare forskning menar att barn i vÄrt samhÀlle Àr allt mer stillasittande och inte rör pÄ sig i samma utstrÀckning som tidigare. Samtidigt tillbringar mÄnga barn den största delen av sin vakna tid pÄ förskolan, dÀrmed lÀggs ansvaret pÄ förskolorna att tillgodose barn den motoriska stimulans de behöver. Oftast görs detta genom den fria leken ute pÄ gÄrden, och gÄrden bör vara utformad för att bemöta varje barn pÄ dess individuella nivÄ. Studier visar att förskolegÄrdar idag kan vara bristfÀlliga och att de har nedprioriterats de senaste decennierna. Tidigare forskning visar att gÄrdar med stora ytor och mycket vÀxtlighet gynnar barns motoriska utveckling.Föreliggande kvalitativa studie genomfördes genom intervjuer med pedagoger frÄn förskoleverksamhet samt miljöobservationer av förskolegÄrdarna.

Denna undersökning grundar sig pÄ erfarenheter dÀr jag sett att rita Àr en aktivitet som uppstÄr spontant i stort sett alla dagar pÄ förskolan och jag anser dÀrav att det Àr relevant för min profession att undersöka denna aktivitet nÀrmare. Syftet med undersökningen Àr att bidra med ökad kunskap om ritandet som spontan aktivitet och jag valde av den orsaken att rikta blicken mot vad, varför och hur barn ritar. För att undersöka aktiviteten ville jag Àven fÄnga pedagogers förhÄllande till- och avsikter med det spontana ritandet. Resultatet av undersökningen berÀttar att dÄ barnen ritade som del av den fria leken var mÄlet för barnen att rita nÄgot förestÀllande. Resultatet visar Àven att det finns flera möjliga svar till varför barn ritar.

Den hÀr studien har som syfte att belysa valet av skola utifrÄn ett förÀldraperspektiv. Genom fyra intervjuer med förÀldrar till barn som bytt skola vill vi belysa hur de har tÀnkt angÄende valet.Studien Àr genomförd med kvalitativa samtalsintervjuer pÄ en fristÄende skola. Valet av skola bygger pÄ att denna skola Àr nystartad och dÀrmed har alla nyligen gjort ett val till denna. Vi valde Àven skolan eftersom den inte har nÄgon religiös profil. En sÄdan profil skulle inte vara relevant för vÄr studie pÄ grund av att det dÄ ligger religiösa vÀrderingar som grund för skolvalet vilket vi inte önskade undersöka.Resultatet visar att en av de viktigaste anledningar till valet var pedagogiken och arbetssÀttet pÄ skolan.

Medlemskapet i EU har fÄtt effekter pÄ den direkta beskattningens omrÄde dÄ internrÀttsliga skatteregler mÄste utformas i enlighet med EUF-fördraget. Icke-bosatta som tillfÀlligt arbetar i Sverige beskattas enligt en definitiv kÀllskatt i SINK eller A-SINK. Beskattning sker pÄ bruttoinkomsten, kostnadsavdrag medges inte. Vidare medges inte heller avdrag som Àr kopplade till den skattskyldiges personliga förhÄllanden.Mot bakgrund av EUDs praxis faststÀlldes SINK och A-SINK vara oförenliga med de fria rörligheterna i fördraget. Oförenligheten bestod i den diskriminering som uppstod dÄ en icke-bosatt beskattades hÄrdare Àn en bosatt person i motsvarande situation.

Isotretinoin Àr ett licenslÀkemedel som frÀmst anvÀnds för att behandla svÄr akne hos patienter som inte har blivit hjÀlpta av andra behandlingar och akne med risk för Àrrbildning. Att akne Àr en mycket vanlig hudsjukdom visade man bland annat i en svensk undersökning dÀr en av tre ungdomar har besvÀr som krÀver behandling. Ca 85% av alla tonÄringar har akne. Isotretinoin Àr det effektivaste medlet mot akne idag. Konventionell behandling med isotretinoin i doser mellan 0,5-1,0 mg/kg.dag Àr effektiv men ger ibland svÄra biverkningar.

Syftet med vÄr undersökning har varit att fÄ en ökad förstÄelse för vilken betydelse de estetiska kommunikationsformerna har i det pedagogiska arbetet och vilket syfte de estetiska kommunikationsformerna har i den pedagogiska verksamheten. Genom undersökningen ville vi dÀrigenom öka kunskapen om hur arbetet med de estetiska uttrycksformerna kan utvecklas i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar har varit: Vilken betydelse har de estetiska kommunikationsformerna i det pedagogiska arbetet? Vilket syfte har de estetiska kommunikationsformerna i den pedagogiska verksamheten? De teorier som vi anvÀnt oss av berör vÄra centrala begrepp som Àr; auditiv, visuell, kinestetisk, multimodalitet, pedagogroller och miljö. Dessa har kopplats till, samt ifrÄgasatt resultatet av pedagogernas beskrivning av sitt arbete med de estetiska kommunikationsformerna.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra fritidspedagogers uppfattningar kring hur fysisk aktivitet pÄverkar elevers lÀrande inom fritidshemmets arena. Studiens frÄgestÀllningar bestÄr av, vilka typer av fysisk aktivitet upplever fritidspedagoger som sÀrskilt betydelsefulla för elevers lÀrande? samt vilka pedagogiska möjligheter och hinder uppfattar fritidspedagoger att det finns med fysisk aktivitet pÄ fritidshemmet? Forskningen som denna studie vilar pÄ belyser den fysiska aktivitetens betydelse för barn samtidigt som den fria leken som fysisk aktivitet berörs. Forskningen framhÄller Àven de hinder och möjligheter som kan uppstÄ i mötet med fysisk aktivitet som lÀrande inom fritidshemmets arena. Studiens resultat har analyserats med hjÀlp av den sociokulturella teorin och pragmatismens filosofi avseende pÄ lÀrande.

Huvudsyfte med vÄr rapport var att ta reda pÄ hur lÀrare ser och anvÀnder sig av grupparbete som en pedagogisk metod. Vi vill ocksÄ undersöka hur de ser pÄ kunskap och hur de tror eleverna lÀr sig, och om det finns en koppling mellan deras kunskapssyn och hur de anvÀnder sig av grupparbete.I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa djupintervjuer, dÀr vi har intervjuat tre högstadielÀrare om vad de har för syn pÄ grupparbete och hur de anvÀnder sig av grupparbete.VÄrt resultat visar att lÀrarna hade bÄde en positiv och en negativ syn pÄ grupparbete. LÀrarnas positiva syn bottnade sig i de egenskaperna om att kunna utrycka och ta emot Äsikter frÄn andra. Denna lÀrdom ger eleverna erfarenheter till hur deras framtida yrkesliv kan bli enligt lÀrarna. NÄgon poÀngterade att det Àr positivt att elever som Àr lite svagare kan med hjÀlp av grupparbete öppna sig och lÀttare ta till sig kunskap.

SammanfattningGeocaching Àr en sport och hobby som blir allt mer populÀr i Sverige. Antalet anvÀndare ökar stÀndigt och det finns inget som tyder pÄ nÄgon avtagande trend.  I Sverige finns AllemansrÀtten, som ger alla rÀtt att fritt röra sig i skog och mark. Den fria rörligheten gör att aktiviteter och sporter sÄ som geocaching utövas pÄ platser lÄngt ut i skog och mark. Utövandet av geocaching har nu blivit sÄ omfattande att det finns behov av vetenskapliga studier. Behovet av fler studier kring Àmnet geocaching belyses genom avsaknaden pÄ publikationer samt att det uttrycks ett behov i de fÄ skrifter som redan finns.  För att undvika framtida konflikter, pÄ grund av nedskrÀpning i vÄr omgivning, i samband med utövandet av geocaching, syftar studien till att undersöka huruvida en geocache kan bedömas som nedskrÀpning eller ej.

Makt kan utspela sig pÄ mÄnga olika sÀtt, i varje sammanhang inom varje rum finns nÄgon form av makt. I min studie har jag valt att undersöka makten i mötet mellan ungdomar och polis, utifrÄn ungdomars berÀttelser. Ungdomar Àr vÄr framtid, det Àr vÄra framtida ledare och politiker, det Àr de som kommer att ta över vÀrlden efter oss, dÀrför Àr det viktigt att vi tar hand om vÄra ungdomar och att vi skapar en ljus framtid för dem. För att vÄra ungdomar ska bli vÀlartade mÄste vi undersöka förhÄllanden som pÄverkar dem och deras utveckling av jaget. DÀrför har jag valt att undersöka makten i mötet mellan dem och polisen dÄ jag anser att mötet pÄverkar dem och deras framtid.

TvÄ viktiga fettsyror som mÀnniskan inte sjÀlv kan bilda Àr ?-linolensyra (C18:3) och linolsyra (C18:2) vilka Àr en omega-3 respektive en omega-6 fettsyra. Ett balanserat förhÄllande mellan dessa fettsyror har visat sig vara viktigt för den mÀnskliga hÀlsan men idag Àr intaget av omega-3 lÀgre i kosten pÄ grund av att den ingÄr i fÀrre produkter Àn de med omega-6. Det lÀgre intaget av omega-3 antas resultera i att vi lÀttare drabbas av bland annat hjÀrt- och kÀrlsjukdomar, övervikt och depression. En produkt som skulle kunna jÀmna ut kvoten mellan omega-3 och omega-6 Àr linfrö, vilken innehÄller 58 % C18:3 och 14 % C18:2.

Uppsatsen klarg?r m?jligheterna till att inf?ra ett assisterande AI-verktyg f?r att hj?lpa till i bed?mningen av vittnesutsagor i brottm?l i den svenska straffprocessr?tten. Uppsatsen fastst?ller att det finns ett r?ttsligt utrymme med m?jlighet f?r detta dels utifr?n den nuvarande lagstiftningen och den fria bevispr?vningen samt nya lag?ndringar och reformer. Tekniskt sett ?r skapandet av ett AI-verktyg av det slag som uppsatsen f?resl?r m?jligt, men det kr?ver en komplex ML-modell med omfattande tr?ning.

Abstract Titel: NÀr det Àr rast sÄ leker vi igen! Författare: Anna Thufvesson och Izabella Kolodziej Detta examensarbete handlar om hur lek och lÀrande gestaltas i en förskoleklass i en mindre kommun i SkÄne. Barngruppen bestÄr av tjugoen barn. Klassen har tvÄ lÀrare. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka tvÄ lÀrares uppfattningar om lekens betydelse för barnens lÀrande samt deras tankar om hur lek och lÀrande kommer till uttryck i den pedagogiska verksamheten. Syftet med undersökningen var Àven att ta reda pÄ hur barnen sjÀlva uppfattar lek och lÀrande i förskoleklassen.