Efter införandet av Gy11 kan inte alla gymnasieskolor i Sverige erbjuda Àmnet specialidrott. Numera finns endast möjlighet att lÀsa specialidrott vid NIU och RIG gymnasium. Syftet med denna studie var att undersöka vilken uppfattning lÀrare/instruktörer i specialidrott vid NIU har om Àmnesplan och kunskapskrav, samt hur bedömning och betygsÀttning sker. Vidare var syftet att undersöka vilka möjligheter och hinder som lÀrare/instruktörer uttrycker inom Àmnet specialidrott. För att uppnÄ syftet anvÀndes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju lÀrare/instruktörer.VÄr empiri analyseras med valt teoretiskt ramverk som Àr lÀroplansteori, ramfaktorteori samt five "key strategies".

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur förskollÀrarnas instÀllning ser uttill populÀrkulturen som fenomen i förskolan och i vilken utstrÀckning samt pÄvilket sÀtt populÀrkulturen anvÀnds av förskollÀrarna i verksamheten. Syftet Àrdessutom att undersöka om det finns nÄgot samband mellan instÀllningen ochanvÀndandet.METOD Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ forskningsmetod och Àr gjord genomen enkÀtstudie. Totalt Ätta stycken olika förskolor i Mellansverige har deltagit istudien. Av de totalt 51 stycken medverkande i enkÀtundersökningen angav 41stycken sig för att vara förskollÀrare.RESULTAT Likt tidigare forskning visar vÄr undersökning att populÀrkulturen Àr en del avbarnens vardag och att det framförallt kommer i uttryck genom barnens fria lek.Till skillnad frÄn tidigare forskning visar vÄr undersökning att förskollÀrare Àrmer positiva och benÀgna till att anvÀnda populÀrkulturen medvetet i förskolan.Undersökningen visar ocksÄ att förskollÀrare som anvÀnder populÀrkulturengör det framför det egna intresset pÄ grund av vetskap om populÀrkulturenspÄverkan pÄ barns utveckling och lÀrande. Studien visar att det finns ettsamband mellan förskollÀrares instÀllning till och anvÀndande avpopulÀrkulturen i förskolan dÄ fler har en positiv bild av populÀrkulturen iförskolan och dess inverkan pÄ barns utveckling och lÀrande bland de sommedvetet anvÀnder populÀrkulturen Àn de som inte anvÀnder Àmnet..

Mul- och klövsjuka (MKS) Àr en av vÀrldens mest smittsamma djursjukdomar som leder till stora produktionsbortfall och stort djurlidande. Sjukdomen drabbar bÄde vilda och domesticerade klövbÀrande djur. Orsaken Àr ett virus, som det finns sju olika serotyper av. Stora delar av vÀstvÀrlden Àr fria frÄn MKS, medan det i Kenya och hela östra Afrika sker flera utbrott varje Är. Hur problemet behandlas skiljer sig dÀrmed kraftig mellan Sverige och Kenya.

Stress och stressrelaterade sjukdomar Àr ett problem i dagens samhÀlle och de som frÀmst Àr drabbade Àr unga mÀnniskor. Stressen Àr dessutom ojÀmnstÀllt fördelad dÄ kvinnor drabbas vÀrre Àn mÀn. För studenter kan stress vara en faktor som pÄverkar deras studieprestation negativt. Syftet med studien var att undersöka sjÀlvupplevd stress bland högskolestudenter pÄ MÀlardalens högskola samt analysera om det finns skillnader avseende kön och utbildningsprogram. Studien hade en kvantitativ ansats dÀr en tvÀrsnittsdesign anvÀndes.

Vad Ă€r val? Är de val vi har vĂ„ra egna? Spelutvecklare idag kĂ€mpar med spelares fria vilja dĂ„ detta kan orsaka problem. Till exempel nĂ€r spelare gör val som spelutvecklare inte har rĂ€knat med, vilket som följd kan skapa frustration hos bĂ„da parter. Problemet med spelares oförutsĂ€gbarhet i sina val Ă€r nĂ„got som spelutvecklare stĂ€ndigt har försökt lösa. Idag finns det flera tekniker som syftar till att diskret manipulera möjligheten till val inom spel och samtidigt lĂ„ta spelare vara ovetande om detta.

BakgrundUnder vistelsen pÄ förskolan tillbringar barnen mycket tid ute pÄ gÄrden och i skogen, utevistelsen bör förses med betydelsefullt innehÄll av varierande inslag för att barn ska lÀra och utvecklas. Utomhuspedagogik stÄr för den okonstlade upptÀckten av att erfara hÀr och nu. För att lÀrande ska ske pÄ ett för barnen meningsfullt sÀtt bör bÄde gÄrden och naturen erbjuda en miljö som skapar nyfikna, upptÀckarlystna barn som vill. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön.SyfteSyftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattningar av utomhuspedagogik. Syftet Àr vidare att undersöka hur de menar att de arbetar med utomhuspedagogik och vad de tror det innebÀr för barns lÀrande och utveckling.MetodEn fenomenografisk studie med kvalitativa intervjuer för att fÄ reda pÄ pedagogers uppfattningar av fenomenet utomhuspedagogik och vilken betydelse den har för barns lÀrande och utveckling.

De senaste Ärens snabba framvÀxt av fristÄende skolor i Malmö har skapat intresse för oss att vilja förlÀgga vÄr forskning dÀr. Genom vÄr utbildning till studie- och yrkesvÀgledare föll det sig naturligt att undersöka studie- och yrkesvÀgledningens vikt för elever pÄ fristÄende skolor. VÄrt syfte med examensarbetet var att fÄ en inblick i tidigare erfarenheter av studie- och yrkesvÀgledning hos elever pÄ fristÄende gymnasium. VÄr intention var Àven att undersöka elevers tankar om studie- och yrkesvÀgledning i deras nuvarande situation. Vi valde att anvÀnda oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter för att nÄ sÄ mÄnga som möjligt.

The inherited education and the (un)free choice?- A comparative survey between five different programs on University of ÖrebroThe aim with this paper has been to examine and to report for different sociocultural background factors (class property, the parents' level of education, the parents' income) importance for the choice of type of education and to see if there is any differences between different university courses with respect to class property. Our issues were following:1. What/which sociocultural factors have had most importance for the choice of programs on universities?2.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och ge ökad förstÄelse för pedagogers uppfattningar om fri lek i förskolan. I bakgrundstexten har vi redogjort för olika forskares syn pÄ bÄde lek och fri lek, varför den anses vara viktig och vilken roll de anser att pedagogerna bör ha. I ett avsnitt presenteras vad lagar och styrdokument sÀger om lek. Under rubriken ?Tidigare studier kring pedagogers uppfattning om lek? har vi berÀttat om nÄgra tidigare studier som gjorts med samma inriktning som denna.

Idag gÄr majoriteten av eleverna vidare frÄn grundskolan till gymnasiet. Valalternativen Àr mÄnga och eleverna stÀlls inför ett beslut som kan vara svÄrt att ta. Studien handlar om gymnasievalet och beskriver skolan under 1900-talet samt karriÀrvÀgledningsteorier och socialpsykologiska teorier som kan appliceras pÄ elevernas beslutsprocess.Syftet Àr att undersöka faktorer som pÄverkar eleverna i deras val för att ge ökade kunskaper och insikt till studie och yrkesvÀgledningens profession. I en undersökning med elever frÄn det naturvetenskapliga programmet pÄ gymnasiet har en kvantitativ metod anvÀnts. Parallellt har Àven en litteraturstudie bidragit med uppgifter frÄn tidigare forskning inom omrÄdet.

DÄ innovation har kommit att bli Sveriges konkurrensfördel Àr det idag Àn viktigare att vara kreativ pÄ ett effektivt sÀtt. Fokus frÄn att endast effektivisera produktion har övergÄtt till att Àven effektivisera produktutveckling. SvÄrigheten ligger i att produktutveckling bestÄr av kreativt arbete, vilket krÀver variation och iteration. DÀrmed bör en balansgÄng finnas mellan det systematiskt effektiva och det oförutsÀgbara kreativa arbetet.Studien syftar till att ta reda pÄ hur företag arbetar med effektivitetshöjande ÄtgÀrder i praktiken och hur dessa kan kopplas ihop med filosofin Lean produktutveckling (LPU), samt undersöka pÄ vilket sÀtt effektivitetsÄtgÀrderna pÄverkar kreativiteten. Vidare syftar studien till att se om LPU möjliggör en balansgÄng mellan effektivitet och kreativitet.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att belysa pedagogers och barns tankar om den dagliga samlingen i förskolan. Anser pedagogerna att samlingen kan ha betydelse för barns sociala samspel och interaktion med andra mÀnniskor? Vi hoppas Àven att vÄrt arbete kan vÀcka tankar om samlingsstunden och vad den kan betyda för förskolans barn och personal. I arbetet beskriver vi vad en samling Àr, vilket syfte pedagogerna har med dessa samt vad barnen tÀnker om samlingar. För att förstÄ varför dagens förskolor har samlingar sÄ anser vi att man behöver kÀnna till historiken om dess uppkomst och har dÀrför Àven skrivit kort om detta.

Syftet med denna studie var att synliggöra förskollÀrares tankar om vardagsmatematiken. Studien skulle Àven innefatta hur förskollÀrare tar tillvara pÄ den vardagliga matematiken. VÄr metod i studien gick ut pÄ att intervjua förskollÀrare genom en self report, som tillhör den kvalitativa forskningen. VÄr self report innebar att de tillfrÄgade förskollÀrarna skriftligt fick redogöra sina tankar och erfarenheter utifrÄn frÄgeformulÀret. Med hjÀlp av vÄr self reports öppna frÄgor synliggjordes förskollÀrares djupgÄende tankar om ett visst fenomen, vilket leder in vÄr studie till en fenomenografisk forskningsansats.

Denna rapport innehĂ„ller berĂ€kningar och förslag till en ombyggnation av en ladugĂ„rd i Uddeholm. Ägaren Stig Sonebrink har en vision om att starta ett projekt som kan ge positiv PR till en hĂ„rt prövad region och kan generera arbetstillfĂ€llen. Detta projekt kallar han för Uddeholmsladan och det första Sonebrink vill bygga Ă€r en konserthall. Syftet med projektet Ă€r att kontrollera byggnadens förutsĂ€ttningar för att nyttjas som en konserthall. MĂ„let Ă€r att presentera en lösning pĂ„ hur golvet i konserthallen skall konstrueras med avseende pĂ„ stegljud och utseende.

Denna studie syftade till att synliggöra de könskonstruktioner som etablerades, övertrÀddes eller upprÀtthölls pÄ en förskola i Uppsala. Barn mellan 3 och 5 Är samt förskolans pedagoger observerades för att vi skulle kunna besvara vÄr frÄgestÀllning: Vilka genuskonstruktioner skapas i interaktionen mellan barn-pedagog och barn-barn i den fria leken? Kan interaktionen sÀgas Äterskapa eller dekonstruera traditionella könsroller? Vi observerade vid ett flertal lektillfÀllen hur bÄde barn och pedagoger genom sin interaktion med varandra upprÀtthöll traditionella könsroller eller genusmönster. Vi fann att leksaker förde med sig olika begrÀnsningar och att dessa kan sÀgas representera stereotypt feminina eller maskulina egenskaper. Barns lek konstruerades vid vissa tillfÀllen kring genus som sÀrskiljande egenskap, till exempel de tillfÀllen dÄ barnen lekte i olika lag.