What is discussed here are the events taking place in Sweden in 1885, a turbulent year in Swedish art history. It is shown how the conception of Swedish art, in creating a Swedish identity in art, was expanded.  Two exhibitions were analyzed, Akademiens för de fria konsterna JubileumsutstÀllning and Opponenternas utstÀllning. While the artists exhibiting at the Academy were using traditional strategies and thechniques, several artists at Opponenterna, were using modern techniques they had learned outside the Academy, mostly in France. These techniques were: experimenting with perspective and the use of empty spaces in mediating ambiance. The third strategy was that of individualization by moving closer to the motif.

Tidigare forskning om förekomsten av hot, vÄld och trakasserier inom kriminalvÄrden pÄvisar att detta Àr en förekommande faktor inom kriminalvÄrdens verksamhet. Genom policys om hur man skall arbeta ?personligt men inte privat? skapas ett ?vi och dem? perspektiv som pÄverkar den dynamiska sÀkerheten. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur anstÀllda inom kriminalvÄrden upplever sin sÀkerhet pÄ jobbet och pÄ sin fritid. Studien Àr baserad pÄ de övergripande frÄgestÀllningarna: Hur upplever kriminalvÄrdarna sin sÀkerhet pÄ jobbet? Hur upplever kriminalvÄrdare sin sÀkerhet pÄ fritiden, Àr det lÀtt för före detta intagna att komma i kontakt med dem i ?det fria?? UtifrÄn en kvalitativ studiedesign utformade vi intervjufrÄgor som stÀllts till fem kriminalvÄrdare, i syfte till att undersöka deras upplevelse av hot, vÄld och trakasserier pÄ deras arbetsplats.

Denna studie Àr genomförd pÄ en bultsvetsstation med fyra bultsvetsrobotar frÄn ABB som anvÀnds i den dagliga produktionen i karossfabriken pÄ Saab Automobile i TrollhÀttan. I dagslÀget anvÀnds off-lineprogrammerade robotprogram frÄn IGRIP i flera robotceller pÄ karossfabriken. IGRIP har under flera Är anvÀnds utan att man har nÄgon metod för att utvÀrdera för hur kapaciteten i robotcellerna utnyttjas. BegrÀnsningarna hos IGRIP Àr att det inte automatiskt kan berÀkna och generera kollisionsfria banor vilket Àr mycket tidskrÀvande. Programmeringen av via-punkterna sker via manuell inmatning i programmet vilket medför att de inte utnyttjar maximal kapacitet i robotcellen.

Studiens syfte Ă€r att undersöka hur integrering av elevers fritidsintressen i bildundervisningen uppfattas av lĂ€rare och elever, hur det pĂ„verkar motivationen för Ă€mnet bild samt hur denna integrering kan gĂ„ till. Årskurs 9 pĂ„ en mindre högstadieskola i södra Sverige valdes ut som informanter till denna studie. Studien genomfördes med hjĂ€p av en observation, en intervju med enfokusgrupp samt en intervju med elevernas lĂ€rare. Studiens resultat visar att eleverna uppfattarintegrering av deras fritidsintressen som viktigt eftersom de upplever att lĂ€raren dĂ„ bejakar derasintressen och uppmĂ€rksammar dem som individer. De upplever inte att de alltid mĂ„ste arbeta medmetoder eller motiv som ligger innanför deras intresseramar för att uppnĂ„ motivation, utan ansertvĂ€rtom att ett fritidsintresse kan förlora sin charm om den integreras för mycket i undervisningen.LĂ€rarens Ă„sikter stĂ€mmer vĂ€l överens med elevernas.

VÄrt problemomrÄde Àr hur genus och kön konstrueras i leken i Äldrarna tre till sex Är. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en större insikt i hur barn pÄ tre till sex Ärs Älder konstruerar genus och kön i leken genom deras val av lekkamrater i det egna och det motsatta könet men ocksÄ lekarnas innehÄll. FrÄgor vi utgÄtt ifrÄn Àr: Hur fÄr, tar och ges barn olika roller i leken? Vilka fÄr huvudroller respektive biroller? Vilken roll spelar identifieringsrollen? Vad hÀnder nÀr pojkar respektive flickor gÄr in i varandras lek? NÀr leker de könsuppdelat och vad kan det bero pÄ? Vem bryter oftast könsmönstret och ifrÄgasÀtter traditionella könsroller? Det vi ville ha fram var hur interaktionen i leken med det motsatta könet och med det egna könet pÄverkar deras identitetssökning och uppfattning kring genus och kön. Detta tog vi reda pÄ genom att göra observationer pÄ tvÄ förskolor, en i en mindre sydsvensk stad och en i en större sydsvensk stad. Resultatet pÄ de tvÄ förskolorna visade sig skilja ganska mycket Ät, i den ena barngruppen sÄg tjejerna och killarna inte pÄ varandra som tvÄ enskilda grupper medan pÄ den andra förskolan visade de sig vara vÀldigt könsuppdelade..

KOGNITIV PSYKOLOGI DEFINIERAS som mÀnniskans förmÄga att samla in och bearbeta information. Allt vi ser i vardagen bearbetas av hjÀrnans kognitiva processer dÀr hjÀrnan sorterar och försöker kategorisera information för att göra det lÀttare för oss mÀnniskor att orientera oss i vÄr miljö. Genom denna process kopplar hjÀrnan ihop det vi ser med det vi vet och skapar pÄ detta sÀtt ett verktyg som hjÀlper oss att se, höra, minnas och tÀnka. DETTA VAR VAD Henrik Roos och Sebastian JÀÀskelÀinen ville utforska nÀrmare. En djupdykning ner i mÀnniskans intellekt gick av stapeln för att se hur vi pÄverkas av det vi ser och pÄ vilket sett vi relaterar detta till vÄrt eget förflutna.

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lÀrarna vid en gymnasiesÀrskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av nÀr det gÀller den skönlitteratur som eleverna fÄr lÀsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som anvÀnds i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med Ätta lÀrare som utgör den grundlÀggande informationskÀllan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gÀllande kursplaner och Àmnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats Àr att lÀrarnas urvalsprinciper utgÄr frÄn vissa primÀra motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterÀra lÀsningen skall vÀcka reflektion, uppmuntra till lÀsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterÀra verk.

Syftet med studien var att ta reda pĂ„ vilken typ av vĂ„ldslekar som förekommer i den fria leken, hur leksaker anvĂ€nds i samband med vĂ„ldslekar samt hur pedagogerna stĂ€ller sig till detta. Ämnet i sig kan tyckas ha en negativ klang men vi anser att vĂ„ldsamma lekar bör lyftas fram och inte enbart kopplas till aggressivitet och nĂ„got dĂ„ligt, utan att det finns en plats Ă€ven för dessa lekar i förskolan. Studien Ă€r kvalitativ och empirin har samlats in genom observationer och intervjuer. Resultatet visade att mĂ„nga olika slags vĂ„ldsamma lekar förekom pĂ„ förskolan, dessa har vi valt att kalla för brĂ„klekar, krigslekar, rollekar med vĂ„ldsamma inslag, makt- och kamplekar och övriga lekar med vĂ„ldsamma inslag. Pedagogerna hade olika syn pĂ„ dessa lekar, en var helt emot och de andra tvĂ„ tyckte att de kan fĂ„ förekomma men under kontrollerade former.

Background: The abortion issue raises many ethical, moral and religious aspectsand is therefore well debated worldwide. In the care for an abortion seeking woman, it isimportant that the nurse find a balance between her and the woman's moral opinions aboutabortion in the quest to achieve good care.Aim: The aim of this study was to describe nurses? experiences of caring for womenundergoing abortion.Methods: Literature review based on ten original articles.Results: Literature review's results highlights two key themes: nurse?s experience of anemotional roller coaster as well as difficulties and challenging experiences at work inabortion care. These two themes consists of three subthemes: to get support in the workthrough to vent thoughts and feelings, how strain and stress affects the nurse's work and as anurse learn to accept the woman?s choice.Discussions: Within abortion care nurses find it difficult dealing with theemotional roller coaster that can occur while they strive to maintain an ethical andprofessional approach.

This survey is about pre-school teacher?s supervision over children?s play. In an earlier study children expressed that they had places they called their own. In those places where they were in charge the adults were not welcome unless they were invited by the children. This aroused our interest to do a survey about children?s influence over their playing time.

Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt extraversion Àr relaterat till arbetstillfredsstÀllelse, val av yrke med hög eller lÄg utbildning samt utÄt- eller inÄtriktat arbete. En enkÀtstudie genomfördes pÄ anstÀllda inom olika företag (N=140). Studien har delvis sina utgÄngspunkter i Furnhams studier av personlighet och arbetstillfredsstÀllelse samt Hollands teori om arbetstillfredsstÀllelses relation till val av yrke. Hypotesen var att deltagarna kommer att redovisa högre arbetstillfredsstÀllelse om de har ett arbete som överensstÀmmer med deras personlighet. Resultaten pekar pÄ att individer med höga och lÄga extraversionspoÀng redovisar högre arbetstillfredsstÀllelse om de har ett arbete som ligger nÀra deras personlighet.

BakgrundTidigare forskning inom lek och interaktion mellan individer kommer att presenteras. Leken tas upp som ett viktigt moment i förskolans och förskoleklassens verksamhet och genom barnens interaktion skapas en utveckling hos barnen dÄ de delade med sig av sina erfarenheter till varandra. LÀroplanerna tas Àven upp eftersom det Àr styrdokument som verksamma pedagoger Àr skyldiga att följa i sitt pedagogiska arbete. Avslutningsvis sammanfattas avsnitten som uppkom i bakgrunden.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur barn interagerar i fri lek.MetodObservationer var den metod som valdes för att fÄ svar pÄ vÄrt syfte. Löpande protokoll anvÀndes som verktyg för att fÄ med sÄ mycket information som möjligt under observationerna.

I dagens samhÀlle Àr hÀlsosam mat ett hett Àmne. AllmÀnhetens intresse och kunskap gör att efterfrÄgan pÄ nyttigare livsmedel ökar. Till följd av det undersöks det idag om det gÄr att stressa vÀxter för att fÄ fram nyttigare livsmedel. Spenat Àr en av dessa grödor. Antioxidanter Àr Àmnen som bildas för att skydda vÀxterna frÄn Àmnen som kan vara skadliga, sÄ kallade fria radikaler (ROS).

Denna studie bygger pÄ observationer av barns fria lek pÄ förskolan. Barnen som observerades var i Äldrarna tre till sex Är. Syftet med studien var att undersöka hur inkludering och exkludering sker i en barngrupp. Vilka olika metoder anvÀnder sig barn av nÀr detta sker. Barn anvÀnder sig av olika tilltrÀdesstrategier dÄ de söker tilltrÀde till en lek.

Det Ă€r viktigt att alla kan kĂ€nna sig fria att anvĂ€nda den fysiska miljön. För det krĂ€vs bl.a. en god tillgĂ€nglighet. År 2001 antog riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken som ger riktlinjer om ökad tillgĂ€nglighet bl.a. ska enkelt avhjĂ€lpta hinder Ă„tgĂ€rdas senast Ă„r 2010.