Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur coachning kan ses som stöd för elevernas lÀrande pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Studien belyser coachning utifrÄn perspektiv pÄ lÀrande ur ett fenomenologiskt inspirerat angreppssÀtt. Insamling av data har gjorts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades Ätta personer varav dessa var 4 lÀrare och 4 elever i Ärskurs 3.Undersökningen visar att coachning kan ses som stöd för elevernas lÀrande dels genom att det medvetandegör elevens egen potential till att utveckla sig och dels att lÀrarna blir medvetna om vilka fungerande strategier eleven anvÀnder sig utav för att optimera bÀsta möjliga lÀrandesituation. ArbetssÀttet innebÀr att elever fÄr stor frihet att vÀlja kunskapsinnehÄll utifrÄn kursplan.

Syftet med studien var att undersöka de professionellas perspektiv pÄ hedersrelaterat vÄld.Fokus i studien var: att undersöka hur yrkesutövare i socialt arbete bedömer att ett Àrendehandlar om hedersvÄld, och vilka eventuella svÄrigheter som finns vid omhÀndertagande avoffren för vÄldet Studien hade en kvalitativ ansats och baserades pÄ fem intervjuer medverksamma professionella inom socialtjÀnsten och kvinnojourer som arbetar medvÄldsutsatta kvinnor. I studien anvÀnds de teoretiska begreppen intersektionalitet ochdramatriangeln för att tolka och analysera datamaterial och studiens resultat. Av resultatetframgÄr det att hedersrelaterat vÄld anses vara en kollektiv handling som kan utövas av fleraförövare. För att gÄ tillvÀga för att bedöma att ett Àrende var hedersrelaterat anvÀnde deprofessionella verktyg som ingÄende intervjuer, nÀtverkskartor och livslinje. VÄldet ansesvara förknippat till kvinnans sexualitet och anvÀnds som ett sÀtt att utöva makt och kontrollöver hennes fria livsval.

Rapporten handlar om komprimerat trÀ. Det Àr en teknik dÀr materialet trycks ihop och fibrerna ?krossas?, vilket gör att man kan böja det i kallt tillstÄnd, en lÀngre period efter komprimeringen.Materialet anvÀnds inte i sÄ stor omfattning idag. Dels finns det andra tekniker för att tillverka komplicerade former i trÀ, men ocksÄ för att komprimerat trÀ Àr kostsamt. Det finns Àven olika tillverknings- och tillÀmpningsproblem vid anvÀndandet av materialet.Syftet med arbetet Àr att ge en inblick i vad komprimerat trÀ Àr och metodens olika för- och nackdelar.

Syftet med studien Àr att undersöka vad barn i Äldern 1-4 Är kan uppleva som roligt och glÀdjefullt under den fria leken pÄ förskolan. Intressant för studien Àr ocksÄ pÄ vilka sÀtt barn ger uttryck för glÀdje.FrÄgestÀllning:- Vad upplever barnen som roligt?Studien tar sin utgÄngspunkt i ett livsvÀrldsperspektiv och i Mealeau-Pontys teori om den levda kroppen dÀr kropp och sjÀl hÀnger samman. Genom att studera barns kroppsliga uttryck fÄr vi möjlighet att tolka deras inre tankar och upplevelser. Barns sociala umgÀnge vilar pÄ en kroppslig grund och deras handlingar ses som meningsfulla.

I Sverige uppfyller medierna demokratiska uppgifter i syfte att vÀrna om den lagstadgade fria Äsiktsbildningen. Medierna ska granska inflytelserika aktörer och deras innehÄll ska presentera olika Äsikter mellan vilka allmÀnheten sjÀlvstÀndigt ska kunna ta stÀllning. I uppsatsens undersöks hur Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan hanterade kravet pÄ opartiskhet i förhÄllande till respektive dagstidnings nyhetsförmedling inför riksdagsvalen 2006 och 2010. Tidigare forskning visar pÄ att Alliansen gynnades i valrapporteringen inför sÄvÀl riksdagsvalet 2006 som 2010.För att göra kravet pÄ opartiskhet mÀtbart tar jag hjÀlp av Jörgen WesterstÄhls tankegods som formulerar tvÄ krav vilka ska uppfyllas för att medierna ska anses förmedla opartiska nyheter. För det första ska en nyhet vara balanserat Ätergiven och för det andra mÄste rapporteringen förhÄlla sig neutral.Resultatet visade att journalistiken i större utstrÀckning uppfyllde kravet pÄ neutral representation Àn balanskravet.

Den hÀr uppsatsen tar upp hur nyblivna journalister i Ryssland ser pÄ yttrandefrihet och hur deras utbildning tog upp frÄgan. Jag har stÀllt frÄgan pÄ tre omrÄden: yttrandefrihet, Àgarinflytande och farorna med att arbete med journalistik i Ryssland. Jag har utgÄtt frÄn ansvariga skolledares beskrivningar av journalistutbildningar och Àven Svetlana Pastis (2010)undersökning av nyblivna journalister pÄ 00-talet. Mina resultat bekrÀftar och kompletterar Pastis resultat. Undersökningen bestÄr av kvalitativa undersökningsintervjuer med nyblivna journalister frÄn Moskva som ÀndÄ hunnit med att arbeta i minst ett Är.

Den ökande brottsligheten i dagens Sverige vÀxer likt en lavin och polisen och Äklagarmyndigheten kÀnner ofta till grov och organiserad brottslighet men saknar verktyg för att komma Ät aktörerna i dessa fall. Samtidigt som allmÀnheten och media kritiserar polisen för att vara ineffektiva. FrÄgan som vi stÀller oss Àr om polisen verkligen har rÀtt medel för att pÄ ett effektivt och tillfredstÀllande sÀtt uppnÄ mÄlet med att minska dagens kriminalitet. Debatten som pÄgÄr idag angÄende om polisen skall fÄ anvÀnda sig av brottsprovokation kÀnns viktig för oss med tanke pÄ vÄrat kommande yrke dÀr det Àr viktigt att ha kÀnnedom om vilka typer av alternativa lösningar som Àr lagliga/olagliga nÀr det gÀller att bekÀmpa den allt grova och organiserade brottsligheten. Syftet med denna rapport har varit att klarlÀgga samt att se pÄ vad som Àr skillnaden mellan begreppen brotts- och bevisprovokation.

Studiens syfte a?r att underso?ka la?rares syn pa? begreppet kreativitet och vad det har fo?r plats i skolan. Fo?r att na? fram till det syftet valde vi intervju som metod, da?r vi har intervjuat fyra olika ho?gstadiela?rare varav tva? av dem har musik som inriktning medan de andra tva? undervisar i bild.I syftet inga?r ocksa? att ja?mfo?ra bild- och musikla?rarnas uppfattningar av begreppet, fo?r att se om det finns skillnader mellan a?mnena. Fo?r att genomfo?ra en ja?mfo?relse valdes att utforma intervjuns fra?gesta?llningar pa? sa? sa?tt att la?rarna hade mo?jlighet att ge fria svar.

Denna studie har undersökt möjligheten att anvÀnda begreppsprovokation pedagogiskt i en museimiljö ? en skulpturpark. Idén Àr att medelst skulpturer av surrealistisk karaktÀr lÄta barnen röra sig i grÀnslandet mellan fiktion och verklighet; för att utmana tanken och vidga begreppsrymden. Metoder som frÀmjar barns fria tÀnkande och kreativitet motiveras bland annat i FN:s barnkonvention och i svensk skollag.I studien deltog 10 barn i Äldern 9-10 Är. Barnen uttryckte sina tankar vid 12 av parkens skulpturer, varav 7 med förvÀntad begreppsprovocerande verkan och 5 utan sÄdan förvÀntad effekt.

Syftet med studien Àr att genom analys av förskollÀrares berÀttelser beskriva hur barns sociala samspel och lek kan pÄverkas och utvecklas. Den empiriska studien baserar sig pÄ Ätta intervjuer med förskollÀrare som delat med sig av sina erfarenheter i sitt arbete med barns lek och sociala samspel.Den tidigare forskningen behandlar begreppen socialt samspel och lek. Vidare redovisas ocksÄ olika faktorer som kan pÄverka barns samspelsutveckling i lek. Vi valde att göra en kvalitativ studie med tematisk analys för att besvara vÄra frÄgestÀllningar. UtifrÄn ett specialpedagogiskt synsÀtt har vi valt att utgÄ frÄn tre teoretiska perspektiv, det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet.Den tematiska analysen ledde fram till tre olika huvudteman.

Bakgrund: Att vara en god skribent Àr en förutsÀttning för att verka i dagens samhÀlle. Det ligger pÄ skolans ansvar att ge alla elever möjligheten att utveckla en sÀkerhet i skriftsprÄket. Synen pÄ skrivutveckling har varierat över tid och just nu ligger fokus pÄ att elever i de tidiga skolÄren ska skriva med flöde, dÀr skrivandet ska vara lustfyllt. Faktorer som pÄverkar elevers skrivlÀrande Àr den sprÄksyn lÀrare har med sig och det bemötande elever fÄr av lÀrare. Det har visat sig i tidigare forskning att introduktion av grammatik, tidigt i skolÄren, Àr gynnsam för elevers skrivkunskaper.

Syftet med studien var att ta reda pĂ„ vilken typ av vĂ„ldslekar som förekommer i den fria leken, hur leksaker anvĂ€nds i samband med vĂ„ldslekar samt hur pedagogerna stĂ€ller sig till detta. Ämnet i sig kan tyckas ha en negativ klang men vi anser att vĂ„ldsamma lekar bör lyftas fram och inte enbart kopplas till aggressivitet och nĂ„got dĂ„ligt, utan att det finns en plats Ă€ven för dessa lekar i förskolan. Studien Ă€r kvalitativ och empirin har samlats in genom observationer och intervjuer. Resultatet visade att mĂ„nga olika slags vĂ„ldsamma lekar förekom pĂ„ förskolan, dessa har vi valt att kalla för brĂ„klekar, krigslekar, rollekar med vĂ„ldsamma inslag, makt- och kamplekar och övriga lekar med vĂ„ldsamma inslag. Pedagogerna hade olika syn pĂ„ dessa lekar, en var helt emot och de andra tvĂ„ tyckte att de kan fĂ„ förekomma men under kontrollerade former.

Bakgrunden till denna studie Àr att det finns inte finns nÄgon direkt forskning kring unga flickors (7-9 Är) socialisering in i den manliga normen inom idrotten. Syftet med studien Àr att beskriva och förstÄ fotbollens betydelse för unga flickors socialisering in i en idrott styrd av manliga normer. UtifrÄn teorierna könssocialisation, Bourdieus symboliskt vÄld och Habitus samt Connells maskulinitetsteori, genomfördes studien pÄ tvÄ stycken flickfotbollslag och deras ledare. Det genomfördes sammanlagt fem observationer och sex stycken gruppintervjuer. Resultatet har bearbetats utifrÄn Hermeneutiken.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur coachning kan ses som stöd för elevernas lÀrande pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Studien belyser coachning utifrÄn perspektiv pÄ lÀrande ur ett fenomenologiskt inspirerat angreppssÀtt. Insamling av data har gjorts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades Ätta personer varav dessa var 4 lÀrare och 4 elever i Ärskurs 3.Undersökningen visar att coachning kan ses som stöd för elevernas lÀrande dels genom att det medvetandegör elevens egen potential till att utveckla sig och dels att lÀrarna blir medvetna om vilka fungerande strategier eleven anvÀnder sig utav för att optimera bÀsta möjliga lÀrandesituation. ArbetssÀttet innebÀr att elever fÄr stor frihet att vÀlja kunskapsinnehÄll utifrÄn kursplan.

I dagens samhÀlle spelar media en stor roll och i mÄnga avseenden styr den mÀnniskors liv och Äsikter. Vikten av att kunna kontrollera media och dÀrigenom bilden av sig sjÀlv blir allt viktigare i en vÀrld som blir allt mer globaliserad. De lÀnder som studeras i denna uppsats, Ukraina och Vitryssland, Àr tvÄ lÀnder med liknande historia och utveckling efter Sovjetunionens fall. Dock finns en signifikant skillnad i och med den orangea revolutionen som Àgde rum i Ukraina och som ledde till att landet gick i en mer demokratisk riktning. Vi har hÀr försökt visa att staters hantering av media har en stor betydelse nÀr det gÀller att kategorisera lÀnder som demokratiska eller auktoritÀra.