Syftet med denna uppsats har varit att undersöka nyanlända elevers upplevelser av lärande med fokus på inlärning, undervisning och utveckling att lära sig ett nytt språk. Det ska tilläggas att uppsatsen också vilat på att undersöka eventuella skillnader och likheter i resultatet.  Även en lärare har intervjuats då pedagogens bild av lärandesituationen också är väsentlig.  Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen har vilat på den sociokulturella teorin av Vygotsky och Jenners motivationsteori. Det empiriska materialet och resultatet har också vilat på en hermeneutisk ansats, där jag avsett tolka, förstå och analysera respondenteras utsagor. I resultatet framkom att upplevelserna kring lärande med fokus på inlärning, undervisning och utveckling hos eleverna var positiv men att det skiljde sig åt i några avseenden då eleverna hade olika utbildningsbakgrund. Eleverna och läraren bekräftade att lärandet utifrån deras upplevelser sker bäst i mötet med andra, där individen är i fokus och där samtal och kommunikation, samt individanpassat stoff och individanpassad undervisning är det som främjar lärandet med fokus på inlärning, undervisning och utveckling av ett andraspråk.

I studien redovisas elevers kunskapsutveckling rörande två grundläggande naturvetenskapliga fenomen, kolets och vattnets kretslopp, i ett storylinearbete. Avsikten med undersökningen har varit att prova storylinemetodens potential att främja naturvetenskapligt lärande samtidigt som övergripande perspektiv förmedlas i undervisningen. Studien utgår från en konflikt mellan gällande styrdokument, nationella resultat i naturvetenskapliga skolämnen, och ett uttalat önskemål om att skolan skall bedriva miljöundervisning enligt en viss miljöundervisningstradition, s.k. utbildning för hållbar utveckling. Tidigare forskning om storylinemetoden är begränsad, men har visat att övergripande perspektiv kan förmedlas genom undervisning med denna metod.

Medarbetarsamtal har sina rötter från 1800-talet och används idag ute i organisationerna som ett verktyg för att dels påverka både medarbetarnas och organisationens utveckling. Jag ville i denna studie undersöka medarbetarsamtal vidare genom medarbetarperspektiv. Studiens syfte var att undersöka och belysa upplevelsen och betydelsen av medarbetarsamtal hos medarbetare. Jag vill i denna studie tolka och förstå mina intervjuade informanter och valde därför i denna studie den hermeneutiska forskningsinriktningen. För att uppnå syftet har 6 kvalitativa intervjuer med semistrukturerad guide använts.

Syftet med undersökningen är ta reda på vilken förståelse elever från årskurs 5 har för ljuskällans tekniska utveckling. Syftet har uppnåtts med hjälp av frågeställningarnaVilken kunskap visar elever i årskurs 5 om ljuskällans tekniska utveckling? och Vilken kunskap visar elever i årskurs 5 om glöd- och lågenergiglödlampan som komponent i ett tekniskt system? Metoden som valts är kvalitativa intervjuer och innefattar totalt tio olika djupgående intervjuer. Under intervjuerna har eleverna fått placera fem olika ljuskällor i historisk ordning, med hjälp av dessa bilder har de fått beskriva den tekniska utvecklingen för att tillslut hamna på elsystemet. Resultatet visar att eleverna har mycket god kunskap om ljuskällans tekniska utveckling och god kunskap om systemet bakom glöd- och lågenergiglödlampan.

Denna uppsats redogör för hur standardsystem utvecklas i utvalda,undersökta miljöer. Syftet med denna uppsats är att delge kunskap omutveckling av standardsystem samt att identifiera och belysa de steg somutvecklingsprocessen innefattar. Studien är genomförd på två fallföretagsom tillverkar standardsystem och har använt kvalitativa intervjuer föratt fånga kunskapen om standardsystemsutveckling.Resultatet av studien är en utvecklingsmodell som beskriver hurutvecklingen av standardsystem går till och vilka faser den innehar samthur de avviker från konventionella livscykelmodeller. Det beskrivs ävenmer ingående vilka faser som ingår i den identifieradeutvecklingsmodellen, Förstudie, Planering, Utveckling, Test,Implementering och support. Hur de fungerar och vilken betydelse dehar för standardsystemet..

Denna studie fokuserar på samband mellan elevers kulturella tillhörighet och framtidssyn. I bakgrunden beskrivs lärande för hållbar utveckling, kulturbegrepp, lärande- och forskningsteorier. Studien genomfördes bland elever i årskurserna 4-6 vid två olika skolor: en liten byskola och en ?normalstor? skola i staden. Eleverna fick till uppgift att rita bilder av hur de tänker sig framtiden om 30 år.

Syftet med studien är att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters lärande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters förutsättningar att bli en lärande organisation. Balanserad styrning är en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien är miljöpedagogik och lärande organisation. Studien bygger på en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att här skapa förståelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lärande och utveckling samt hur den skapar förutsättningar för att bli en lärande organisation. Intervjuer har använts som datainsamlingsmetod, respondenter från två kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och två medarbetare intervjuats.

This study examines the differences between Bosnia and Herzegovina?s, Montenegro?s and Croatia's tourism development after the Civil War in the 1990s. In particular, this essay is about the town Neum, which is the only Bosnia and Herzegovina destination on the Adriatic, splitting the Croatian coast in two. Through information from books, the internet and interviews I´ve tried to find out why Neum is a special place to visit and how it differs from other destinations on the Adriatic coast. One of the findings is that many are not aware of Bosnia and Herzegovina having a small, but still, part of the Adriatic.

I denna uppsats behandlar vi projektplanering med Visit South East Sweden, ett samarbete mellan Ölands Turist AB, Destination Kalmar, AB och AB Glasriket, som praktikfall. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur aktörer inom ett samarbetsprojekt arbetar för att alla medverkande ska sträva åt samma håll och undvika konflikter inom projektet. Vi undersöker vilka de viktigaste faktorerna för ett lyckat samarbete är samt huruvida det finns konkurrens trots samarbetet. Vi har arbetat enligt kvalitativ metod och utfört intervjuer hos de berörda företagen. Resultatet av vår studie har visat att det är viktigt att fokusera på företagets, eller projektets, interna styrkor, såsom kommunikation och planering för att lättare kunna hantera de externa faktorerna som inte är påverkningsbara i samma utsträckning som de interna.

Syftet med min studie är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om lekarbete och barns utveckling efter deras lekarbete i förskolan. Att följa några barn som får lekarbete och genom pedagogerna runt barnen se om de tycker att det sker en utveckling hos barnen under och efter genomfört lekarbete. Jag intervjuade fem förskollärare och en barnskötare genom att använda mig av halvstrukturerade intervjuer, indirekt har observationer varit en del av undersökningen eftersom deltagarna ombads observera barnen före intervjuerna. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att pedagogerna såg att barnens självkänsla, deras sociala förmåga och deras språkliga och kognitiva utveckling ökade. Men de konstaterade framförallt att barnens självkänsla och självförtroende påverkades mest av lekarbetet. Lekarbete är oftast en bland flera åtgärder i barnets åtgärdsprogram.

ABSTRAKT_______________________________________________________________Margareta Christiansson & Sara JohnssonBarns motorik? En studie om miljöns betydelse för barns motoriska utveckling.Children´s motor skill development?A study of the environment?s importance for children?s motor skill development.Antal sidor: 28___________________________________________________________________________I denna uppsats undersöks lärares upplevelse av miljöns betydelse för barns motoriskautveckling. I uppsatsen tar vi del av forskning kring barns motoriska utveckling samtpedagogers upplevelser och betraktelser av miljöns betydelse och påverkan för barn iförskolan. Vi beskriver även vad som kännetecknar en stimulerande miljö.Studien genomfördes med stöd av intervjufrågor till sex pedagoger och två motorikpedagogervid två förskolor i två mindre kommuner i södra Sverige. Vi tar utgångspunkt i barnsmotoriska utveckling samt i hur miljön kan stärka barns motoriska utveckling.

Syftet med denna studie är att ur ett sociokulturellt perspektiv få ökad insikt om och förståelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska värdegrunder framträder. Syftet är också att se om fritidsgården som lärandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjälp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vårt resultat. Resultatet visar på att fritidsgården utgör en lärandemiljö och att ungdomars medvetenhet framträdde, i både ord och handling, i gemenskapen på fritidsgården. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lärande och utveckling för ungdomar.

Syfte: Syftet med detta arbete är att ta reda på hur miljön på förskolan ser ut idag, med tanke på barnens lärande och utveckling och vad pedagogerna anser om miljön.Metod: Kvalitativa metoden med ostrukturerade intervjuerResultat: Utifrån observationer och intervjuer av pedagoger påverkar inomhusmiljön barns utveckling och lärande..

Syftet med studien är att bidra till att utveckla större förståelse kring lekens betydelse och på vilket sätt pedagogerna tror att leken bidrar till barns lärande och utveckling samt hur pedagogerna hjälper barn som har svårigheter i leken. Vi använde kvalitativ metod för att få fram resultat. Vi intervjuade sju stycken pedagoger en och en från två utvalda förskolor. Alla intervjuer har transkriberats och analyserats för att kunna få fram resultat. Resultat visar att lek och lärande hänger ihop samt att lek är betydelsefullt för barns livslånga lärande och utveckling. Utifrån intervjuerna framkommer att leken har stor betydelse för barns sociala utveckling där barn kan känna gemenskap utveckla kunskaper och vara kreativa.

Syftet med studien är att få fördjupad förståelse om pedagogers syn på lekens betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien används metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare. Resultatet visar att studiens förskollärare är medvetna om lekens betydelse och att den är oerhört viktig för barns lärande och utveckling. Leken är grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lärande, anser förskollärarna.