Sverige har en lagstadgad anmälningsplikt som är obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn. Lagen är tydlig med att alla misstänka missförhållanden skall anmälas. Forskning visar att anmälningsplikten inte alltid fungerar och att det bara är en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjänstens kännedom. Vidare forskning visar att få anmälningar kommer från hälso- och sjukvården. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.

Studiens syfte är att identifiera åtgärder, som de gotländska lantbrukarna kan vidta för att överbygga hindren och utnyttja möjligheterna för en ökad produktionsvolym av grisar på ön. De hinder och möjligheter, som omfattas av studien, är av varjehanda slag ? kostnads- och intäktsposter, företagsledning i bred bemärkelse (vilken är överordnad de olika ekonomiska nyckeltalen) samt olika ?mjuka? variabler av psykologisk och social karaktär (vilka är överordnade företagsledningsförmågan). Studien bygger på tre teorier, nämligen nätverksteori, teorier om företagsledning samt teorier om regional utveckling. Med dessa teorier som grund formuleras ett antal hypoteser, från vilka frågor härleds till den intervjuguide som används vid intervjuerna. Det empiriska materialet samlades in i tre omgångar.

On October 17, 2012, TV4 broadcasted an episode of the documentary series Kalla fakta. The episode received a lot of attention when it revealed that Parken Zoo, a very popular destination for families, was not as well maintained beneath the surface as it gave the impression of being. The case attracted attention in all possible media for a long time, which led to a beginning of an extensive investigation of the Zoo.The purpose of this study is to examine how Parken Zoo handled the media after the examination of TV4?s Kalla fakta, and how it affected people?s confidence in the Zoo. This paper consists of an overall case study of Parken Zoo that can be divided into two different methods.

SammanfattningOffentliga organisationer är ofta komplexa vilket innebär utmaningar i utformning och genomförande av styrning. Ett flertal internationella studier har publicerats om styrning inom den offentliga sektorn.  Dock behövs ytterligare empiriska studier och teoretisk utveckling för att ge stöd till chefer inom offentlig sektor för att de ska kunna utnyttja resursstyrningens potential.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur styrning praktiskt tillämpas vid valda förvaltningar inom Region Gotland, samt vilken kongruens som finns mellan de olika styrmodeller som används.Region Gotland är en av många offentliga organisationer i Sverige som har tillämpat NPM-principer. Kundorientering, decentralisering och användning av styrmodeller utvecklade för det privata näringslivet genomsyrar organisationen. Det är flera olika former för styrning och ett antal olika styrmodeller tillämpas samtidigt. En kombination av olika former av styrning och styrmodeller utgör en styrmix inom organisationen.Empiriska data samlades genom semi-strukturerade intervjuer samt genom analys av Region Gotlands skriftliga styrdokument.

Organisationsförändringar är något som sker dagligen inom organisationer. Vid större organisationsförändringar uppstår det ofta personalrelaterade problem som organisationsledningen måste ta hänsyn till. En av de största förändringarna en organisation kan genomgå är en så kallad fusion, när en organisation går ihop med en annan. Under de senaste åren har det blivit allt vanligare med fusioner mellan lärosäten.Författarnas syfte med denna uppsats är att undersöka vilka personalrelaterade problem som kan uppstå när två lärosäten med olika förutsättningar går samman genom en fusion. Detta har gjorts med hjälp av av en fallstudie.Resultatet av undersökningen visar att kontinuerlig information från ledning till personal är av yttersta vikt för att i största möjliga mån undvika och dämpa personalrelaterade problem.

Syfte: Syftet är att göra en redogörelse av förutsättningar för destinationsutveckling genom en film. I den här redogörelsen kommer vi att testa valda teorier på Öland.Metod: Vi valde att utgå från en deduktiv ansats för att på så vis kunna pröva våra valda teorier om filmturism på vårt empiriska material. Utifrån våra teorier kom vi fram till kategorier som vi utgick från vid insamlandet av vårt empiriska material. För att samla in information till vårt empiriska material intervjuade vi respondenter från Öland. När vi prövade teorierna på våra intervjurespondenter ställde vi frågor utifrån de kategorier vi kommit fram till.

IKEA HaparandaTornio employ some two-hundred people in its furniture retail store.Keeping track of staff statistics and employee information has previously been achievedthrough the use of a basic Microsoft Office Excel spreadsheet. The store?s human resourcesdepartment requested an upgrade to this system with the hope of speeding up andsimplifying the administrative process, as well as to make it easier to monitor HR-relatedtarget statistics. The following report documents the development process of that upgrade ascarried out by the author. The project draws on research in usability design and cognitivepsychology to develop a user-friendly interface.

Genom en enkätundersökning studerades det vilka vanor elever i årskurs 9 i den kommunala skolan på Gotland har angående att äta lunch i skolmatsalen eller välja att avstå den. 327 användbara enkäter samlades in. 87 % av dessa svarade att de åt skollunchen 3-5 dagar per vecka och delades in i grupp Ofta, medan 17 % angav att de åt skollunchen 0-2 dagar per vecka och delades in i gruppen Sällan.Mindre än hälften av alla tillfrågade niondeklassare åt lunch i skolmatsalen 5 dagar i veckan. Det är mycket lägre siffra än andra svenska undersökningar från Stockholm, Göteborg och Arjeplog/Arvidsjaur som resultat jämförts mot.Andra undersökningar har visat att faktorer som miljö och lunchtider påverkar besöksfrekvensen i skolmatsalen och det överrensstämmer med vad som framkommit i denna undersökning.Denna studie har också visat att det finns en skillnad i vad grupperna Sällan och Ofta anser om skolmaten och den ligger i att gruppen Sällan tycker mycket sämre om maten. Det identifierades också signifikant skillnad i vad man tycker om miljön i matsalen.

Studien belyser Öland som turismdestination, där författarna har uppfattat en säsongsfokusering till sommarmånaderna. Syftet med denna studie är att presentera tre olika scenarier som visar hur Öland kan bli en destination med turistflöde året runt. Det görs genom att i huvudsak undersöka Öland. Det empiriska materialet i studien grundas ur nyckelinformantintervjuer med turismaktörer från Öland. Vid sidan av det undersöks även hur andra svenska turismdestinationer arbetar med säsongsindelning.

Detta examensarbete handlar om koldioxidbesparing för en godsterminal belägen i Bastuträsk i Västerbottens inland. Terminalen är relativt ny och transporterar i dagsläget massaved med destination Piteå med tre avgångar i veckan. Terminalen kan i framtiden komma att hantera flis och ytterligare massaveds transporter till andra destinationer.Rapporten tar upp beräkningsstegen som används vid beräkning av koldioxidutsläpp i detta fall samt beräkning av energiåtgång. Metoden som används är NTMs vilket står för nätverket för transporter och miljö. De metoder som NTM i sin tur använder är Ecotransit och Artemis.

Detta arbete undersöker hur information kan författas och hanteras genom en produktionskedjas olika medier och aktörer med medvetenhet om dess destination och utan att innebörd förvrängs. Vidare om en instruktion för författande kan underlätta författarprocessen samt att öka användarupplevelsen av producerad text. För att svara på forskningsproblemet utförs en teoretisk analys på litteratur förenlig med interaktionsdesign som mynnar i 35 stycken riktlinjer för design av talad text. Vidare genomförs en målinventering med tre textförfattare och med 13 museibesökare. Med utgångspunkt i framtagna riktlinjer och resultat av målinventering skapas en skrivinstruktion.

Turismbranschen kännetecknas i dag som turbulent och känslig för konjunktursvängningar, denna känslighet för omvärldsförändringar sätter krav på aktörerna att ha djupa insikter i hur resenären ser ut idag och hur resenären vill se ut i morgon. För att kunna uppnå denna insikt krävs en fungerade omvärldsanalys. Genomför då aktörer i turismbranschen omvärldsanalys för att säkra driften eller bär omvärldsanalys prägel av Fingerspitzengefühl? Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall hur, researrangörer och destination marknadsförings organisationer (DMO) arbetar med omvärldsanalys som ett verktyg i verksamheten för att hantera en mer osäker framtid, samt hur de använder den kunskap som generas av omvärldsanalyser för strategiska beslut i verksamheten. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod, med djupintervjuer samt litteratur och artikelstudier i ämnesområdena omvärldsanalys och beslutsprocesser.

This study is a thorough comparison between what people think about the website www.sl.se, which is a Swedish web-based travel planner for Stockholm metropolitan public transport (such as subways, busses and suburban trains), and how these views compares to the design of the actual website itself. The travel planner offers a wide range of functions and services for their targeted audience to find the fastest route between their current location and their destination. These functions are for example real time information on hold ups and malfunctions on different travel routes, and an interactive map of specific destinations so that the user can get a clear view of the area and nearby traffic stops. But how much does the average user care for these functions, and how often are they used on an average visit? What are the users? motivations when they visit the site? Earlier research suggested that there are services and functions on this website that are useful and well crafted, but that some people may not be aware of.

First time labelling occurred was when animal owners marked their cattle in order to distinguish the differences. The need for labelling was added when the trade had expanded during Roman times in order for the customers to know who manufactured their craft. Trademarks are characterized as a way to distinguish one's own product or service from someone else. The marketing purpose is to create an identity. The brand has an important role as an effective competitive tool for businesses.A brand can have many different functions, which will simplify a customer's decision making process in selecting a service or product.

En nationell vision om att fördubbla turismomsättningen i Sverige till år 2020 har nyligen publicerats av vår regering. Samtidigt står destinationsutvecklingsorganisationen Piteå Presenterar inför en omorganisation. Syftet med vårt examensarbete är att med detta som bakgrund, utveckla vad begreppet ?destinationsutveckling ur ett upplevelseproduktionsperspektiv? skulle kunna vara. Vi vill också se hur begreppet praktiskt skulle kunna tillämpas på organisationen Piteå Presenterar.