Vårt syfte med denna studie är att belysa vilka förutsättningar och hinder som chefer inom Landstinget i Östergötland upplever att det finns för att ett gott ledarskap och en god samverkan mellan tre chefsnivåer ska kunna infinna sig i verksamheten idag.Vi har samlat in data genom intervjuer. Urvalet gjorde vi strategiskt och urvalsgruppen bestod av nio stycken chefer på tre olika nivåer. Den insamlade data analyserades med hjälp av deskriptiv kvalitativ innehållsanalys. Vi har inspirerats av fenomenologin och arbetat induktivt i denna studie.En slutsats är att cheferna har få påverkansmöjligheter på många av faktorerna som verkar hindrande på ledarskapet och samverkan mellan chefsnivåerna. Vår andra slutsats är att mellanmänskliga relationer är avgörande för att förutsättningar för detta ska skapas.

Bedömning är en central del av lärares och elevers vardag och i den svenska skolan tillämpas mål- och kriterierelaterad bedömning. Om bedömningen kan leda till mer än bara ett betyg, och vägleda eleverna i deras sökande efter kunskap, sägs bedömningen ha ett formativt syfte. En förutsättning för detta är effektiv feedback som kan hjälpa eleven att jämföra sin prestation med kriterierna och själv engagera sig i handlingar som leder till ökad kunskap. Syftet med detta arbete är, att som fallstudie, undersöka hur feedback ges, upplevs och används i en studieverkstad i matematik på komvux. Resultatet av observationerna visar att vanligt förekommande feedback var att lärarna preciserade vad de studerande skulle förbättra eller att de gav beröm. Intervjuerna visar att den feedback som ges uppfattas positivt av de studerande och de använder den antingen för att korrigera fel eller som något som peppar och uppmuntrar dem.

Vårt syfte med denna uppsats är att skapa förståelse dels för hur lågkonjunkturen påverkar ledarskapet och dels för vilka organisatoriska förändringar som lågkonjunkturen har bidragit till för ett företag i ekonomisk nedgång.Vi har använt oss utav en kvalitativ undersökningsstrategi och gjort en fallstudie av Scania. Vi har utfört semi-strukturerade intervjuer med hjälp utav en intervjuguide. Vi har haft en hermeneutisk tolkningsansats där vi har haft som mål att skapa förståelse för hur ledarskap påverkas av lågkonjunkturen.                  Vi har presenterat vår empiri i två kapitel. I kapitel IV tas empirin upp i form av ett imaginärt personalmöte och i det efterföljande kapitlet analyseras empirin med hjälp av vår teoretiska referensram.      Scanias organisation har påverkats i hög grad av lågkonjunkturen exempelvis har antalet skift reducerats och den totala arbetstiden har minskat. Inom Scania satsas det nu väldigt mycket på utbildning och kompetensutveckling.

Idag är kostnadsfördelning av indirekta kostnader ett aktuellt ämne inom svenska universitet och högskolor. Det finns ett intresse hos de olika lärosätena att använda sig av en gemensam metod för fördelning av indirekta kostnader. Syftet med denna studie var att studera om, hur och varför universitet och högskolor i Sverige hanterar indirekta kostnader. För ändamålet valdes en omfattande fallstudie, där empirin samlades in genom telefonintervjuer med respondenter på respektive lärosäte. Det förekom i stora drag två olika typer av fördelning av indirekta kostnader, intäktsavlyft och kostnadsfördelning.

Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för, varför företag väljer att outsourca sin ekonomifunktion utomlands, samt identifiera eventuella oförutsedda kostnader. För att illustrera detta genomförs en fallstudie på företaget Dell. Våra data har vi inhämtat genom en kvalitativ undersökning i form av en fallstudie på företaget Dell. Vi har valt att genomföra en längre intervju med två nyckelpersoner på det svenska kontoret i Solna. I teoriavsnittet presenteras litteratur och artiklar om vad outsourcing är och innebär samt forskningsartiklar gjorda om varför företag outsourcar sin ekonomifunktion och vad de önskar uppnå.

Syftet med studien var att beskriva intuition som en del av sjuksköterskans arbete. Metoden utgjordes av en litteraturstudie vilken med hjälp av deskriptiv design skulle belysa sammanställningen av 11 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade svårt för att ge en klar och tydlig definition av intuitionsbegreppet som betraktades utgöra ett resultat av flera samverkande faktorer, dock använde de sig av samma termer i sina beskrivningar. Kunskap och erfarenhet var de två centrala faktorer som låg till grund för definitionen av intuition som en känsla, en magkänsla eller som plötslig vetskap. Det visade sig att sjuksköterskorna använder intuition i sitt arbete oavsett om de har kortare eller längre erfarenhet av yrket men att längden på erfarenhet inom yrket är en faktor som avgör hur de använder intuitionen.

Eftersom frågan om trygghet är en mycket viktig fråga som kopplas till demokrati och jämställdhet ? om allas rätt att få använda staden så som de önskar, utan att stanna inomhus på grund av rädsla ? så har i detta arbete undersökts vilka faktorer i den fysiska miljön som påverkar upplevelsen av trygghet. Arbetets fallstudie består av ett stråk i centrala Göteborg som har analyserats ur trygghetsaspekten. Genom intervjuer, platsbesök och en undersökning av litteraturoch myndigheters bild av trygghet, har en platsanalys gjorts och ett antal gestaltningsprinciper för utformning av tryggare stadsrum, tagits fram. Dessa har sedan applicerats på fallstudie-stråket för att visa hur känslan av trygghet skulle kunna höjas där.

Vårterminen 2006.

Vårt syfte är att klargöra analytikers informationsbehov samt deras förhållningssätt till information i företagens finansiella rapporter. Vi ämnar även redogöra för analytikerns synsätt på sitt samspel med företagen och hur detta kan påverka marknaden. Uppsatsen är deskriptiv, induktiv samt kvalitativ och den empiriska undersökningen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med 10 av Sveriges bästa finansanalytiker. Slutsatser är att analytikern kräver all form av information som kan påverka företagen men är nöjd med årsredovisningens information. Balans- och resultaträkning samt kassaflödet används mest som kontrollinstrument, inte beslutsunderlag.

När anhöriga drabbas av ett svårt trauma eller plötsligt dödsfall kan deras liv vändas upp och ned och bli kaotiskt. I en sådan situation är det oftast sjuksköterskan de anhöriga möter först. Syftet med denna studie är att beskriva vad sjuksköterskans stödjande roll gentemot anhöriga vid ett svårt trauma eller plötsligt dödsfall innefattar. Metoden som ligger till grund för studien är en deskriptiv litteraturstudie. Resultatet visar på olika behov hos anhöriga vid trauma eller plötsligt dödsfall.

Sammanfattning:Denna studie syftade till att kvantitativt undersöka känslan av sammanhang utifrån ett salutogent perspektiv och med en fenomenologisk ansats. Detta gjordes via enkäter bland ett antal gymnasieelever. Inriktningen var mot skolmiljön, de sociala relationerna och studierna i skolan. Avsikten var att göra en deskriptiv undersökning. Litteraturstudier genomfördes främst via databaser, med granskning av vetenskapliga artiklar och rapporter för att undersöka tidigare forskning.

Capella and Jamiesons research of how the media describes politics has shown that it is very often case of one of two scenarios: game frames; or issue frames. The central idea of this framing theory is that when politicians are described within game frames the disdain towards politicians is believed to increase. Capella and Jamieson have shown that, at least in the US, the use of game framing has increased. The Swedish Scholar Jesper Strömbäck has however, with his research, shown that, despite the earlier theory of Capella and Jamieson, in Sweden the tendency is not so clearly demarcated. In fact he says that if anything, the tendency looks to be the antithesis.

Vårt syfte med arbetet har varit att ta reda på hur dagens lärarroll ser ut, vilka verktyg kan användas för att motivera eleverna och få dem att engagera sig i skolarbetet. Vi har granskat vad som står i styrdokumenten angående ämnet och vi har också tittat på olika teorier som kan ligga bakom de pedagogiska metoderna, vilka ledarstilar som lärarna använder sig av, samt hur läraren kommunicerar med eleven. Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod med observationer har vi fått fram olika resultat i ledarstilar, ledarskap och verktyg. Vi har gjort en deskriptiv tolkning av vårt resultat, som vi fått från våra observationsunderlag, vilket gett oss en bild av hur den moderna pedagogiken kan se ut. Hur ledarskapet och verktygen används skiljer sig åt.

Syfte: I min uppsats analyserar jag framgångsmönster och förutsättningar för utövande av ledarskap i nätverk. Analysen bygger på en fallstudie av en framgångsrik nätverksorganisation, från initiativ till väletablerad aktör. Metod: Jag har arbetat enligt kvalitativ metod och gjort en fallstudie baserad på kvalitativa intervjuer. Teoretiska perspektiv: Jag använder mig av teori kring ledning av olika typer av nätverksorganisationer och försöker med teorins hjälp tolka empirin för att förstå vilka faktorer som är viktiga för ledarskapet under de empiriska förutsättningar som råder i det studerade fallet. Empiri: Min empiri handlar om Skånes Livsmedelsakademi, en nätverksorganisation för alla som är intresserade av att utveckla Skåne till ett Centre of Excellence med speciell inriktning på förädling av livsmedel och därtill hörande processer och system.

Organisationer med ändamålet att tillfredställa andra behov än rent finansiella har ett problem i att välja en tillräckligt bred men samtidigt hanterbar uppsättning av mått för att styra verksamheten. Syftet med denna uppsats är att genom en litteratursökning presentera styrmedel och generella styrmodeller för icke-vinstdrivande organisationer. Dessa modeller använder vi därefter i en fallstudie för att slutligen utföra en rekommendation till vår fallorganisation Svensk Pingstmission ? SPM.De modeller som litteratursökningen utmynnar i är Balanserat styrkort ? BSC och instrumentbrädan ? Dashboard. Då modellerna är utvecklade med ett amerikanskt perspektiv i fokus visar vi på några av de skillnader som finns mellan icke-vinstdrivande organisationer i USA och Sverige.