Teknikens roll i samhället ökar och större delen av befolkningen behöver hantera olika föremål och tjänster, vilket kan medföra svårigheter vid användning. Syftet med studien var att beskriva relevans och svårigheter i användning av vardagsteknik i dagliga aktiviteter hos personer i åldrarna 45-64 år. Studien designades med kvantitativ ansats. Undersökningsgruppen bestod av 40 personer från landsbygd och storstad. Datainsamling genomfördes med det standardiserade bedömningsinstrumentet Everyday Use Technology Questionnaire (ETUQ II), bearbetades i dataprogram och redovisades med deskriptiv statistik.

Det första hembesöket från barnhälsovårdens sjuksköterska utgör en möjlighet till att tidigt erbjuda föräldrarna stöd och trygghet i föräldraskapet. Syftet med studien var att beskriva nyblivna föräldrars uppfattningar om det första hembesöket från barnhälsovårdens sjuksköterska. Data insamlades via en enkät som delades ut till 258 föräldrar i en kommun i Västerbotten, 87 svar erhölls. Enkäten innehöll frågor med fasta och öppna svarsalternativ och analyserades med deskriptiv statistik, Spearmans rangkorrelation, t-test samt tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att föräldrarna var nöjda med hembesöket (85,4%), de tyckte att informationen var tillräcklig (98,8%) och att den var individuellt anpassad (95,3%).

Vid torrgranulering av masugnsslagg med roterande disk hälls den smälta varma slaggen i en stråle på den roterande disken. Slaggen slungas sedan radiellt ut åt sidorna från disken och sönderdelas till partiklar. Torrgranuleringen bidrar både till att en värdefull produkt i form av cement kan framställas, samtidigt som energin från den varma slaggen återvinns. I dagsläget finns dock inte tillräcklig kunskap om hur olika processparametrar påverkar sönderdelningen och storleksfördelningen av partiklarna för att kunna tillämpa processen inom industrin. Syftet med projektet var att skapa en experimentell och en numerisk modell av torrgranuleringsprocessen med roterande disk för att undersöka hur olika processparametrar påverkar sönderdelningen och storleksfördelningen på partiklarna, samt att utveckla en bildanalysmetod för att validera den numeriska modellen mot de experimentella resultaten.En experimentell modell av torrgranuleringsprocessen med roterande disk skapades i laboratorieskal och förenklades genom att vatten användes istället för masugnsslagg.

Fler människor lever allt längre idag än tidigare vilket ökar andelen sköra äldre i befolkningen. Sköra äldre personer har nedsatt autonomi och har ofta stort omvårdnadsbehov. Det har visat sig att många sköra äldre personer har nedsatt munhälsa och ökat tandvårdsbehov, vilket kan leda till stort fysiskt och psykiskt lidande. Det reformerade tandvårdsstödet infördes år 1999 i Sverige vilket innebar uppsökande verksamhet för att fånga upp äldre, sjuka och funktionshindrade med behov av tandvård. Det finns tecken som tyder på att denna reform inte nått ut i den utsträckning det var tänkt samt att vårdpersonal har bristfällig kunskap på området munhälsa.

Undersökningens syfte har varit att kartlägga hur basgruppsarbetet och studenternas lärande upplevs ur ett handledarperspektiv på läkarprogrammet vid Hälsouniversitetet i Linköping. Studien är grundad på kvantitativ ansats baserad på en enkät vilken delades ut till samtliga aktiva basgruppshandledare vid undersökningens tidpunkt och efterföljdes av statistiska bearbetningar. Resultatet baseras på faktoranalys, kombinerat med deskriptiv statistik samt på en öppen fråga av kvalitativ art. Resultatet redogör för studenternas lärande samt vilka aspekter anses främja respektive hindra lärande utifrån ett basgruppshandledarperspektiv. Dessutom redogörs för basgruppshandledarnas förslag på förbättringar av verksamheten.Studiens slutsatser är följande: Basgruppshandledarnas arbetssätt överensstämmer med beskrivningar av PBLmetoden.

Arbetets art: C- uppsats 10 poäng i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 45 Titel: Arbetar pedagogerna på förskolan medvetet för att stimulera barns motorik? Författare: Stefan Kruse & Johanna Nilsson Handledare: Ann- Sofi Råstam Datum: 2005/12/16 Bakgrund: Vi är två blivande förskollärare som läser på lärarutbildningen i Malmö. Under våra sidoämnen läste vi 40 poäng idrott och genom det fick vi ett stort intresse för det ämne vi valt att skriva om. Syfte: Syftet med undersökningen var att se om pedagoger i förskolan på ett medvetet sätt arbetade för att stimulera barns motorik. Problemprecisering: Vi valde att undersöka om pedagoger på två förskolor medvetet arbetade för att stimulera barns motorik och i så fall studera hur de arbetar. Vi ville också se hur pedagogerna tänkte kring barn med brister i motoriken. Metod: Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Undersökningen har en deskriptiv karaktär.

Denna magisteruppsats redogör för en anpassning av COCOM (Contextual Control Model) till flygledningsdomänen. COCOM är en modell som kan användas för att beskriva och förutse kontroll hos operatörer i komplexa system. En central del av modellen är begreppet kontrollnivå vilket beskriver hur graden av kontroll hos ett JCS (Joint Cognitive System) beror av och påverkar de parametrar som beskriver dess prestation. Fokus i denna uppsats ligger på det JCS som omfattar flygledaren i sin arbetsposition.I uppsatsen anpassas Hollnagels generella beskrivning av kontrollnivåer i COCOM till flygledningsdomänen. Till grund för anpassningen ligger en kvalitativ studie i form av observation och intervju av sju operativa flygledare vid en svensk kontrollcentral.

Föreliggande uppsats är en praxisnära fenomenologisk studie genomförd på en mindre skol- och behandlingsverksamhet i Täby, som heter Svalnäs. På Svalnäs samlas personalen en gång per vecka i något de kallar metodforum. I detta forum delas och reflekteras det kring erfarenheter från den dagliga praktiken som på olika sätt berört personalen. Metodforum är ett svårfångat och komplext fenomen och därmed också svårt att beskriva. Denna uppsats är ett försök att beskriva metoden från insidan, via deltagarnas upplevelser av metoden.I uppsatsen presenteras Svalnäs och den värdegrund och kultur ur vilken metodforum uppkommit.

Patienter vars hälsotillstånd försämras på sjukhusen ska känna sig trygga i att det upptäcks i tid och att åtgärder vidtas för att förebygga och behandla försämringen.Syfte:Att undersöka undersköterskors, sjuksköterskors och läkares behov av utbildning i att tidigt upptäcka patienter med sviktande vitala funktioner på fyra vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset.Metod:Författarna valde att göra en deskriptiv, kvantitativ tvärsnittstudie. Studien pågick under vecka 9 och 10 år 2011. Det delades ut 202 enkäter, varav 69 blev besvarade, vilket innebär att svarsfrekvensen uppgick till 34 %.Resultat: Fyrtioåtta procent av respondenterna upplevde stress då en patient sviktade i sina vitala funktioner. Tjugotvå procent saknade kunskaper i bedömningen av medvetandegrad och neurologi. Sextioen procent svarade att de ibland kunde få hjälp av en läkare/läkarkollega med att göra en bedömning av patientens tillstånd.

Fel i operationssalen kan få stora konsekvenser. Enligt både WHO och Socialstyrelsen är kommunikation och koordination den främsta orsaken till vårdskador inom sjukvården. Operationsavdelningen är den plats inom sjukvården där flest vårdskador händer och de beror ofta på dåligt samarbete i operationslaget. Studier har visat att störst skillnad i uppfattning om effektivt samarbete finns hos operationssjuksköterskor och kirurger. Operationssjuksköterskor beskriver gott samarbete som när deras arbetsinsats respekteras medan ett gott samarbete för kirurger kännetecknas av att ha operationssjuksköterskor som förutser deras behov och följer instruktioner.

Hot och våld är vanligt förekommande inom prehospital akutsjukvård. Intoxikation med droger utgör en allt vanligare patientgrupp som vårdas av ambulanspersonal. Ambulansuppdrag med patienter som är intoxikerade med GHB, GBL eller 1.4 BD är vanligt förekommande i Västra Götaland. Hot och våldssituationer i samband med omhändertagandet av GHB-intoxikerade patienter är riskfyllt för ambulanspersonalen. Patienten kan snabbt pendla mellan att vara medvetslös till att bli hotfull.

Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att arbeta med problematiken kring malnutrition på särskilt boende för äldre. En deskriptiv design användes till den kvalitativa studien. Intervjuer med hjälp av en intervjuguide genomfördes med åtta sjuksköterskor som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Alla sjuksköterskor arbetade på särskilda boenden för äldre. Data analyserades genom en manifest innehållsanalys.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vårdpersonals kunskaper, attityder och bemötande i vården av dementa i äldresjukvården.Metod: En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes med sju semi-strukturerade intervjuer med åtta deltagare från äldreboenden i Jönköpings län. Intervjuerna spelades in och bearbeta-des med innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom att intervjupersonernas personliga erfarenheter av demenssjukdom påverkade deras förståelse för anhöriga till demenssjuka. Vårdpersonalen ansåg att anhörigas kunskaper och åsikter var viktiga. Aktiviteter anpassades efter de demenssjukas förmågor och intressen. Vikten av att se personen bakom sjukdomen betonades, detta var svårt vid tids- och personalbrist.

Studiens syfte var att undersöka hur arbetssituation och karriär påverkar hur föräldrar väljer att fördela föräldraledigheten mellan sig. Sverige har en föräldraförsäkring som ger både mannen och kvinnan möjlighet att ta ut och dela föräldraledigheten lika, men kvinnan är fortfarande den som tar ut den hösta andelen av föräldraledigheten. Den undersökta gruppen bestod av fem informanter som varit föräldraledig och var tillbaka i arbete igen. Studien genomfördes med en kvalitativ deskriptiv metod med hjälp av en intervjuguide som var halvstrukturerad med öppna frågor.Resultatet visade på att traditioner och könsroller fortfarande är starkt styrande. Männen tar oftare ut sin del av föräldraledigheten i kortare perioder eller i mindre omfattning än kvinnor och är därför borta från arbetet mindre del.

Syfte: Undersöka hur sjuksköterskor och läkare upplever att samarbetet dem emellan fungerar, hur sjuksköterskor och läkare anser olika faktorer hos den andra yrkesgruppen påverka samarbetet mellan dem och hur faktorerna påverkar arbetet och dess resultat.Metod: Kvantitativ studie med deskriptiv statistik. Enkäter med slutna svarsalternativ. Respondenterna bestod av 24 sjuksköterskor och 17 läkare.Resultat: Läkare tenderar i högre grad än sjuksköterskor att anse att samarbetet dem emellan fungerar bra. Båda yrkesgrupperna ansåg att den viktigaste egenskapen hos motparten för ett fungerande samarbete, är att ha kunskaper inom sin specialitet. Bland sjuksköterskorna var det den egna arbetsinsatsen och resultatet av patientvården som påverkades mest av ett gott samarbete, medan läkarna ansåg trivseln i arbetsgruppen påverkades mest.Slutsats: Fler läkare än sjuksköterskor anser att samarbetet yrkesgrupperna emellan fungerar väl.