SAMMANFATTNINGDen här uppsatsen behandlar den nya gymnasieskolan, GY-2007, som ska tas i bruk från ochmed 1 juli 2007.De reformer som ledde fram till dagens gymnasieskola redovisas för att få en bild av hur denvuxit fram. GY-2007 beskrivs med utgångspunkt i den regeringsproposition 2003/04:140Kunskap och kvalitet ? elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan, som ligger till grund förreformen. I uppsatsen jämförs den nuvarande gymnasieskolan med framtidens gymnasieskola,GY-2007, för att peka på de skillnader som finns och vad de kan tänkas innebära.Författarens syfte med uppsatsen är att ta reda på mer om och beskriva GY-2007. De frågorsom ställs är finns det några likheter och skillnader mellan dagens gymnasieskola och GY-2007 och vad kan de tänkas innebära? Det är endast förändringarna som rörungdomsgymnasiet som behandlas.Det finns inga stora reformnyheter med GY-2007, ett par steg undantagna.

Syftet med denna studie är att beskriva lärares uppfattningar kring arbetet med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i ämnet svenska. Studien är genomförd utifrån en fenomenologisk grund och resultatet är baserat på kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat sex pedagoger som undervisar i årskurs 1-3 på olika skolor i en stad i norra Sverige. Dessa undersökningsformer har bidragit till att vi fått information om lärares uppfattningar om uppdraget med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen.Resultatet i studien visar att lärarna inte anser sig få den fortbildning vilken skulle underlätta vid bedömningen av elevers kunskapsutveckling i de skriftliga omdömena. Det råder även en viss osäkerhet kring vilka kunskapsmål som ska premieras i de skriftliga omdömena och flertalet lärare efterfrågar gemensamma mallar för kommunen.

Bakgrund: Pa? en intensivva?rdsavdelning ra?der sa?rskilda fo?rha?llanden vilket go?r att patienterna a?r mer utsatta fo?r infektioner a?n pa? en vanlig va?rdavdelning. Att tilla?mpa basala hygienrutiner a?r den viktigaste a?tga?rden fo?r att fo?rebygga smittspridning inom ha?lso- och sjukva?rden. Syfte: Syftet var att beskriva intensivva?rdssjuksko?terskans erfarenhet och anva?ndning av basala hygienrutiner inom intensivva?rden.

Utvecklingen av nya vårdkedjor, s.k. ?Fast-track? eller snabbspår, sker ständigt vilket bidragit till minskade väntetider och höjd kvalitet på akutsjukvården. Med det snabbt ökande antalet snabbspår har också ambulanssjuksköterskans ansvarsområden utökats, vilket gör det viktigt att ambulanssjuksköterskan får bra stöd från organisationen och att deras tankar kring snabbspår kommer fram. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse av stress vid arbete med snabbspår.

Depression är en psykisk sjukdom, som karaktiseras av bland annat nedstämdhet och sömnstörningar. Allt fler i Sverige riskerar att under sin livstid drabbas av någon form av depression. Sjuksköterskors attityder gentemot vuxna patienter med depression, har stor betydelse för tillfrisknandet. Syftet var att beskriva sjuksköterskors kunskap och attityd till vuxna personer med depression. Studien har genomförts som en deskriptiv litteraturstudie, där 15 artiklar har granskats av författarna för att inkluderas i studien.

Att genom behovsskattningar kartlägga anställdas psykologiska drivkrafter, för att bättre kunna anpassa arbetet efter individens behov är en nyutvecklad metod inom organisationsutveckling. Det finns ett brett vetenskapligt stöd för att en god överenstämmelse mellan person-arbete ger upphov till många fördelar på såväl individ- som organisationsnivå. Syftet med denna studie var att beskriva hur chefer använder behovsskattningar och samla erfarenheter kring vilka effekter och utmaningar som finns förenade med detta arbete. Datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex chefer och arbetsledare som använt behovsskattningar i sina organisationer. Resultatet visade att behovsskattningar kan ligga till grund för arbetsanpassning och även utgöra en guide för hur kommunikation och ledarskap bättre kan anpassas efter individens behov.

Syftet med denna uppsats är att bidra med ökade kunskaper om och bättre förstå hur fyra lärare använder och förhåller sig till digitala verktyg och digital teknik i undervisningen i svenska för senare år. Studien har en hermeneutisk fenomenologisk ansats och baseras på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med informanter som har olika ämneskombinationer. Informanterna i studien har en jämn könsfördelning, är av olika åldrar och har varierande antal tjänsteår. Tematiseringsarbete som mynnade ut i fyra teman kan sägas karaktärisera lärarnas upplevelser av att använda digitala verktyg och digital teknik i undervisningen. Teman som växte fram och även utgör rubriker i resultatavsnittet var den utåtriktade tekniken, den betydelsefulla direktheten, den kontextförstärkande digitala tekniken och den svårkontrollerade användningen.

För att avlasta akutmottagningarna i Uppsala samt öka tillgängligheten till vård och därigenom öka patientsäkerhet och vårdkvalitet öppnades år 2008 Uppsala Närakut.   Syfte Syftet med denna studie var att undersöka vilka orsaker som patienterna söker vård för på barnakutmottagningen och vilka av dessa patienter som skulle ha kunnat söka vård vid Uppsala Närakut.Metod Studien var en deskriptiv observationsstudie där data har bearbetats med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Studien genomfördes under två veckor under hösten 2010 på barnakutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Under observationstiden studerades sökmönster på barnakutmottagningen samt personalens bedömningar och eventuell hänvisning av patienter till Uppsala Närakut. Under studietiden gjordes 248 observationer vilka dokumenterades på ett särskilt protokoll.Resultat Sökorsaker som var vanliga på barnakutmottagningen var exempelvis extremitetsskada, feber och andningsbesvär.

Ledningsmetoden Försvarsmakten använder sig av är uppdragstaktik och utbildningen mot den har kunnat riktats ganska fritt. När kadetternas utbildning nu strävar mot akademiska mål, snarare än praktiska, kan innehållet av uppdragstaktik i den numera teoritunga utbildningen ifrågasättas. Ytterligare en aspekt som kan ifrågasättas i den teoritunga utbildningen är det ledarskap som kadetterna utbildas mot.Det övergripande syftet är att undersöka om kadetterna vid officersprogrammet utbildas mot den ledningsmetod och ledarstil som Försvarsmakten använder sig av, det utvecklande ledarskapet och uppdragstaktik.Utifrån kursplanerna, utbildas kadetterna vid OP 08-11 mot utbildningsmål som kan härledas mot uppdragstaktik och utvecklande ledarskap?I vilken mängd återspeglas dessa i sådant fall?Förenandet av uppdragstaktik och utvecklande ledarskap möjliggörs vetenskapligt i en rapport av Lena Stenlund och Gerry Larsson. Den utgör grund för det analysverktyg som används i granskandet av kursplanerna.Studien är att betrakta som att en kvalitativ innehållsanalys gjorts av kursplanerna för OP 08-11, där en deskriptiv jämförelse har gjorts mellan varje kursplan och analysverktyget.Sett till frågeställningarna kan diskussion knappast väckas enligt denna studie om att lärandemålen vid officersprogrammet inte kan härledas mot uppdragstaktik eller utvecklande ledarskap.

Syftet med studien är att undersöka hur och varför sex lärare i förskoleklass och i grundskolans tidigare år förlägger sin matematikundervisning utomhus i skolans närmiljö. Då styrdokumenten är vägledande i undervisningen undersöks även hur lärare förverkligar dessa dokument när de förlägger sin matematikundervisning utomhus i skolans närmiljö. Denna undersökning har en deskriptiv ansats, då den beskriver sex lärares tankar kring matematikundervisning utomhus. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att bestyrka eller visa motsättningar på de teorier som utforskas. Resultatet visar att när utomhusmiljön nyttjas som ett läromedel i matematikundervisningen är syftet att eleverna ska lära sig begrepp och metoder för att hantera och bruka bl.a.

Arbetet är en studie över tyska avdelningen och engelska gruppen på Europaskolan i Mol i Belgien. Vi har i arbetet återgivit intervjuerna vi har gjort med lärare, föräldrar och elever vid Europaskolan. I vissa fall har intervjuerna genomförts på ett språk som inte är modersmål för endera parten i intervjusituationen, därför blir det en tolkning, blandat med våra iakttagelser och samtal som vi haft under tiden vi vistades i Belgien.De yttre förutsättningarna för alla avdelningarna är bland annat stora klassrum och stor skolgård. Sedan går vi vidare till båda avdelningarnas lärarperspektiv, efter det kommer föräldraperspektivet och sist elevperspektivet.I intervjuerna med lärarna kommer det fram att man arbetar efter det egna landets läroplan i språk, i orienteringsämnena finns en lokal läroplan, matematiken och europeiska timmarna styrs av en gemensam läroplan för Europaskolorna. Lärarna har alla genomgått en lärarutbildning typisk för sitt hemland.Föräldrarna berättar alla att de inte har informerats om läroplanen, de har inte något inflytande på skolans verksamhet och att det inte finns någon föräldraförening.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en vanligt förekommande sjukdom hos personer som är 65 år eller äldre. Egenvård är en viktig del i behandlingen av diabetes typ 2. Om egenvården inte hanteras ordentligt kan komplikationer uppstå vilket kan orsaka lidande för personen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur äldre personer med diabetes typ 2 hanterar sin egenvård samt beskriva vilka svårigheter de upplever när de ska hantera sin egenvård. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design baserad på 13 vetenskapliga artiklar publicerade från 2005 till 2011 hämtade från databaserna Cinahl och Medline.

Syftet med studien var att beskriva de erfarenheter som arbetsterapeuter och långvarigt sjuka klienter har av kreativa aktiviteter som intervention inom arbetsterapi. En deskriptiv kvalitativ metod valdes för att besvara syftet. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med arbetsterapeuter samt genom en skriftlig frågeställning till klienter. Utifrån en latent innehållsanalys analyserades insamlad data vilket resulterade i ett övergripande tema, ?Kreativa aktiviteter används som ett medel och ett mål inom arbetsterapi? samt tre kategorier, ?Ett medel som är avledande och underlättar samtal med klienten?, ?Ett medel att observera och träna klienters funktionsförmåga?, samt ?Ett medel att hitta strategier som kan överföras till vardagliga aktiviteter?.

Depression bland äldre är ett långvarigt och underbehandlat tillstånd. Sjuksköterskor kan möta en utmaning i att tillgodose behoven hos de äldre med depression då den äldre befolkningen ökar, vilket kommer att kräva särskild kompetens för att kunna utföra relevanta omvårdnadsåtgärder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder bland äldre med depression. Studien genomfördes med deskriptiv design. Systematiska sökningar och fritextsökningar genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.  Sökningarna kompletterades med en manuell sökning.

Syftet med studien ?r att ?ka kunskapen om vilka undervisningsmetoder som klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver att de anv?nder f?r att utveckla l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Vidare kommer vi att unders?ka hur klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver sin och varandras yrkesroll, samverkan och utveckling av samverkan f?r att fr?mja l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Studien genomf?rdes med en fenomenologisk ansats och ett relationellt perspektiv samt sociokulturell teori som grund. Datainsamlingsmetoden utgjordes av sex semistrukturerade intervjuer med klassl?rare, speciall?rare samt logopeder.