Results from previous studies have showed that people with Depression has an impaired verbal fluency. The aim of this study was to investigate whether individuals with Depression also generate more words containing negative valence. Controlled Oral Word Association test were administered to a group of 13 mildly depressed individuals and a group of 20 non depressed individuals. The fluency and valence of the words produced was analyzed.The results showed no significant differences between the groups regarding either verbal fluency or negative valence. However, a significant positive relationship was found between a negative mood and negative valence.

Studien har undersökt effekter av deltagande i ett mindfulnessprogram på stressrelaterade sjukdomar som Depression, ångest och fysisk ohälsa, för att utröna om programmet har varit ett effektivt verktyg för individer med stressproblematik. Studien som var av longitudinell karaktär baserades på självrapporterade uppgifter om ångest, Depression, psykisk ohälsa, stresshantering och grad av mindfulness (BDI-II, BAI, KIMS, CRI och SCI), samt ett antal bakgrundsfrågor av social karaktär som baserades på ett icke-randomiserat sampel (n=15). Resultaten visade att efter avslutat program samt åtta månader efter hade deltagarna signifikant förbättrade värden vad gäller Depression, ångest och fysisk ohälsa. Analyser visade vidare att ju högre grad av mindfulness individen uppvisade desto signifikant lägre grad av Depression och fysisk ohälsa, men inte av ångest. Sammantaget tyder resultaten i denna studie på att programmet hade mycket goda effekter och det finns därför behov av fortsatt forskning kring mindfulnessprogrammets effekter vid behandling av stressrelaterade problem..

Bakgrund: Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en välbeprövad metod för behandling vid Depression. Trots detta föreligger stora okunskaper kring behandlingen, vilket leder till osäkerhet för patienten. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter upplever behandlingsprocessen med ECT vid Depression.Metod: 12 artiklar inkluderades och granskades i en litteraturstudie enligt Evans (2002).Resultat: Det råder informationsbrist till patienterna där de känner att de inte är förberedda inför behandlingen samt ovetande angående hur tiden efter ECT kan se ut, vilket leder till oro. Detta presenteras i fyra olika kategorier; Brist på information skapar misstro, Svårigheter i beslutsprocessen vid ECT på grund av Depression, Upplevda känslor i samband med behandlingsprocessen vid ECT och Betydelsen av en förtroendegivande och trygg omvårdnad. Slutsats: Oron över behandlingen och livet därefter är övergripande, där den störst bidragande faktorn till denna oro är risken för relaterade biverkningar.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med Depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska Depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

Parkinsons sjukdom är en kronisk och progredierande neurologisk sjukdom. Sjukdomen kan beskrivas som en samling symtom snarare än en sjukdom med en tydlig klinisk bild. Karakteristiskt för sjukdomen är tremor, hypokinesi samt rigiditet. Detta leder till en försämrad motorisk förmåga. Parkinsons sjukdom påverkar inte bara personens fysiska funktioner utan även det psykiska välbefinnandet.

Fysisk aktivitet och beteendeaktivering har i tidigare forskning påvisats vara effektiv i behandling av Depressionstillstånd. Syftet med ACTUA-studien var att utvärdera ett internetbaserat självhjälpsprogram med terapeutstöd via e-post. Totalt deltog 71 individer med egentlig Depression som randomiserades till fyra olika behandlingsgrupper, två som ägnade sig åt fysisk aktivitet (FA), två som ägnade sig åt beteendeaktivering (BA) samt en väntelista. Behandlingsprogrammet bestod av åtta moduler som tilldelades deltagaren under en 12 veckor lång behandlingsperiod. Sudden gains, vilket är en företeelse som allmänt anses påverka det slutgiltiga behandlingsresultatet för en individ positivt, kunde påvisas i 47 (66%) deltagares behandlingsprocess.

SammanfattningSyfte: Att utifrån litteratur beskriva hur patienter som drabbats av Poststroke Depression (PSD) upplever sin livskvalitet.Design: Beskrivande litteraturstudie.Metod: Litteratur söktes i databaserna PubMed och CINAHL, som publicerats mellan 2002-2012. Resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Livskvalitet kan ses ur två dimensioner, psykiskt och fysiskt. Då livet förändras inom dessa dimensioner efter en stroke, kan detta påverka hur individen upplever sin livskvalitet. Patienter som drabbas av PSD kan uppleva en sämre livskvalitet, då de kan uppleva minskad fysisk aktivitet, liksom nedsatt funktionsförmåga och minskad självständighet i utförandet av aktiviteter i dagliga livet (ADL).

Depression är en av de vanligaste sjukdomsdiagnoserna i Sverige idag. Många patienter med Depression behandlas med läkemedel och/eller samtalsbehandling. Denna studie lägger fokus på samtalsbehandling som behandlingsform mot Depression, och kuratorns genomförande av samtalsbehandling i synnerhet. Syfte: Studiens huvudsyfte var att undersöka och beskriva på vilket sätt samtalsbehandling genomförs med patienter med Depression i primärvården, både av kuratorer med och utan kognitiv beteendeterapiutbildning. Vidare var syftet att göra jämförelser mellan dessa två grupper av kuratorers sätt att genomföra samtalsbehandlingen, för att utforska likheter och skillnader i beskrivningarna.

Background: Mental ill-health among adolescents is one of the most increasing public health problems in Sweden. Particularly girls suffer from mental and psychosomatic symptoms. The National Board of Health and Welfare recommend the DISA method as a preventive measure. Problem: Investigations has been done of the DISA method, but further investigations needs to be done. Aim: The aim of the study was partly to investigate how participants in DISA groups in two counties understand the method and its eventual effect and partly how their mood change, to contribute with knowledge to the development of the DISA method.

Forskning kring perfektionism har ökat på senare år. En anledning till detta är att det inte längre anses som självklart att perfektionism är någonting alltigenom negativt. Forskare har exempelvis funnit att vissa särskilda dimensioner av perfektionism ibland hänger samman med positiva utfall, vilket har gjort termen adaptiv perfektionism aktuell vid sidan av negativ perfektionism. I denna uppsats undersöktes sambandet mellan olika dimensioner av perfektionism i förhållande till Depression för att se om en åtskillnad mellan adaptiv perfektionism och negativ perfektionism framträder i praktiken. En av studiens hypoteser var att dimensionerna höga uppsatta krav och ordning inte har något samband med Depression.

Fler än 350 miljoner människor i världen hade en Depression 2012 och sjukdomen tillhör tillsammans med hjärt-kärlsjukdom de mest kostsamma sjukdomarna i västvärlden. 2007 behandlades över 700 000 personer i Sverige med antidepressiva läkemedel till en kostnad av 990 miljoner kronor. Depression kan vara unipolär (endast nedstämdhet) eller bipolär (även med maniska inslag). En primär ?egentlig? Depression, major Depression, MDD, har ofta en biologisk orsak.

I dagens samhälle drabbas ett större antal individer av en hjärtinfarkt varje år. Bland de vanligaste komplikationer som kan uppstå efter en hjärtinfarkt är Depression som kan leda till återinsjuknande eller för tidig död. Syftet med denna litteraturstudie var att studera vilka effekter rehabiliteringsprogram har på patienten efter insjuknande i hjärtinfarkt samt se om de minskar graden av Depression. Metoden var en systematisk litteraturstudie som utgick från åtta kvantitativa artiklar som kvalitetsbedömdes enligt Goodmans sju steg. Den teoretiska referensramen som användes utgick från Carnevalis modell Dagligt Liv ? Funktionellt hälsotillstånd.

Syfte: Syftet med denna tvärsnittsstudie var att undersöka hur prostatacancer patienter och deras partner skattar sina eventuella nivåer av ångest och Depression samt att undersöka om skattningen mellan dessa två grupper skiljer sig åt. Syftet är även att kvalitetssäkra frågeformuläret Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) enligt ?Question-and-Answer?-modellen.Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv- och jämförande metod användes. Studien innefattade sex patienter samt sex partners, sammanlagt 12 personer. Datainsamlingen skedde med hjälp av enkäter.Resultat: Både patienterna och deras partners skattar relativt låga nivåer av ångest och Depression.

Abstrakt Titel: Distriktssköterskors erfarenheter av att möta äldre patienter med Depression i kommunal hemsjukvårdKurs: Vårdvetenskap, självständigt arbete (magister) med inriktning mot distriktssköterskan, 15 högskolepoängSidantal: 46Författare: Susanne Lindberg Gustafson Bakgrund: Äldres psykiska ohälsa är ett eftersatt område. Depression hos äldre i hemsjukvården blir ofta oupptäckta och otillräckligt behandlade. Distriktssköterskors arbete är därför viktig för att kunna erbjuda adekvat vård.Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att möta äldre patienter med Depression inom kommunal hemsjukvårdMetod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Fem distriktssköterskor som arbetande i den kommunala hemsjukvården intervjuades med semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna.Resultat: Vid analysen framkom fem kategorier och 10 underkategorier.

SammanfattningTrots ett växande antal evidensbaserad forskning rörande fysisk aktivitet och naturvistelse som Depressionslindring saknas det studier som gjorts på dessa två i kombination. Syftet är att göra en pilotstudie som undersöker om regelbundna promenader i skogsmiljö kan påverka Depressionsgraden hos personer med Depression. Frågeställningar:Kan promenader i skogen två gånger i veckan under fem veckor sänka Depressionsnivån hos personer med Depression?Vilken är den akuta effekten på sinnesstämningen av en 1,5 - 2 timmar lång skogspromenad hos personer med Depression?Hur uppfattar personer med Depression som gått två stycken 1,5 ? 2 timmar skogspromenader i veckan i fem veckor att det påverkat deras psykiska hälsa?MetodEn interventionsstudie med en försöksgrupp utfördes under våren 2013. Åtta deltagare med Depressionssymtom gick ut på promenad i naturmiljö två gånger i veckan i fem veckor.