Syftet med detta arbete var att ta reda på de för- och nackdelar som autentisk skönlitteratur innebär i engelskundervisningen. Jag önskade också se om skönlitteratur kan vara ett alternativt eller ett kompletterande arbetssätt till den "vanliga" undervisningen i engelska. Den praktiska delen av arbetet utfördes i årskurs sex på Nya Munken i Linköping hösten 1998. De timmar som lades till arbetet var engelsklektionerna under tre veckor. I övrigt grundar sig min uppsats på litteraturstudie, utvärdering, elevenkät samt elevsamtal.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur lärare kan förhindra, förbygga och identifiera matematiksvårigheter samt även att ta reda på hur läraren kan stötta de eleverna. Metoden som vi har använt har varit intervju. Vi har intervjuat lärare som har någon anknytning till matematik i det tredje skolåret, där bland både vanliga lärare som specialpedagoger. Resultaten i undersökningen visar att orsaken till matematiksvårigheterna inte bara är en diagnos hos eleven utan att det även kan bero på läraren och undervisningen. Det finns olika orsaker som hindrar läraren att arbeta på ett bra sätt exempelvis brist på tid, material och kunskap. Läroboken och abstrakt material tyder resultaten på att många lärare i undersökningen använder trots kunskapen om att det konkreta materialet tydligare skapar en förståelse hos eleverna..

Många har tröttnat på traditionell reklam och utvecklingen går mot att finna nya sätt att marknadsföra produkter och varumärken. Produktplacering möjliggör detta genom att väva in produkter som en del av handlingen i vanliga filmer och TVserier. Syftet med denna uppsats är att undersöka det relativt nya fenomenet produktplacering, hur det används idag och hur det kommer att förändras i framtiden. Några av de slutsatser vi dragit är att produktplacering ses som ett nytt och ytterligare sätt att synas på. TV och film har stor potential att på kort tid öka varumärkeskännedomen för en produkt samtidigt som man får en snabb geografisk spridning genom medierna.

Vi ville med denna uppsats undersöka om instant messaging matchar de kommunikationsbehov som IT-anställda har. För att ta reda på detta använde vi oss av ett kvalitativt angreppssätt i form av intervjuer. Dessa intervjuer skapade även ytterligare kunskap vilken vi benämnt barriärer. En lista på IM-funktioner hämtades från Wikipedia och reviderades senare av oss. Kommunikationsbehoven identifierades under analysen av intervjuerna.

Mitt arbete behandlar hur tre lärare uppfattar tysta elever och om konstsamtal kan vara en möjlig metod för tysta elever att komma över svårigheter såsom talängslan. För att få svar på mina frågeställningar har jag intervjuat två lärare som undervisar i bild och en lärare med inriktningen Sv/So. Litteraturstudier, observationer och eget utfört konstsamtal är också en del av examensarbetet. Resultatet visar att tysta elever måste få en kontinuerlig övning att prata inför grupper. Konstsamtal kan vara en möjlig metod och de intervjuade bildlärarna menar att tysta elever har lättare för att prata kring en bild än vid den"vanliga"undervisningen.

Allt eftersom webben utvecklas kommer det nya tekniker och verktyg att lära sig för webbutvecklare. WebStorage är en av dessa. Som en del av HTML5 har den många användbara funktioner som öppnar upp nyamöjligheter för utvecklare och för vad webben kan användas till. Som plattform har en hemsida som gåttunder projektnamnet Partify använts och här har Web Storage testas att användas för att undersöka hurman bäst använder tekniken. Rapporten innehåller ingående fakta om hur Web Storage är uppbyggt ochhur man använder det.Efter jämförelse med dagens vanliga teknik, cookies, finns tydliga resultat på hur väl Web Storage hävdarsig när det gäller säkerhet, prestanda, användarvänlighet och funktionalitet.

De senaste åren har det börjat dyka upp system för att köra virtuella skrivbordsdatorer. Virtual Desktop Infrastructure (VDI) är ett koncept för just det, och ett av de system som finns på marknaden är utvecklat av VMware och har fått namnet View. Frågeställningen som har legat till grund för denna utredning var om prestandan och användarupplevelsen hos en virtuell maskin i ett VDI-system idag är tillräckligt bra för att kunna ersätta en fysisk dator som arbetsdator. För att utreda detta skapades en View-miljö med två olika virtuella maskiner som sedan användes och utvärderades. Därtill användes även prestandatestmjukvaran PassMark PerformanceTest för att utvärdera datorernas prestanda och för att kunna jämföra resultaten med de hos två vanliga laptops.

Denna studie avser att genom några observationer utförda på en förskola resonera kring vad som händer i leken, vad rolleken består av och vilka faktorer som styr turtagning och rollfördelning i rolleken. Uppsatsen redogör även för vad litteratur och förskolans läroplan säger om detta fenomen.Resultatdelen visar hur jag har tolkat dessa observationer utifrån läroplanen, centrala begrepp utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt några vanliga lekteorier.Denna studie har visat att det finns några faktorer som styr turtagning och rollfördelning av barns rollek utifrån observationer som är utförda. Dessa faktorer berör bakgrund, erfarenhet, självkänsla och trygghet i barngrupp och övrig verksamhet i förskolan..

Denna rapport undersöker huruvida barns förmåga att överföra matematisk kunskap till en annan kontext kan underlättas med hjälp av en konkret matematisk modell (en modell som varken använder sig av siffror eller matematiska tecken) jämfört med det vanliga abstrakta matematiska språket. De två olika betingelserna är implementerade i två olika datorspel. Studien behandlar även om något kön gynnas mer än det andra vid användandet av de två olika datorspelen. Resultatet av studien visar ingen statistisk signifikant skillnad till att elever lär sig att överföra kunskap bättre om de använt en konkret matematisk modell. En statistiskt signifikant skillnad mellan könen uppvisades däremot, dock gynnades killarna istället för som hypotesen i studien var; att tjejerna skulle gynnas framför killar vid användning av de två olika datorspelen..

Syftet med detta examensarbete är att studera några vanliga strategier för bedömning hos verksamma lärare, samt att undersöka hur väl dessa strategier fungerar om man strävar efter att uppnå en likvärdig bedömning. Med detta examensarbete ville vi fördjupa vår förståelse för hur man kan arbeta för att nå fram till rättvisa och likvärdiga betyg. För att komma åt vad som ligger bakom ett rättvist och likvärdigt betyg har vi studerat vilken typ av bedömningen som läraren bygger upp sin bild av elevens måluppfyllelse kring. Vi har genomfört sex kvalitativa intervjuer med lärare, samt två med rektorer, verksamma på högstadiet och gymnasiet. Det är deras uttalanden och relevant litteratur som har legat till grund för detta examensarbete.

Ett par år in på 2000-talet präglas företagen av större marknader, globalisering och ökat fokus på IT. Mycket pengar går åt till resor världen över när man öppnar kontor, besöker fabriker eller utökar sina marknader. Man arbetar i globala team och utnyttjar kunskaper och erfarenheter som andra kulturer har. När lågkonjunkturen kommer får man tänka om, och man drar ner på både personal och resor. Hur fungerar det när man måste fortsätta sitt arbete men inte får resa som man gjort förut? Går det att fortsätta i vanlig ordning? Vad händer när man nu inte kan träffa sina kollegor, mötas och interagera som man brukade göra?Enligt Nationalencyklopedin har vi en inre drivkraft att kommunicera, att göra oss förstådda och att interagera med andra människor.

När jag började på Digital Ljudproduktion program som tillhandahålls av BTH, var mitt syfte att lära mig allt om inspelningsmetoder av olika typer av ljud samt det bästa sättet att spela in olika ljudkällor och att uppnå bästa möjliga resultat i alla faser av arbetet (pre-produktion, produktion och efterproduktion). Exempelvis att välja den lämpligaste mikrofonen för inspelning av ett särskilt instrument kan vara svårt och ibland bör du tänka på avstånd, riktning eller/och vinkeln mellan mikrofonen och ljudkällan. Likaså, band med blås- (trumpet, saxofon) och slagverksinstrument (bongos, congas), som inte är vanliga här i Skandinavien, ger goda erfarenheter genom att spela in dem. Dessa exempel visar på behovet av att ha kapacitet till anpassning med syftet att nå bästa möjliga resultat. Att uppnå denna kapacitet var målet med detta projekt..

Denna uppsats beskriver några elevers erfarenheter av digitalt musikskapande. Sammanlagt har fyra halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer genomförts   där de fått berätta om sina erfarenheter av digitalt musikskapande. Resultatet visar att eleverna har olika erfarenhet av digitalt musikskapande såväl i som utanför skolan. De har definierat digitalt musikskapande som musik som är skapat i en dator eller inspelad musik som är redigerad. Eleverna har sett att lärarens intresse och kunskap, samt skolans ekonomi påverkar digitalt musikskapande i skolan.

Syftet med den här uppsatsen är att se hur vida digitala skärmar är ett effektivt promotionverktyg, och hur konsumenternas beteende är relaterade till denna typ av in-store promotion. Genom en explorativ studie som genomfördes på Ica Maxi Karlstad undersöktes detta fenomen med hjälp av ögonspårning och enkäter. Med denna metod kunde författarna jämföra faktorer som rör köpvanor med hur stor uppmärksamhet som riktas mot in-store elementen i en matbutik. Viktiga slutsatser pekar på att de digitala skärmar som undersökts inte bidrar med tillräckligt relevant information för att uppmärksammas av konsumenter. Resultatet visar också att digitala skärmar är något som uppmärksammas i liten skala av uppgiftsorienterade personer.

Läsbarhet handlar om hur begriplig en text är och är ett område som har studerats under väldigt många år. I denna studie utvärderas möjligheten att bygga ut den existerande läsbarhetsalgoritmen LIX med syftet att konstruera en algoritm som gör en mer exakt bedömning. I studien utvecklas en algoritm baserat på LIX och tidigare forskning inom läsbarhet, även sambandet mellan läsbarhetsnivå och ordklassfördelning undersöks. Under studien visade det sig att det finns ett samband mellan en texts läsbarhetsnivå och andelen verb och substantiv. Algoritmen byggdes ut med två parametrar; andelen vanliga ord samt skillnaden mellan andelen verb och substantiv.