Syftet med denna studie var att undersöka några pedagogers tankar kring arbetet med barn med koncentrationssvårigheter i förskolan. Koncentrationssvårigheter är vanligt förekommande i förskolan i dag och allt fler barn bedöms ha dessa svårigheter. Pedagoger i förskolan kommer förr eller senare att stöta barn som har dessa svårigheter (Nordin-Hultman, 2008). Om ett barn inte får det stöd det behöver i förskolan kan det leda till att barnet drabbas av problem senare i livet, därför får förskolan en betydande roll för barnet och dess utveckling.För att få en förståelse om hur några pedagoger reflekterar kring sitt arbetssätt med barn som har koncentrationssvårigheter i förskolan genomfördes sex kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes med hjälp av en intervjuguide.

Syftet med detta examensarbete har varit att synliggöra betydelsen av material, miljö, samt pedagogers förhållningssätt har för de små barnens samspel.Vi belyser detta genom aktuell litteratur och kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger. De intervjuade valde att svara skriftligt, vilket de upplevde positivt, eftersom de då kunde tänka efter i lugn och ro, samt konsultera med kollegor.Analysen har skett genom att jämföra de utskrivna svaren med utvald litteratur inom området.I svaren från respondenterna har vi fått exempel på hur viktigt det är att uppmärksamma barnens samspel och framförallt hur viktig del pedagogen har, inte minst genom att avläsa barnens olika behov. Oavsett om det handlar om att utforma gynnsamma miljöer, göra observationer för att hitta fungerande rutiner, vara deltagande i samtal och diskussioner eller ta ett steg tillbaka för att endast observera när barnen löser olika situationer, så handlar det alltid om att pedagogerna måste vara vakna, närvarande och medvetna om att de är viktiga för skapandet av barns samspel. Vi har även fått exempel på vad pedagoger kan göra, säga och tänka på för att barnens samspel skall öka. Att dela in barnen i små grupper, samt att sporra barnen att ta hjälp av varandra, var svar som återkom..

Enligt tidigare studier från (skolverket) har man konstaterat att var tredje elev på fordons/transportprogrammet inte får något slutbetyg med grundläggande behörigheter. Varför är det så? Är det skolans fel, eller är det eleverna som är dåligt motiverade? Jag vill därför försöka ta reda på varför elever väljer transportprogrammet. Vidare vill jag ta reda på varför det är så få flickor som söker till transportprogrammet. Jag har använt mig av två undersökningsmetoder som jag tycker kompletterar varandra väldigt bra, och som är mest kvalitativa för just min undersökning. Det är enkätmetoden och intervjumetoden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den enskilde pedagogen kan arbeta för att låta skolelevers egna funderingar och ställningstaganden utgöra en integrerad del av deras undervisning i ämnet religionskunskap. Uppsatsens frågeställning är: Hur kan undervisningen i religionskunskap utformas så att elevernas röster synliggörs och tillåts influera undervisningen på djupet? Ytterligare ett av uppsatsens syften, som dock är underordnat det ovan nämnda, är att redovisa den livsfrågeundersökning som varit en del av undervisningsprocessen. Materialet som ligger till grund för denna undersökning är dels mina egna iakttagelser kring undervisningsprocessen som ägde rum inom ramen för undervisningen kring judisk tro och tradition, dels elevernas skriftliga svar på de livsfrågor jag ställt dem inför. Dessutom ingår en av eleverna utförd utvärdering av arbetssättet.

Problematiken som ligger till grund för denna studie är att vi har uppmärksammat tendenser till att bilder och bildskapande används som tidsfördriv på förskolor. Processen och efterarbetet är inget som läggs någon större vikt vid. Samtidigt visar tidigare forskning att interaktion i samband med bilder och bildskapande är av betydelse för den språkliga förmågan hos barn.Därför vill vi genom att studera interaktion och kommunikation mellan pedagoger och barn i aktiviteter kring bilder och bildskapande, bidra med kunskap kring hur språkliga praktiker skapas.Med utgångspunkt i delar av det sociokulturella perspektivet har studien genomförs med kvalitativa metoder, i form av öppna observationer vilka har dokumenterats med videoinspelning och fältanteckningar. Empirin har sedan analyserats med hjälp av interaktionsanalys.I studien framkom det att pedagogens närvaro och engagemang samt utformningen av förskolans miljö är betydande. Slutsatsen i studien är att om pedagogen ska kunna skapa goda språkliga praktiker kring bilder och bildskapande, är det av betydelse att aktiviteterna äger rum på platser där det inte är störande ljud och spring från andra runt omkring.

Sjukfrånvaro, och dess orsaker har debatterats kraftigt i samhället under många år. Debatten har främst avsett långtidssjukskrivning. Denna studie har fokus på korttidsfrånvaron, vilket avser sjukfrånvaro under 15 dagar och som ligger inom arbetsgivarens sjuklöneperiod. Korttidsfrånvaron är upprepande när medarbetaren har varit borta vid sex tillfällen under 12 månader.När möjligheterna att göra något åt livssituationen stängs (genom att kontrollmöjligheterna har minskat samtidigt som kraven ökat) återstår för många människor endast att använda korttidsfrånvaro för återhämtning, eller också går de in i utmattningstillstånd ? (Theorell, 2003: 9)Studien utgår från medarbetarens perspektiv, och resultatet visar att de medarbetare i studien som har varit upprepat korttidsfrånvarande uppfattar Piteå Kommuns tidiga rehabiliteringsarbete på olika sätt.

Baumann, L & Unander-Scharin, M-J (2010) Lekinspirerande innemljö i förskolan och barns delaktighet i denna - En studie om pedagogers tankar kring innemiljön och dess inverkan på barns lek Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet behandlar innemiljöns betydelse för att inspirera barns lek i förskolan. Syftet med undersökningen är att synliggöra pedagogernas tankar om miljöns betydelse samt att se hur barn leker i denna miljö. De frågeställningar vi har utgått ifrån är följande: Hur tänker pedagoger kring miljön i förskolan? Hur påverkas barns lek av miljöns utformning? Hur delaktiga är barnen i utformningen av miljön? Metoderna som använts för att besvara ovanstående frågor har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika förskolor, samt ostrukturerade observationer av barns lek i utvalda rum på dessa. De teoretiska utgångspunkterna har varit forskning kring leken, demokrati och delaktighet i förskolan.

Efter alla larmrapporter kring att klamydia ökar bland ungdomar ville vi ta reda på hur ungdomarnas attityd gentemot kondomanvändning ser ut och om de är medvetna om hur olika STD smittar. Vi ville också ta reda på vem och/eller vad som har stort inflytande på ungdomarnas kondomanvändning. En enkätundersökning genomfördes våren 2008 på en skola i södra Sverige. De elever som deltog i undersökningen gick tredje året på teoretiska program på gymnasiet. Det visade sig att elever har positiva attityder gentemot att använda kondom och att de överlag har goda kunskaper om hur STD smittar.

Studiens syfte är att ge ett kunskapsbidrag för betydelsen av det pedagogiska ledarskapet inom skolans värld. Denna undersökning genomfördes i ett pedagogperspektiv. Frågeställningar är: Hur beskriver och motiverar några pedagoger det egna konkreta och pedagogiska ledarskapet? Vilka erfarenheter har pedagogerna av det egna pedagogiska ledarskapet? Metoden för studien är kvalitativa intervjuer där pedagoger från såväl förskolan och grundskolan samt fritidshemmet ger sin syn på det egna pedagogiska ledarskapet. Samtliga pedagoger i studien anser att det är av yttersta vikt att utgångspunkt hela tiden ska tas utifrån barnet.

Denna uppsats handlar om samspelet mellan hemmet och fritidshemmet och hur detkan påverka elevens trygghet, trivsel och personliga utveckling på fritidshemmet.Syftet med denna studie är att i viss mån studera vad rektorer men främst vadpedagoger och vårdnadshavare anser om kommunikation och samverkan mellan hemoch fritidshem. Vi redogör för vad skolans föregående och gällande styrdokumentmenar om samverkan med hemmet samt ger en teoretisk bakgrund som beskriver vadforskning och litteratur säger om ämnet. Vårt teoretiska perspektiv i uppsatsen är detsociokulturella perspektivet som utgår från lärande, kommunikation, kontext ochartefakter. Av dessa nyckelbegrepp fokuserar vi på kommunikation och det lärandesom sker mellan pedagoger och vårdnadshavare när eleven sätts i centrum fördiskussionerna. Genom skriftliga frågeformulär till vårdnadshavare, pedagoger ochrektorer på fyra utvalda skolor samlades en mängd data in för att kunna belysa dettaområde.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka kunskaper pedagogen kan behöva i sitt arbete med barn som har diagnosen Downs syndrom samt vilka arbetssätt som tillämpats i förskolan. När vi benämner ordet pedagoger syftar vi på all personal i förskolan vilket inkluderar både barnskötare och förskollärare.Studien baseras på fyra respondenters erfarenheter av yrket som assistent till barn med diagnosen Downs syndrom. Vi har använt oss av intervju som metod för att få så konkreta och ingående svar som möjligt. Resultatet baseras på respondenternas intervjusvar och i diskussionen har vi kopplat resultatet till tidigare forskning. Resultatet i studien visar att pedagogerna som arbetar med barn som har diagnosen Downs syndrom har ett stort ansvar främst när det gäller barnens språkliga utveckling.

Syftet med undersökningen var att få en uppfattning om hur pedagogen arbetar på förskolan med barn som har en språkstörning. Undersökningen bestod av nio intervjuade pedagoger som delade sina erfarenheter och kunskaper kring att arbeta med barn som har en språkstörning, vilka metoder de använder samt vilken extern hjälp de får. I litteraturgenomgången redovisas den litteratur som utgör underlaget till undersökningen. Läroplanernas synsätt kommer lyftas, begreppet språkstörning tydliggörs samt vilka olika delar det består av. Avsnittet synliggör även teorier kring hur barn lär sig språket och hur det utvecklas.Ur resultatet framkommer det att pedagogerna har olika erfarenheter och förförståelse om begreppet språkstörning.

Teknologin har en central del i våra liv, som skall sannolikt vara lika självklar i framtidens skola därför finner vi intresset i ämnet. Studiens syfte är att undersöka hur en verksam pedagog använder Tragetonmetoden, Att skriva sig till läsning i årskurs två. Studien belyser metodens för- respektive nackdelar, samt hur en interaktion sker mellan eleverna när de arbetar vid datorn. Undersökningen gjordes med en kvalitativ forskningsmetodik i form av semistrukturerade intervjuer, samt observationer. Den verksamma pedagogen intervjuades, samt fyra elever i klassen.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse läsförståelsen har för matematisk problemlösning. Fokus ligger på elevernas läsförståelse av olika typer av texter som behandlar matematik på grundläggande skolnivå. Detta studeras utifrån tre olika undersökningar där läsförståelse granskas i relation till matematisk problemlösning. Den första undersökningen bestod av sju stycken textuppgifter i matematik. Den andra undersökningen bestod av tolv matematiska tal utan text där räkneoperationerna var de samma som i textuppgifterna.

Cancer är i dag en vanlig sjukdom och var tredje svensk drabbas av denna sjukdom. En person som får beskedet cancer kan uppleva stora förändringar. Alla människor reagerar olika och därför är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap och förståelse om detta. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse i samband med att de får ett cancerbesked. Metoden som användes var en litteraturstudie.