Examensarbetet bygger på 10 intervjuer av verksamma pedagogerna ifrån två skolor som finns i två medelstora kommuner i Skåne. Jag har valt pedagoger i två skolor för att se om det finns skillnad i var och hur man tillämpar arbetet med individuell inlärning utifrån vad som står i läroplanen, Lpo 94. Undersökningen bygger på svar om hur pedagoger arbetar med den individuella inlärningen hos eleverna. I studien framkommer varierande resultat i hur pedagoger använder sig av olika individuella inlärningsstilar i sin undervisning. Det var oftast fler hinder än möjligheter som gjorde att arbetet med individuell inlärning var svår att genomföra enligt de intervjuade pedagogerna.

Mitt syfte med detta arbete är att undersöka en grupp pedagogers inställning till hur man bäst bemöter dyslektiska elever i skolan och hur man kan underlätta deras skolvardag. Jag vill vidare undersöka om det finns en eller flera olika metoder som kan underlätta undervisningen för dyslektiska elever samt vikten av att få en tidig diagnos satt. Det har varit intressant och givande att läsa litteratur och att genomföra intervjuer med pedagogerna verksamma i Vänersborgs kommun. Jag har kommit fram till att något av det viktigaste är att den ansvarige pedagogen finner sitt eget arbetssätt i samspel med den enskilde eleven. Det gäller att känna till flera olika metoder för läs och skrivinlärning, men man kan inte klart premiera någon metod framför den andra. Vidare har jag funnit det oerhört viktigt att man så skyndsamt som möjligt kommer fram till en diagnos så att hjälp och stöd kan sättas in i god tid..

Syftet med vår uppsats är att studera hur pedagoger tänker kring elevers självtillit som en del av skolans verksamhet. Vi har lagt fokus på att studera pedagogers syn på vikten av en god självtillit, hur arbetet med att stärka den går till samt deras egen roll i det arbetet.I avsnittet Teori & Tidigare forskninghar vi tagit upp vad några forskare och författare tidigare belyst inom ämnesområdet. Vi har behandlat ämnet utifrån ett individuellt-, grupp- och pedagogperspektiv. Den metod vi valt för att genomföra vår empiriska studie är kvalitativa intervjuer kompletterade med öppna observationer, vi har intervjuat och observerat åtta pedagoger verksamma i grundskolans år 1-3.Utifrån empirin har vi kommit fram till att självtilliten är av stor viktför såväl välmåendet som kunskapsinhämtningen. Ämnet har visat sig vara en komplex fråga där metoder för att arbeta med att stärka elevers självtillit skiljer sig åt, varav vi har dragit slutsatsen att pedagogen och dennes förhållningssätt är av stor betydelse i barns och ungdomars utveckling..

Syftet med denna studie är att undersöka några pedagogers inställning till medverkan i barns lek, samt att undersöka i vilken utsträckning pedagogen deltar i barnens lek.Metoderna som använts för att fylla uppsatsens syfte är enkätundersökning med sex pedagoger på en förskola samt kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger på en annan. Enkätstudien var ett första steg i undersökningen och väckte nya frågor. Dessa frågor ledde till en intervjustudie.Tidigare forskning har visat på att pedagogerna både ska delta och inte delta vid barnens lek. De olika synsätten har olika argument som styrker deras förhållningssätt till pedagogers deltagande i barnens lek. Resultatet visar på att pedagogerna inte har de rätta förutsättningarna att delta i barnens lek.

Denna uppsats handlar om olika tillvägagångssätt att lära ut andning och artikulation på klarinett och saxofon och behandlar främst det faktum att man inte kan se vare sig luften eller tungan (när man spelar). För att kunna hjälpa eleven på bästa sätt måste pedagogen därför ha en väl genomtänkt metod och en mängd olika arbetssätt till hands. Eftersom uppsatsen i första hand handlar om hur man lär ut och inte hur man gör så skulle materialet även kunna vara av intresse för pedagoger som undervisar på andra blåsinstrument. Jag har tittat på både klarinettskolor och mer avancerad litteratur och kan konstatera att det inte finns så mycket skrivet i detta ämne. Störst fokus ligger därför på intervjuer gjorda med fyra erkänt skickliga klarinettister, som dessutom är mycket erfarna pedagoger.

Vårt syfte har varit att undersöka hur två pedagoger ser på temaarbete och hur de väljer att arbeta med det. Vi har utgått från frågeställningarna: Hur definierar pedagogerna temaarbete? Hur planerar och genomför de temaarbeten? Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med temaarbete? Vårt insamlade material består av intervjuer med två pedagoger. Dessa har kompletterats med nio observationer i pedagogernas klassrum. Resultaten visar att pedagogerna definierar tema som ämnesintegration och undervisning utifrån elevernas erfarenheter och intressen, deras teman genomförs genom kopplingar till pedagogernas planeringar och elevernas vardagserfarenheter och intressen, samt ser pedagogerna både för och nackdelar med tema. De slutsatser vi kan dra av vår undersökning är att pedagogerna ser temaarbete som ett arbetssätt där flera ämnen integreras till en helhet.

In this empirical study I have investigated how preschool teachers relate to the free play at the preschool. At the same time I have investigated how the free play is adapted into everyday practice in the preschool. Previous research shows that children process what they experienced in the free play. The child retrieves content to play with through things they have experienced, such as family life, preschool and so on. To play, grow and continue, it is important that free play may take place and space in the daily activities at the preschool.

Det huvudsakliga syftet med vår rapport var att undersöka den sociala miljöns betydelse för barn med beteendeproblem. Vi har utgått från följande problemformuleringar; vad kan pedagogen göra för att hjälpa och stödja, vilken betydelse har barngruppen, samt hur kan verksamheten samverka för att hjälpa och stödja. Vi har utfört en empirisk undersökning där vi har intervjuat sammanlagt sex pedagoger verksamma med barn mellan 1 till 9 år. I vårt resultat kunde vi urskilja att pedagogerna ansåg att positiv uppmärksamhet till barnen är en bra strategi för att främja barns positiva beteende. Barngruppen har en stor betydelse för barnet vid tillägnandet av sociala koder eftersom de lär sig av varandra.

Studien undersöker hur fysisk gestaltning i pedagogiskt drama formas under ett lärotillfälle i skolmiljö. Studien använder sig av ett socialsemiotiskt synsätt och en multimodal ansats för att undersöka eleven som utövare av fysisk gestaltning. Fysisk gestaltning betraktas som ett medium och sammanhanget analyseras utifrån ett designteoretiskt perspektiv på lärande. Två grupper elever i 10 års-åldern har filmats och observerats. Resultaten visar att påverkan från regler i skolan, instruktioner och pedagogen beskriver elevernas formella design.

Syftet med denna studie är att få ytterligare kunskap och förståelse kring vikten av att bedriva utomhusverksamhet i grundskolans tidigare år. Frågeställningarna som besvaras i studien utgår från att få förståelse för varför det är viktigt att bedriva verksamhet utomhus men också vad som är viktigt att tänka på som pedagog vid utomhuspedagogik. Metoden som använts är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Detta för att få en klarare bild av utomhuspedagogik ur pedagogens perspektiv. Utomhuspedagogik är ett undervisningssätt som använts i skolan i många år, inte minst förr i tiden då det också anses ha varit något lättare att bedriva utomhusverksamhet eftersom barnen då hade en mer vana att vistas ute på fritiden.

Utomhuspedagogik är en pedagogik som har blivit aktuell under de senaste åren. Media ochannan litteratur ger en positiv bild av utomhuspedagogik men den används inte i någon störreutsträckning på skolorna idag. Syftet med studien är att undersöka vad som motiverar delärare som använder sig av utomhuspedagogik, vad det finns för svårigheter och problem medmetoden och hur pedagogen kan lösa dessa svårigheter. Studien genomförs med hjälp avkvalitativa semistrukturerade intervjuer av åtta pedagoger som använder sig avutomhuspedagogik. I resultatet framgår det att det som motiverar pedagogerna är framföralltatt de ser förbättringar hos eleverna när det gäller samarbete och koncentrationen.

Jag har gjort en studie av fyra lektionsplaneringar som rör spelfilmfilm i historieundervisningen. Syftet har varit att ta reda på hur spelfilm används i historieundervisningen. Film är en stor källa till historieförmedling. Genom att se hur filmen används i skolan vill jag ta reda på hur man dessa båda historiekulturer samverkar. Jag utgår från historiemedvetande och historiebruk när jag gör min analys och bygger min teori.

SammanfattningSyftet med rapporten var att ta reda på hur förskolan anpassar lärandesituationer för barn i behov av Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) samt hur AKK används vid naturkunskapsundervisning. Metoderna för rapporten är observation och intervjuer. Jag sökte information via Internet, litteratur och rapporter. Huvudresultatet av rapporten visar att förskolan arbetar med tecken som stöd, objekt, gester, ord, bilder, sinnen och Karlstadmodellen. Undervisning sker i naturliga situationer och enskilt barn ? pedagog.

Stimulans av barns språkutveckling i en förskola. Hur arbetar pedagogerna? (Stimulation of children?s language development in a preschool. How do the teachers work?) En betydande del av barnets lärande sker i förskolan.

I denna studie undersöktes hur man som pedagog kan bemöta barn med ADHD-problematik och vilka arbetsmetoder man kan använda sig av. Materialet är framtaget med hjälp av litteraturstudier och intervjuer. Studien fokuserar på två frågeställningar: 1) Hur bemöter pedagoger barn med ADHD? 2) Vilka arbetssätt/metoder används för att främja barn med ADHD? I undersökningen intervjuades fem pedagoger och det framgick att de alla hade ungefär samma uppfattning om hur man som lärare bör bemöta barnen, men de hade olika metoder för arbetet med varje enskilt barn. Samtliga pedagoger poängterade vikten av struktur och individuellt utformade aktivitetsscheman och menade att detta är de viktigaste delarna i arbetet med barn med ADHD-problematik. De ansåg att barnen mår bra av en god struktur i vardagen. Slutsatsen av studien är att pedagogen bör utforma en strukturerad läromiljö och tillgodose individens behov för att varje barn ska kunna utvecklas och må bra i vardagen.