Syftet med studien var att ta reda på vad i den hästunderstödda terapin som gör behandlingen unik och verksam för individer med psykisk ohälsa. Vidare var syftet att undersöka hur den hästunderstödda terapin kan öka välmående hos barn med psykisk ohälsa. En kvalitativ metod tillämpades genom semistrukturerade intervjuer med fyra terapeuter som bedriver hästunderstödd terapi. För att besvara syftet och analysera empirin utgick studien från tre teman och tre teorier. Studiens teman var vilken funktion hästen-, miljön- och terapeuten fyller i den hästunderstödda terapin, och teorierna var anknytning, mentalisering och empowerment.

Denna c-uppsats är skriven 2010 då vi befinner oss i en lågkonjunktur. Vid genomgång av tidigare forskning om Human Resource funktionen fann vi att det inte har gjorts någon forskning om HR-funktionen i en lågkonjunktur. Vi fann även att relativt lite forskning har gjorts om HR-funktionens framtida roll vilket är de två utgångspunkterna i denna uppsats. Utifrån dessa utgångspunkter blev det av vikt att undersöka HR-personalens syn gällande HR-funktionens roll och arbetssätt. Den här uppsatsen är av kvalitativ art med en kvalitativ innehållsanalys.

SammanfattningSyftet med vår uppsats är att jämföra den traditionella personalavdelningens roll med den moderna Human Resource Management-funktionen. Vi söker en definition på begreppet HRM och hur utvecklingen gått från den traditionella funktionen Human Relations till Human Resource Management. Vi vill se på de likheter och olikheter som kan finnas mellan begreppen och hur de påverkat personalfrågor. Vi utgår från ett anglosaxiskt synsätt men tittar utifrån ett asiatiskt perspektiv, för att se hur kulturella infallsvinklar kan påverka HRM. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av både empiriskt och vetenskapligt material för att få så korrekta svar som möjligt.

I denna uppsats genomförs en studie av HR-funktionen under en organisationsförändring. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka HR- funktionens ansvar, roll och status på ett kommunalt bolag. Vidare syftar uppsatsentill att se om HR-funktionens uppdrag förändras i ett förändringsarbete och i så fall på vilket sätt.Teori och tidigare forskning som tillämpas i denna studie berör ansvarsfördelning, HR-funktionens roll och status. Även teori och tidigare forskning kring organisationsförändring används för att få en förståelse för kontexten.Studien genomfördes på Renova AB med fyra HR-ansvariga, två chefer och enfacklig representant. Kvalitativa intervjuer och organisationsanalyser genomfördes för att få en inblick i hur väl chefer och fack känner till HR-funktionens ansvarsområden samt hur kommunikationen sker i organisationen.

Syfte: HR-chefer utg?r nyckelakt?rer i utvecklingen av HR-funktionens framtid, en framtid som enligt forskningen inneb?r allt mer digitaliserade HR-processer. D?rav ?mnar denna studie att unders?ka hur HR-chefer, inom privat sektor, organiserar det strategiska arbetet med att digitalisera HR-funktionen samt vilka metoder som HR-chefer anv?nder f?r att m?jligg?ra dessa l?ngsiktiga planer. Teoretisk inramning: AMO-modellen anv?nds f?r att analysera det empiriska materialet. Modellen beskriver att HR-chefer beh?ver arbeta med metoder kopplat till f?rm?gor, motivation och m?jligheter utifr?n ett digitaliserings perspektiv, f?r att skapa f?ruts?ttningar och m?jligheter till prestation inom HR-funktionen.

HR är ett ämnesområde som traditionellt fått mycket uppmärksamhet inom akademisk forskning där fokus varit på HR som stödjande funktion i form av personalförsörjning. I början av 1990-talet bildades en ny forskningsinriktning som berör HR som en strategiskt viktigt affärsenhet och i takt med den ökade konkurrensen på den Svenska arbetsmarknaden har HR blivit en mer prioriterad funktion för företag. Vi har valt att utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv applicera teorier kring strategisk HR, arbetsgivarvarumärke samt talanghantering på svenska organisationer. Tidigare forskning har främst haft fokus på att enbart undersöka HR-avdelningen. Således har vi i den här studien försökt skapa en förståelse för om det finns en skillnad i uppfattningen av HR-funktionen som värdeskapande genom att intervjua specialister samt generalister.

Katastrofer kräver omedelbara beslut och åtgärder för att minimera allvarliga konsekvenser. Undersökningar och analyser från tidigare katastrofer visar att utbildning, övning, samverkan och ledarskap behöver förbättras för att evidensbaserat beslutsfattande ska uppnås. I Sveriges hälso- och sjukvård är det regional Tjänsteman i Beredskap, TiB, som i de flesta fall initialt fattar de övergripande beslut om mobilisering och fördelning av resurser och behov av medicinsk kompetens vid katastrof och allvarlig händelse. Syftet med denna studie var att kartlägga den kunskap och erfarenhet som innehavare av funktionen TiB har för att vara förberedda för sin uppgift. Studien är kvantitativ och bygger på en enkät konstruerad av författaren som har skickats till innehavarna av funktionen regional TiB inom hälso- och sjukvård i Sverige.

Spårledning används inom järnvägen för att lokalisera var tåg befinner sig. Detta examensarbete behandlar en modell av tonfrekvensspårledningar från Alstom. Teoridelen behandlar de båda modellerna DTC ? 921 och DTC- 24 medan uträkningarna enbart behandlar den tidigare. Tonfrekvensspårledningar separeras med elektroniska skarvar genom förbindningar i spåret.

Traditionellt har HR-arbetet främst varit fokuserat på administrativa uppgifter och inte ansetts vara tillräckligt effektivt och värdeskapande. För att HR-arbetet ska bli mer strategiskt behöver funktionen organiseras så att den tillgodoser dessa behov (Boglind et al, 2013). Vi menar att HR-funktionens relation till ledare och linjechefer är avgörande för hur framgångsrikt deras arbete blir. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur chefer uppfattar HR-funktionens förändrade roll och vilken typ av stöd de förväntar sig av den. Vi vill också undersöka om uppfattningen av HR-funktionen skiljer sig åt beroende på hur den är organiserad.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att studera multimodal kommunikation under musikundervisning, det vill säga att försöka förstå möjligheter och hinder för meningsskapande i musikundervisning, genom att beskriva och analysera hur undervisning semiotiskt designas av undervisande lärare. Jag har tittat på vilka teckensystem som en lärare använder sig av för att entusiasmera eleverna till delaktighet. Jag har valt att fokusera på de kroppsliga, verbala och rumsliga resurserna. Jag har använt mig av videodokumentering av tre lärsekvenser samt deltagande observation. I analysen av min empiri använder jag mig av Michael Hallidays metafunktioner för att studera formens betydelse för innehållet.

Sedan tidigt 1990-tal har ett ökat intresse visats för de möjligheter outsourcing ger. På dagens marknad söker nämligen ledare efter en spetskompetens som kan leda till framgång och outsourcing är ett av de alternativ som kan leda till ökad konkurrenskraft. Det har argumenterats för att tillit är särskilt relevant för outsourcingförhållanden eftersom tillit endast är nödvändigt i situationer då det föreligger risk, vilket är fallet med outsourcing. Förhållandet mellan styrning och tillit är en komplicerad fråga och endast begränsad uppmärksamhet har ägnats åt den typ av styrning som är lämplig för outsourcing. Forskningen idag har endast begränsad kunskap om vilken roll tillit spelar i sådana förhållanden, vi anser dessutom att detta är ett viktigt ämne och att det borde finnas mer forskning på området.

I denna studie analyseras funktionen av ordet hen i syfte att undersöka hur ordet används i dag. Hen fungerar som könsneutralt pronomen i svenskan men fyller även andra syntaktiska och könsöverskridande funktioner. Materialet har analyserats med en kvantitativ ansats och består av texter från dagspress där de olika förekomsterna av hen har kategoriserats efter funktion och texttyp. Uppsatsens avsnitt om teori behandlar språkplanering, feministisk språkplanering och hens uppkomst. Resultatet visar att hen främst fyller syntaktiska funktioner i dagspress, där 143 av 167 förekomster av ordet användes i funktioner som i den här studien kategoriserats som syntaktiska.

Avsikten med vårt arbete är att belysa modersmålsundervisning och dess funktion utifrån ett ledarskapsperspektiv. Litteratur och tidigare forskning som vi har tagit del av belyser främst modersmålsundervisning utifrån elevers, föräldrars och modersmålslärares perspektiv. Vår undersökning har baserats på kvalitativa intervjuer med fyra samordnande rektorer för modersmålsundervisning där vårt syfte har varit att ta reda på hur samordnande rektorer inom modersmålsundervisning upplever funktionen i den organisation de arbetar i samt om de resurser som finns tillgängliga är realistiska i förhållande till de lagar och förordningar som föreskrivs i skollagen och kursplanen. Resultatet har analyserats och diskuterats utifrån relevanta teorier för vår undersökning Vårt resultat visar att samtliga informanter har en positiv syn både på modersmålsundervisning som helhet och på den organisatoriska aspekten. Problematiken med organiseringen av modersmålsundervisning ligger till stor del i att rekrytera lämpliga pedagoger och att finna lösningar på rimliga anställningsvillkor för modersmålslärarna.

Introduktion/bakgrund: Många kvinnor drabbas av graviditetsrelaterade bäckenbottenoch/eller ryggbesvär efter att de fött barn. Det finns studier som visar att stabilitetsträning har positiva effekter på upplevd livskvalitet, smärta och upplevd fysisk funktion. Men studierna som finns är få och evidensläget är i dagsläget lågt. Därför är det viktigt med ytterligare studier samt att utvärdera det arbete som fysioterapeuter bedriver. Syfte: Syftet med studien var att utvärdera en 10 veckors bäckenbotten- och ryggkurs hos kvinnor som fött barn och som hade graviditetsrelaterade bäckenbotten- och/eller ryggbesvär.

Syftet med min uppsats är att: mot bakgrund av vad de tidiga kyrkomötena fastställt i kristologin, undersöka hur Kristussymbolens innehåll och betydelse har påverkats av modernitetens utmaningar. Det vetenskapliga synsättet som jag har använt är det hermeneutiska, eftersom syftet med uppsatsen är förståelseinriktat. Metoden är kvalitativ, det är med litteraturstudier och den hermeneutiska tolkningsmetoden som jag besvarar mina frågeställningar. Resultatet visar att symboler är viktiga i de religiösa sammanhangen, de utgör ett uttryckssätt för själva religionen, samtidigt som tolkningen har förändrats under moderniteten. Den moderna utmaningen har sin grund i upplysningstidens avteologiserade världsbild.