Sökresultat:
1414 Uppsatser om Den täta och glesa staden - Sida 53 av 95
Stadens flexibla vardagsrum - ett gestaltningsförslag för ökad attraktivitet och nyttjande av Fristadstorget, Eskilstuna
Syftet med arbetet Àr att undersöka hur Eskilstunas centrala stadstorg,
Fristadstorget, kan bli mer inbjudande och attraktivt dÄ det idag rÄder en
vedertagen syn bland medborgare och kommun att torget inte Àr inbjudande nog.
Torget brukas inte i den utstrÀckning som stadens publika vardagsrum kan och
bör göras. För att möjliggöra en ökad anvÀndning och uppskattning bör torget
omvandlads, och det flexibelt.
Arbetet Àr indelat i tre huvuddelar som leder fram till ett gestaltningsförslag
vilket konkretiserar hur Fristadstorget kan göras bÄde flexibelt samt inbjuda
till en mer vardaglig anvÀndning dÄ den flexibla ytan inte fylls av ytkrÀvande
evenemang. Ăppna och omöblerade platser har sĂ€llan nĂ„gon dragningskraft och
alstrar inte folkliv och attraktivitet, dÀrav uppstÄr problematik i planeringen
av stortorg för de dagar flexibiliteten inte nyttjas fullt ut. Arbetet Àr en
fallstudie som belyser det generella genom att se till det enskilda fallet för
att ge svar pÄ varför det efterfrÄgade i undersökningen intrÀffar (brist pÄ
attraktivitet och lÄg anvÀndning).
Bröllopsturism : En kvalitativ studie om bröllopsturism i Kalmar
Bröllop har inom endast nÄgra fÄ Är vÀxt till en egen industri. Forskning visar att det finns en ökad efterfrÄgan frÄn brudpar att gifta sig utomlands eller pÄ en annan ort Àn dÀr de bor. Fenomenet bröllopsturism Àr dock ett relativt outforskat omrÄde som inte fÄtt tillrÀckligt mycket uppmÀrksamhet. Syftet med uppsatsen var dÀrför att beskriva fenomenet bröllopsturism och exemplifiera med staden Kalmar som fall. VÄr avsikt var att undersöka och beskriva bröllopsturismen i Kalmar och hur stadens aktörer arbetar med denna form av turism.
Stadsutveckling av omrÄdet Sveaplan i Eskilstuna
I planeringssammanhang Àr begreppet ?attraktiv stad? vanligt förekommande. För att kunna utveckla en attraktiv stad mÄste man börja med att definiera begreppet. Dock Àr det ett begrepp som Àr svÄrt att definiera. Detta beror pÄ hur starkt kopplat det Àr till individens egna vÀrderingar om vad en ?attraktiv stad? Àr.
RĂTTVIS RĂTTEGĂ NG : - fĂ„r barn pĂ„ VĂ€stbanken en rĂ€ttvis rĂ€ttegĂ„ng i israeliska militĂ€rdomstolar?
Att mÄnga barn vÀrlden över mist rÀtten till sitt biologiska hushÄll och att flera befarar att hamna i samma situation Àr ingen nyhet. I Bosnien- Hercegovina rÄder en kaotisk efterkrigstid som satt sina spÄr pÄ familjebanden. Detta i form av att gemenskapen familjemedlemmar emellan blir allt svagare eller löses upp. För tvÄ Är sedan byggdes ett Familjecenter för stigmatiserade familjer vars mÄl Àr att stÀrka familjeband och ge hushÄllets medlemmar ny hopp. Jag blev vÀldigt nyfiken pÄ detta Center speciellt eftersom det var sÄ annorlunda frÄn andra Sociala VÀlfÀrdscenter i staden.
Staden möter landet - utbyggnad av SÀve stationssamhÀlle, Göteborg
Detta examensarbete behandlar frÄgan om hur och varför SÀve stationssamhÀlle i
norra Göteborg kan byggas ut för att tillmötesgÄ den expandering som sker i
regionen. Arbetet visar Àven hur en utbyggnad bör ske för att skapa ett
hÄllbart attraktivt samhÀlle. I arbetet redovisas och analyseras de
förutsÀttningar och restriktioner som finns för att bygga ut SÀve
stationssamhÀlle med tÀtortsbebyggelse för Göteborgs framtida bostadsbehov.
Resultatet presenteras i ett övergripande planförslag samt i ett detaljstuderat
omrÄde.
SÀve stationssamhÀlle ligger ca 12 km norr om Göteborgs centrum och Àr ett
gammalt stationssamhÀlle omgivet av Äkermark och med jÀrnvÀgen dragen rakt
igenom byn.
Del 1 behandlar frÄgan om varför SÀve stationssamhÀlle skall byggas ut och
generella utbyggnadsidéer kring samhÀllet redovisas.
Barnfamiljernas boende i staden: En studie om anpassningsbara bostÀder och barnfamiljernas prioriteringar
Unga barnfamiljer styr inte lÀngre per automatik kosan mot förorterna, istÀllet vÀljer allt fler att stanna inne i staden. Detta Àr inte nödvÀndigtvis ett val av tvÄng, utan ett val av livsstil. Antalet barn som bor innanför tullarna i Stockholms stad har ökat med 150 procent sedan 70-talet och idag ökar antalet barn i Sveriges samtliga storstÀder. JM som Àr en av nordens ledande projektutvecklare av bostÀder och bostadsomrÄden, har som ambition att skapa utvecklade boendeförhÄllanden Àven för barnfamiljer i stadsmiljö.Arbetsprocessen i examensarbetet Àr designad för att studera och utvÀrdera, hur en bostad för barnfamiljer egentligen bör se ut, vilka egenskaper och kvaliteter som Àr viktiga samt vad som saknas i dagens bostadsplanering. Arbetsprocessens förstudie innebar att kunskap och information, angÄende barnfamiljer i stadsmiljö samt bostadsplaneringens mÀtbara och omÀtbara vÀrden, inhÀmtades och omvandlades tillsammans med författarens och JM:s tankar till ett antal designparametrar.
Att skriva (pÄ) staden : En studie om graffiti- och gatukonstutövares praktik och meningskapande i det offentliga rummet
The purpose with this essay is to examine and create an understanding for what meaning graffiti and street art has for those who practice it. Furthermore, the practice of graffiti and street art is seen in relation to how urban space is produced. Five semi-structured interviews and one group interview has been made to answer the questions "What meaning does graffiti and street art has for those who practice it? Can it be seen as a way to construct identity?" "How do the artists relate to existing ideals about public space?" and "Does the artists see graffiti and street art as a resistance against the normative representation of the city, in that case, how?" The theoretical framework consists of Mitchell's ideas about public space, Tonkiss' definition of social order, Lefebvre's spatial triad, de Certeau's concept of strategy and tactics, the concept of appropriation and Castell's theory about collective identity. The results showed that the practice of graffiti and street art can be understood as a more complex practice than earlier research has shown.
FrÄn otryggt till tryggt - analys och förslag till förbÀttring av LevgrensvÀgen i centrala Göteborg
Eftersom frÄgan om trygghet Àr en mycket viktig frÄga som kopplas till
demokrati och jÀmstÀlldhet ? om allas rÀtt att fÄ anvÀnda staden sÄ som de
önskar, utan att stanna inomhus pÄ grund av rÀdsla ? sÄ har i detta arbete
undersökts vilka faktorer i den fysiska miljön som
pÄverkar upplevelsen av trygghet. Arbetets fallstudie bestÄr av ett strÄk i
centrala Göteborg som har analyserats ur trygghetsaspekten.
Genom intervjuer, platsbesök och en undersökning av litteraturoch myndigheters
bild av trygghet, har en platsanalys gjorts och ett antal gestaltningsprinciper
för utformning av tryggare stadsrum, tagits fram. Dessa har sedan applicerats
pÄ fallstudie-strÄket för att visa hur kÀnslan av trygghet skulle kunna höjas
dÀr.
Efter detta arbetes genomförande har det kunnat konstateras att den fysiska
miljön har ett pÄverkan pÄ den upplevda tryggheten, samt att fysisk planering
erbjuder ett antal verktyg för att öka trygghetsupplevelsen. Dock ligger en
stor del av den upplevda tryggheten hos den enskilda individen och dess
personliga bakgrund och erfarenheter..
Den religiösa turismen i Gokarna : en analys av vÀsterlÀndsk nyandlighet i österlÀndsk kontext
Söder om Goas partystrÀnder ligger den ganska fridfulla staden Gokarna. Gokarna har sedan början pÄ 1980-talet varit en trÀffpunkt för bÄde religiöst sökande vÀsterlÀnningar och indier som insett att de kan tjÀna pengar pÄ de nyfikna turisterna. Turister som söker sig utanför sina trygga hem för att fylla andliga hÄl som den vÀsterlÀndska kulturen lÀmnat öppna. Jag fascinerades av den andlighet som uppstÄr bland turister som lever lata dagar pÄ strÀnder dÀr allt Àr serverat för en billig penning. Den andlighet som kommer av introspektion i en religiös omgivning.Jag har sjÀlv sedan början av 2000-talet dÄ jag genomförde min första resa till Indien varit en del av den vÀxande ungdomskultur som kan kallas backpacker.
Vision Tullkammarkajen - en studie i stadsförnyelse vid vatten
Tullkammarkajen Àr idag ett hamn- och industriomrÄde belÀget vid Än Nissan i
Halmstad. Det utmÀrkta lÀget i staden med nÀrhet till bÄde centrum,
jÀrnvÀgsstation och vatten gör omrÄdet synnerligen attraktivt. Men med dagens
markanvÀndning utnyttjas inte kvaliteterna fullt ut. Utmaningen bestÄr dÀrför i
att planera ett nytt bostadsomrÄde med en trivsam utemiljö och en kaj som Àr
öppen för allmÀnheten.
Den nya stadsdelen, Tullkammarkajen, fÄr ett blandat innehÄll men med en
dominans av bostÀder. Viss etablering av handel, kontor och service ökar
attraktiviteten och ger liv och rörelse i omrÄdet.
En ledande vision - En kvalitativ fallstudie av hur Helsingborgsfestivalen arbetar inom ramen för city branding.
Uppsatsen behandlar Àmnet city branding, dÀr undersökningen har för avsikt att bidra till en djupare förstÄelse för en mindre del inom denna varumÀrkesskapande process. Genom att sammanföra befintliga teorier inom Àmnet city branding presenterar vi en ny teoretisk modell som framhÄller betydelsen av att en stads styrande aktör överför sin uttalade vision, vÀrden och framtidsplaner till dess sub-brands. Detta för att kommunicera ett enat budskap, dÄ sub-brands utgör en del i styrande aktörers varumÀrkespositionering. Den nya teoretiska modellen tydliggör förhÄllandet mellan varumÀrkesidentitet och varumÀrkespositionering genom det vidgade begreppet ledande vision, som i komplexiteten inom citybrandingprocessen kan fungera som ett styrverktyg. Fallstudien utgÄr frÄn staden Helsingborg, dÀr vi undersöker hur Helsingborgs Stads kommun som en styrande aktör överför sin ledande vision, innefattande uttalad vision, vÀrden och framtidsplaner, till dess sub-brand Helsingborgsfestivalen.
Seniorboende i centrala Boden
Det har funnits olika sorters seniorboenden genom tiderna men dagens seniorboende skiljer sig frÄn tidigare dÄ Àven seniorerna förÀndras. Dagens seniorer Àr mer aktiva och mer krÀsna nÀr det gÀller krav pÄ sitt boende. Syftet med den hÀr rapporten Àr att ta fram information om dagens seniorboenden sÄ att Wiksténs Fastigheter kan utforma ett sÄ bra seniorboende som möjligt. MÄlet för arbetet Àr att ge underlag för hur man utformar boendet sÄ att seniorer vill flytta in och har möjligheten att leva sjÀlvstÀndigt. Vidare ska den ocksÄ visa pÄ hur man skapar trygghet och gemenskap i boendet.
En fredlig UPPgörelse? : En kvalitativt jÀmförande studie om perceptioner av favelapacificering i Rio de Janeiro
Trots att det har gÄtt snart 30 Är sedan Brasiliens militÀrdiktatur ersattes av en demokratiskt vald regim Àr det flera forskare som har kommit att ifrÄgasÀtta landets faktiska grad av demokrati ? framförallt i Rio de Janeiros favelas, informella bosÀttningar. Favelan har under senare Ärtionden kommit att bli synonymt med; parallell stat under kriminella gÀngs dominans, extremvÄld och en stigmatiserad folkgrupp. Statens mÄnga försök i att krossa gÀngverksamheten har visat sig mindre framgÄngsrika, men Är 2008 introducerar sÀkerhetssekretariatet en ny polisiÀr strategi för favelan ? först pacificering och sedan implementering av fredsbevarande polisenheter, s.k.
Staden som gruva : I fÀders spÄr för framtids segrar
Naturens mineralresurser Àr till viss del utnyttjade och uttömda, och framtiden Àr osÀker och omdebatterad. Ingen vet sÀkert exakt hur mycket metall som finns kvar i jordskorpan, hur mycket som gÄr att utvinna eller hur lÀnge resurserna kommer att rÀcka. Samtidigt har vi byggt in rena metallÄdror i vÄra stÀder i form av elkablar, telekablar och fjÀrrvÀrmerör. MÄnga av dem anvÀnds givetvis, men mÄnga Àr ocksÄ uttjÀnta och urkopplade, och dÀrmed tillgÀngliga för Ätervinning.Syftet med denna studie Àr att klarlÀgga hinder, drivkrafter och möjligheter för metallÄtervinning av urkopplade infrasystem i mark inom lokala el-, tele- och fjÀrrvÀrmenÀt i Sverige. För att uppnÄ detta tillfrÄgades Sveriges tio största Àgare av underjordiska lokala elnÀt om bl.a.
HökarÀngen och RÄgsved -om grannskapsförortens framtida form och struktur i ett vÀxande Stockholm
Stockholms stad förvÀntas fram till 2030 öka sin befolkningsmÀngd med 150 000 nya invÄnare. DÀrmed uppkommer behov av att ocksÄ grannskapsförorterna expanderar. Kan en relativt kraftig expansion ske i dessa förorter och hur bör i sÄ fall dess struktur och form att förÀndras? Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, dÄ det fanns en stark misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda frÄn 1940-talet till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal, med naturen som övergripande system dÀr mÀnniskans behov av vila skulle tillgodoses.