Sökresultat:
1414 Uppsatser om Den täta och glesa staden - Sida 52 av 95
Dyrbara experimenter : Införandet av modernare gatubelysning i Falu stad 1863-1888
Syftet med uppsatsen Àr att belysa en aspekt av Faluns omvandling till modern stad. Den del i denna modernisering som vidrörs i uppsatsen Àr införandet av elektrisk gatubelysning. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen rör diskussionen som föregicks i stadsförvaltningen dÄ man införde elektrisk gatubelysning i Falun och anledningarna till införandet av elektrisk belysning. Materialet som har anvÀnts för undersökningen Àr protokoll frÄn stadsfullmÀktige och drÀtselkammare i Falun under perioden 1863-1888. Gatubelysningen i Falun har sedan 1849 varit i stadsförvaltningens regi.
Tunnelseende - Vandringar genom JÀrnvÀgstunneln i Karlskrona
Ett öppnande
Det hÀnder ibland att vi upptÀcker platser som lyckas erövra en speciell plats
i vÄra medvetanden. Det Àr platser som sÀtter tankar och kÀnslor i rörelse, och
som för en lÄng tid framÄt vÀcker nyfikenhet och engagemang. För oss har det
ofta handlat om övergivna platser. Miljöer som formats av mÀnniskans hand, men
som övergivits i takt med att samhÀllet förÀndrats. I sin bortglömdhet vÀcker
de en svÄrbeskriven sympati, nÀstan som den till en gammal vÀn i behov av
kamratlig omtanke.
Nordöstra Vilan : ett planförslag för en ny stadsdel vid Vattenrikets grÀns
Det senaste decenniet har stadsplaneringen i Sverige till stora delar handlat om förtÀtning, sÀrskilt i centrala och vattennÀra lÀgen. OmrÄdet Vilan i Kristianstad Àr ett verksamhetsomrÄde med dessa förutsÀttningar. Vilan ligger nÀra Kristianstads centrum, alldeles intill Helge Ä och i anslutning till ett vÄtmarksomrÄde. Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en del av Vilan, nÀmligen den nordöstra delen. Det Àr en stadsdel med dÄlig struktur och liten kontakt med den natur och vÄtmarksomrÄde som omrÄdet grÀnsar till.
Trygg och sÀker : förbÀttringar av Karlskronas huvudstrÄk för gÄng- och cykeltrafik
Detta examensarbete belyser trygghetsdiskussionen inom den fysiska planeringen och ger förslag pÄ förbÀttringar av den fysiska miljön pÄ otrygga platser, med fokus pÄ gÄng- och cykelstrÄk. Idag Àr trygghet och sÀkerhet en viktig faktor för trivsel, oavsett om man bor i staden eller pÄ landsbygden. SjÀlva rÀdslan för att bli utsatt för brott Àr i sig ett problem. För mÄnga mÀnniskor begrÀnsar rÀdslan pÄtagligt vardagens möjligheter att anvÀnda stadens miljöer. RÀdslan för att drabbas av vÄld eller annan brottslighet gör att mÄnga mÀnniskor hÄller sig borta frÄn offentliga platser och allmÀnna kommunikationer, speciellt efter det har blivit mörkt.
Trekanten Àr inte fyrkantig : gestaltandet av en mötesplats pÄ parkeringsplatsen Trekanten
En stads centrum Àr dit du gÄr för att möta andra mÀnniskor, bli överraskad, fÄ nya intryck, föreviga
ögonblick och skapa nya ögonblick. LuleÄs centrum dör ut under kvÀllstid, delvis eftersom den största attraktionen Àr detaljhandeln. Denna uppsats ger förslag pÄ hur LuleÄ kommun kan tillgodose sina invÄnares önskan att fÄ en central mötesplats i staden. Förslaget Àr att ge parkeringsplatsen Trekanten i LuleÄ centrum en ny
funktion som mötesplats.
Uppsatsen börjar med att ta undersöka vad en mötesplats Àr och vad som Àr de grundlÀggande förutsÀttningarna för att en mötesplats ska uppstÄ. Sedan redovisar den reultatet pÄ en enkÀt stÀlld till LuleÄs invÄnare samt platsanalyser
gjorda pÄ Trekanten.
VÀlfÀrd för vem? Integrationspolitik i den svenska storstaden
Denna uppsats utgÄr frÄn ett intersektionalitetsperspektiv, dÀr det teoretiska och metodologiska ramverket utgörs av en diskursiv maktanalys som betonar interaktionen mellan etnicitet, klass, genus och sexualitet i förhÄllande till makt. FramvÀxten av en svensk storstadspolitik beskrivs med tonvikt pÄ utvecklingen frÄn slutet av 1990-talet fram tills i dag. Storstadspolitiken poÀngterar vikten av en lÄngsiktigt hÄllbar utveckling för storstÀderna och dess invÄnare. StÀderna bÀr pÄ ? det dubbla Ätagandet? d.v.s.
Modernismens Ärhundrade? : En undersökning av tre offentliga skulpturer i Eslöv
Jag har i min undersökning inriktat mig pĂ„ konsten utanför konsthistorieskrivningen.De verk jag har valt att studera Ă€r tre offentliga skulpturer placerade iEslöv- Leda och svanen, Prima Veraoch Morgon. Dessa verk Ă€r valda dĂ„ dealla kom till staden under 1950-talet och inget av dem Ă€r gjort i denmodernistiska tradition som konsthistorien berĂ€ttar om för tiden. PĂ„ detta sĂ€ttfĂ„r jag Ă€ven möjlighet att uppmĂ€rksamma konst i en liten stad som annars intebrukar ges sĂ„ mycket plats. Ăven om motiven har klara likheter och gĂ„r att seur ett genusperspektiv, dĂ„ de alla förestĂ€ller unga nakna kvinnor, Ă€r varkengenus eller motiven i sig nĂ„got jag fokuserar pĂ„ i min undersökning. Jag har velat se pĂ„ vilket sĂ€tt den konst jag har undersökt skiljer sig frĂ„nden konst konsthistorien berĂ€ttar om vid den hĂ€r tiden. De undersökta verken följer en mer klassiskbildtradition av förestĂ€llande motiv medan konsthistoriska översiktsverk vidden hĂ€r tiden fokuserat mycket pĂ„ abstrakta uttryckssĂ€tt, strĂ€nga geometriskaformer, nya material och skulpturer som utmanar betraktarens upplevelse avrummet.
Skapad för ett liv i rörelse - en studie om barns motivation till fysisk aktivitet
Syftet med denna studie Àr att titta nÀrmare pÄ om det finns nÄgra skillnader mellan pojkar och flickor, barn som bor pÄ landsbygd respektive stad i deras motivation till fysisk aktivitet. Vi har Àven undersökt vilka faktorer som kan ligga till grund för ett barns motivation. Alla barnen, oavsett kön och bostadsort var vÀldigt positiva till fysisk aktivitet och de hade alla en inre motivation till fysisk aktivitet, d.v.s. de var aktiva av eget intresse. NÀrmiljön var en viktig faktor i barnens val av aktiviteter.
En ny nyans av grönt : Stockholms grönstruktur i förÀndring
Stockholm Àr en stad dÀr grönstrukturen i stadens nÀrförorter lÀnge har haft en
roll som ett stadsdelsskiljande, sammanhÀngande grönt nÀt och dÀr stadens
inriktning har varit att bevara denna struktur. I förtÀtningens era i den starkt
vÀxande staden mÄlas grönomrÄdena nu istÀllet upp som den mark som ÄterstÄr
att bygga pÄ, dÀr det gröna nÀtet Àr ett hot mot en sammanhÀngande stadsstruktur.
I detta arbete behandlades frÄgestÀllningen om det hade det skett en
förÀndring i Stockholms stads beskrivning av grönstruktur i den översiktliga
planeringen. Metoden som anvÀndes var att jÀmföra Stockholms översiktsplan
1999 med översiktsplan 2010 efter ett antal frÄgor om grönstruktur. Varje frÄga
besvarades med sammanfattningar eller citat frÄn de bÄda översiktsplanerna och
en efterföljande analys. Resultatet tyder pÄ att en förÀndring har skett i stadens
beskrivning av grönstruktur, den gröna strukturen har inte en lika central roll i
den nya översiktsplanen och har inte lÀngre ett eget kapitel eller karta.
Subutex : missbruk i SkellefteÄ
Sedan starten av subutexprogrammet vid Beroendeenhetens Opiatmottagning pÄ SkellefteÄ lasarett Är 2002, har subutexmissbruket i staden ökat avsevÀrd och nÄtt en jÀmförlig nivÄ med haschmissbruk. Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ varför problemet med subutexmissbruk Àr sÄ stort i SkellefteÄ. Information i Àmnet har vi bland annat hÀmtat genom att studera kurslitteratur, Internetsidor och föreskrifter. Vi har intervjuat ansvariga pÄ subutexprogrammet samt polisen i SkellefteÄ. I resultatdelen presenterar vi dessa intervjuer och en verklig bild över hur problemet ser ut, dess omfattning och vad man i dagslÀget gör för att motverka detta.
Ny returtrÀeldad vÀrmeanlÀggning hos JÀmtkraft
JĂ€mtkraft AB Ă€r ett kommunalĂ€gt företag som bland annat levererar el och fjĂ€rrvĂ€rme till Ăstersund stad. KraftvĂ€rmeanlĂ€ggningen i Lugnvik bestĂ„r av 3 pannor, panna 1 och 2 Ă€r Ă€ldre hetvattenpannor som eldas med biobrĂ€nslen och torv, de anvĂ€nds mestadels vid kallt vĂ€der och under sommaren. I kraftvĂ€rmeverket som kallas panna 3 eldas en blandning av biobrĂ€nsle, returtrĂ€ och torv. Panna 3 Ă€r en cirkulerande fluidiserande bĂ€dd (CFB) pĂ„ 125 MW dĂ€r 45 MW Ă€r elproduktion. Torv sameldas ofta med biobrĂ€nsle eftersom det minskar risken för olika driftsproblem i pannan.
Nordpuls - En pulserande ny stadsdel i norra Köpenhamn, med fokus pÄ tre rekreativa mötesplatser i Inre Nordpuls
I Maj 2008 utlyste Köpenhamns kommun i samarbetemed Akademisk arkitektförening en öppen,internationell idétÀvling om Nordhavn.För första gÄngen i historien bor fler folk urbant Àn pÄlandsbygden. En av vÄra stÀders största utmaningarligger i att bevara och sÀkerstÀlla den urbana rekreativamötesplatsen som skÀnker staden dess möten ochhar rekreationsvÀrde, utifrÄn ett social hÄllbarhetsperspektiv. Stadsplanerare och landskapsarkitekterhar ett samhÀllsansvar att se till att mötesplatsen hÄllstillgÀnglig och har kvaliteter ur vistelsesynpunkt.Detta examensarbete innehÄller ett gestaltningsförslagtill tÀvlingen. Det innehÄller Àven en diskussionomkring social hÄllbarhet och dagens rekreativamötesplatser i sin urbana kontext. HÀr reflekterar jagspecifikt över tre platser i Inre Nordhavn.
Stockholmsbor : En studie i konstruktionen av identitet hos norrbottningar inflyttade till Stockholm
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kvinnor, inflyttade till Stockholm frÄn Norrbottens lÀn och som bott i staden i mer Àn fem Är, konstruerar sin identitet i relation till rÄdande diskurser om storstad/smÄstad eller storstad/landsbygd. Analysen Àr utförd baserad pÄ sju intervjuer med kvinnor i Äldrarna 36-48 Är, alla hÀrstammande frÄn Norrbotten. Efter analys framkommer det att kvinnornas identiteten Àr del i en konstruktion, en stÀndigt pÄgÄende process som aldrig riktigt blir fÀrdig, dÄ kvinnorna stÀndigt skapar sin identitet i förhÄllande till ?det andra?, eller fÄr sin identitet bekrÀftad eller definierad av andra. Det blir ocksÄ tydligt att norrbottniskhet inte bara har att göra med identitet, utan Àven ocksÄ med klass, dÄ det i dualiteten mellan Stockholm och Norrbotten framstÄr ett maktförhÄllande, och det stÄr i slutÀndan klart att kvinnorna inte bara gjort en identitetsresa utan Àven ocksÄ en klassresa, genom sitt val att byta ut Norrbotten mot huvudstaden i söder..
SVĂ RBEHĂRSKADE OFFENTLIGA RUM : att bygga med mĂ€nniskan i fokus
Inom arkitektur och samhÀllsplanering Àr rummet ett mycket grundlÀggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invÄnare och besökare krÀvs det att dessa Àr sÀrskilt utformade efter mÀnniskan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgÀngligt för alla oavsett kön, Älder eller etnicitet. Under Ärens gÄng har dess anvÀndning varierat frÄn nödvÀndiga aktiviteter till att idag frÀmst bestÄ av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stÀrker den naturliga kontrollen och stödjer invÄnarnas medvetande om vilka mÀnniskor som tillhör platsen.
En granskning av Gamification som kommunikationsstrategi
Rönnebadet-Ăngelholms nya badhusFUNKTIONERHur gestaltar man ett badhus som ska fungera bĂ„de som lekbad, motionsbad och relaxbad? Badhuset ska frĂ€mja lek och Ă€ventyr, men ocksĂ„ vara en plats för sport och tĂ€vling, samtidigt som det ska finnas rum för kontemplation och vila. De olika funktionerna har olika tempo och olika ljud, hur kombinerar man dessa funktioner? De krĂ€ver nĂ€rhet och inte minst visuell kontakt, men ocksĂ„ avskildhet behövs.KONTEXTHur tar man sig an byggnaden frĂ„n staden? Det saknas bra förbindelse frĂ„n Ăngelholm centrum till platsen, nya kopplingar behövs. Hur tar badet bĂ€st tillvara pĂ„ Ă„-rummet, utan att ta för mycket av Ă„-rummet? Tomten har ett kĂ€nsligt lĂ€ge med hundraĂ„riga ekar och med direkt nĂ€rhet till Ă„rummet.GESTALTByggnaden byggs upp av tre volymer med gemensamma skĂ€rningspunkter.