Detta arbete Àr en lÀromedelsanalys som baseras pÄ svenska historielÀroböcker för Ärskurs Ätta och nio pÄ högstadienivÄ. Arbetets innehÄll behandlar svensk neutralitet och svenska eftergifter mot Tyskland under Andra VÀrldskriget. Vi jobbar med följande problemfrÄgestÀllningar:- Hur skildras svenska eftergifter mot Tyskland under Andra VÀrldskriget över tid i svenska historielÀroböcker? - Hur förhÄller sig lÀromedlen till rÄdande lÀroplaner och styrdokument?Urvalet av lÀroböcker/material för granskning i arbetet har baserats pÄ tidsavstÄndet till arbetets historiska Àmne. Den tidigaste utgivna boken vi utgÄr ifrÄn i vÄr studie Àr publicerad Är 1963.

I detta examensarbete har vi skrivit om fritidspedagogiken. Vi har skrivit om fritidsverksamheten utifrÄn begreppen kultur och etnisk mÄngfald. En undersökning har gjorts pÄ fyra fritidsenheter, pÄ olika platser i SkÄne. Undersökningen tar upp hur en del verksamheter jobbar med begreppet kultur och den etniska mÄngfalden. Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ om och hur fritidsverksamheterna anvÀnder sig av kultur och etnicitet ute pÄ enheterna.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och isÄfall hur unga anvÀnder det virtuella rummet för att samspela med andra och tala om frÄgor som rör killar, tjejer och sexualitet. Uppsatsen vilar pÄ en socialkonstruktionisk grund och den forskningsansats som anvÀndes för att förstÄ det insamlade materialet var diskursanalys. Vidare sker tolkningen av det insamlade materialet med utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande kombinerat med Connells tankar om genus. Resultatet visar att det finns Äterkommande samtalsÀmnen i dom ungas samtal, om Àn i olika former. Dessa samtal handlar frÀmst om skillnader mellan killar och tjejer, hur man lyckas i mötet med det andra könet och nÀr man egentligen Àr redo för sin sexuella debut.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrare ser sig ha det stöd och de resurser som krÀvs för att Ästadkomma en inkluderande skola.Vi vill Àven undersöka synen pÄ inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krÀvs att lÀrare skapar goda relationer till elever och förÀldrar. LÀraren mÄste Àven ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Det Àr ocksÄ viktigt att resurser tillsÀtts. VÄra frÄgestÀllningar har varit vilket stöd lÀrarna fÄr i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvÀrda. Ytterligare en frÄgestÀllning har varit vad skolpersonal har för syn pÄ inkludering.  KlasslÀraren och dennes arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd stÄr i fokus för vÄr studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslÀrare, tvÄ skolledare, en specialpedagog och en speciallÀrare pÄ tre grundskolor i Stor-Stockholm.

The purpose of this thesis is to study how Malaysia Airlines communicated during the two largest crises of 2014. Key questions to be answered are: Did organizational hypocrisy occur? If yes, in what way? Which communication strategies were used? Did the company mediate an unequivocal message and how was the information framed? Did any aggravating factors, which worsened the organization?s reputation, appear? How did Malaysia Airlines manage possible rumours? Was the word contact used as a keyword? The method of choice is a quantitative content analysis and the material consists of 20 different analysis units. These analysis units were collected from social media and Malaysia Airlines website. The quantitative content analysis is based on the theory Situational Crisis Communication Theory, taken from PR, Strategy and Application, Managing Influence, by W.

Titel: Införandet av K3-regelverket - vad anser de större fastighetsföretagen?        NivÄ: Magisteruppsats i Àmnet företagsekonomi; inriktning redovisningFörfattare: PÀr Carlsson och Dennis Gyllner             Handledare: Arne FagerströmExaminator: Stig SörlingDatum: 2013 - juniSyfte: Denna studie har flera delsyften. Det första Àr att utreda och beskriva vad de, i studien ingÄende, större onoterade fastighetsföretagen anser om införandet av det nya redovisningsregelverket K3 innan det trÀder i kraft Är 2014.Det andra delsyftet Àr att undersöka om företagens instÀllning till införandet av kravet gÀllande upplysning om verkligt vÀrde pÄ förvaltningsfastigheter och komponentavskrivning har nÄgon pÄverkan pÄ instÀllningen till införandet av K3.Vidare har undersökts om det Àr möjligt att urskilja nÄgot samband mellan tÀnkbara bakomliggande faktorer sÄsom kostnad, tidsÄtgÄng eller kompetens och företagens instÀllning till införandet av upplysning om verkligt vÀrde pÄ förvaltningsfastigheter och komponentavskrivning.Slutligen har undersökts om det finns nÄgon skillnad i Äsikter kring studiens forskningsfrÄgor mellan de allmÀnnyttiga och privatÀgda fastighetsföretag som ingÄr i studiens urval.Metod: Studien har en deduktiv ansats och Àr av deskriptiv karaktÀr. Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd av sekundÀrdata som huvudsakligen bestÄr av forskningsartiklar, facklitteratur samt facktidningsartiklar. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr positive accounting theory, teori kring principbaserad kontra regelbaserad redovisning, samt teori om förÀndringsprocesser.

Denna uppsats syftar till att redogöra för hur producentens roll i musikproduktioner har utvecklats i förhÄllande till ny teknik. Förhoppningsvis kan denna kunskap leda till en bÀttre förstÄelse om yrkets utveckling och hjÀlpa (aspirerande) producenter att utveckla och anpassa sitt kunskapsomrÄde dÀrefter. En undersökning i form av intervjuer med tvÄ producenter/ tekniker har genomförts för att besvara vad som enligt dem Àr producentens roll i musikproduktioner och hur teknikens utveckling har pÄverkat dem i sina roller. Uppsatsens teoretiska ramverk Àr inspirerad av det sociokulturella perspektivet som visar pÄ hur vi lÀr oss av den sociala och kulturella omgivning vi lever i. Resultaten visar att producentens roll blir alltmer multifunktionell och att vara musikproducent idag kan innebÀra att man sköter om allt frÄn teknik till komposition, för att bara nÀmna nÄgra ansvarsomrÄden.

Estland har under 1990-talet genomfört en förÀndring frÄn en del av allsovjetiskt system till en sjÀlvstÀndig stat. Statsapparatens roll har fÄtt en helt ny mening.Detta arbete granskar de estlÀndska myndigheternas syn pÄ hotbilden mellan 1997 ? 2000 och i deras roll i utarbetning av en sÀkerhetsagenda. Studien sker genom besvarandet av ett antal frÄgestÀllningar. Hur sÄg Estlands myndigheters hotbild ut? Vilka skillnader och likheter kan observeras mellan myndigheternas syn pÄ hot och hur förÀndrades synen pÄ hot under tiden? Vilken Àr myndigheternas roll i utarbetning av sÀkerhetsagendan?.

Mode i politiken - ett omskrivet a?mne i media. Det stra?cker sig fra?n Mona Sahlins va?ska till Carl Bildts camouflagekavaj. Pa? liknande sa?tt blev Nya Moderaternas "kla?dkod" fo?rema?l fo?r debatt.

This essay is a historiographical analysis of the picture of the transition period between the Bronze and the Iron Ages in Greece presented in A. M. Snodgrass' The Dark Age of Greece and V. R. d'A.

Ansvaret att skapa en god lÀrandemiljö ligger till stor del hos lÀrarna. Vi har undersökt vilka faktorer som bidrar till elevers intresse och drivkraft samt de strategier eleverna sjÀlva beskriver att lÀrare anvÀnder sig av med avsikten att motivera. Genom kvalitativa intervjuer har vi lÄtit Ätta elever frÄn tvÄ skolor tala om sina upplevelser av hur lÀrare motiverar dem i skolan. Det eleverna lyfter i vÄr studie stÀmmer till viss del överens med den motivationsforskning och de framstÀllda teorier vi presenterar. Vi har funnit att olika elever blir bÄde positivt och negativt pÄverkade i sin motivation av olika faktorer beroende pÄ deras personlighet och grundlÀggande behovstillfredsstÀllelse.

Kundomd?men har blivit v?sentligt f?r att best?mma vilket f?retag man vill best?lla varor och tj?nster fr?n (Pollach 2006:2). Positiva kundomd?men kan vara avg?rande f?r ett f?retags ?verlevnad. Men det ?r n?st intill om?jligt att bedriva verksamhet utan att l?mna en enda kund otillfredsst?lld.

Syftet med denna studie var att skapa en djupare förstÄelse för hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barn i förskolan. Syftet Àr i sin tur nedbrutet till tre frÄgestÀllningar: Vilka erfarenheter har förskollÀrare av flersprÄkighet i förskolan? Hur arbetar pedagogerna med att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i förskolan? Hur integreras dessa barn? För att ta reda pÄ detta gjordes en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma pedagoger. Kopplat till studien har jag anvÀnt mig av styrdokumenten samt litteraturstudier. UtgÄngspunkten i arbetet ligger i den sociokulturella teorin som relaterar till barns sprÄkutveckling.

Teknik och data a?r nyckeln till att Bonnier Business Media (BBM) ska kunna na? sina ma?l och leverera ytterligare tillva?xt. Da?rfo?r vill man ligga i framkant na?r det ga?ller att underso?ka nya tekniker som kan fo?rba?ttra plattformarna och go?ra dem mer tidsenliga. BBM har bland annat velat ta fram ett rekommendationssystem som ska anva?ndas till att go?ra inneha?llet individanpassat pa? webbplatserna och pa? ett effektivt sa?tt presentera detta sa? att de olika ma?lgrupperna fa?r den information de fo?rva?ntar sig.

Syftet med studien Àr att ge en uppfattning om vad förskollÀrare ser som viktigt vid en lÀmningssituation pÄ förskolan. Studiens teoretiska anknytning bygger pÄ det sociokulturella perspektivet, dÀr sprÄket benÀmns som viktigt och Àr betydelsefullt i mötet med andra.De frÄgestÀllningar som anvÀnds i arbetet Àr en grund för de kvalitativa intervjuer som gjorts med Ätta erfarna förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, dÀr de forskningsetiska principerna har beaktats.Resultatet visar att de intervjuade Àr eniga om att ansvaret för lÀmningssituationerna ligger pÄ förskollÀraren. Resultatet visar Àven att förskollÀrarens erfarenhet har betydelse för hur mötet mellan förskolan och hemmet blir. Genom erfarenheten ökar förskollÀrarens förstÄelse för vÄrdnadshavares och barns kÀnslor vid en lÀmningssituation, som i sin tur kan vara avgörande för hur framtida relationer fortskrider. Resultatet pÄvisar ocksÄ att det finns möten som kan upplevas mer eller mindre kÀnsliga, vid dessa möten fÄr förskollÀrarnas barnsyn en stor betydelse.