År efter Ă„r indikerar mĂ€tningar att strategiverktyg anvĂ€nds ute i företag samtidigt som strategiverktyg kritiseras för att inte vara tillĂ€mpbara för praktiker. Studiens litteraturgranskning visar att tidigare forskning brister i att ge tillrĂ€ckligt med informationom inom det hĂ€r omrĂ„det och att det empiriska underlaget Ă€r otillrĂ€ckligt för att förstĂ„ den hĂ€r problematiken. En anledning till det Ă€r att den etablerade strategiforskningen har utgĂ„tt frĂ„n traditionella utgĂ„ngspunkter nĂ€r de har studerat vem som anvĂ€nder strategiverktyg och var i organisationen de anvĂ€nds vilket har inneburit att de endast intresserat sig för att studera företagens ledningsgrupper eller betrakta företaget som en anonym enhet. Konsekvenserna av detta Ă€r att forskare vet vĂ€ldigt lite om vem förutom företagsledning som egentligen anvĂ€nder strategiverktyg och framförallt saknas det kunskap om hur verktygen anvĂ€nds. Det behövs alltsĂ„ mer forskning om hur strategiverktyg anvĂ€nds utanför företagsledningen pĂ„ mellanchefs- och regionsnivĂ„.

SAMMANFATTNINGSyftet med detta examensarbete Àr att fÄ kunskap om samlingens innebörd i förskolan. Samlingen Àr en del av den vardagliga verksamheten i förskolan. Det Àr en pedagogstyrd aktivitet som ofta innehÄller upprop, sÄng, samtal, berÀttelser och olika teman. VÄra forskningsfrÄgor Àr att vi vill veta hur samlingen i förskolan Àr utformad, varför samlingen anvÀnds som arbetssÀtt och vad förskollÀrarna anser att samlingen har för mening för barns lÀrande. För att fÄ svar pÄ vÄra forskningsfrÄgor har vi gjort en intervjustudie, dÀr vi intervjuat fem förskollÀrare.

Alla mÀnniskor har ett fundamentalt behov av att fÄ uttrycka sig och föra en dialog med sin omvÀrld. Barns behov av att förmedla sig till sin omgivning Àr under stark utveckling under tiden i förskolan och kan ta mÄnga skilda kommunikativa uttrycksformer. BildsprÄk som kommunikativt verktyg Àr en uttrycksform innan skriftsprÄkets fulla intrÀde. Hur pÄverkas förskolebarns sprÄkliga vidareutveckling av det kommunikativa bildsprÄket som skapande verksamhet utgör i förskoleverksamheten? Studiens syfte Àr att belysa pedagogers arbete med bildskapande aktiviteter i estetiska lÀrprocesser kopplat till yngre barns sprÄkutveckling inom förskolan.

Syftet med examensarbetet har varit att ta reda pÄ vad lÀsförstÄelse innebÀr enligt pedagogerna och hur de arbetar med att utveckla elevers lÀsförstÄelse i skolan. Min avsikt har ocksÄ varit att ta reda pÄ hur pedagogen utmanar den enskilda eleven i sin förstÄelseprocess. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger frÄn Ärskurs tre till Ärskurs sju. Jag har valt att anvÀnda mig av Lev S Vygotskijs sociokulturella perspektiv, funktionaliserad och formaliserad undervisning och det relationella och punktuella perspektivet samt tidigare forskning för att tolka och analysera resultatet frÄn samtalsintervjuerna. Slutsatsen i min studie Àr att för de intervjuade pedagogerna sÄ innebÀr elevers lÀsförstÄelse att eleven skall kunna lÀsa mellan raderna och det Àr viktigt att utveckla ett stort ordförrÄd.

Mitt syfte med denna undersökning var att ta reda pÄ hur elever uppfattar lÀrande och delaktighet under grupprocesser, samt att ta reda pÄ faktorer utifrÄn litteratur som var relevanta för detta ÀmnesomrÄde med aspekt pÄ lÀrande. Förutom litteraturstudier utfördes undersökningen med hjÀlp av en kvalitativ och kvantitativ enkÀt, som besvarades av 27 gymnasieelever. Undersökningen visade att de flesta elever ansÄg att de tyckte att grupparbete var ett bra sÀtt att arbeta pÄ dÀr de lÀrde sig av varandra. Dock framkom det att det fanns en problematik som orsakades av en rad faktorer, vilka inverkade pÄ i hur stor del de ansÄg att de kunde vara delaktiga och lÀra sig av varandra. Dessa aspekter var Àven nÄgot som överensstÀmde med det jag fann i litteraturen.

Studiens syfte Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt som pedagogen kommunicerar med yngre barn i förskolan. I litteraturen kan man lÀsa om den sociokulturella teorin, vad kommunikation Àr och vad pedagogen har för roll. För att ta reda pÄ vilka sÀtt pedagogen kommunicera med yngre barn i förskolan gjordes observationer i tamburen vid utgÄng. HÀr fÄr pedagogen möjlighet att kommunicera om matematik, kroppsuppfattning, höger, vÀnster m.m. NÀr observationerna utfördes var det snö och kallt ute.

För att utveckla barns sprÄk Àr det viktigt att förskollÀraren har en nÀra kontakt med barnen och fÄr dem att kÀnna sig sedda och förstÄdda. Barn utvecklar sitt sprÄk genom att vara tillsammans med engagerade vuxna och andra barn som lyssnar och samtalar med dem. Vi ville se om barns etniska bakgrund kan vara av betydelse för pedagogernas olika sÀtt att arbeta med sprÄkutveckling genom att intervjua och observera pedagogerna. Vi lyfter speciellt SÀljös tolkning av Vygotsky. Genom att barn kÀnner meningsfullhet för de nya erfarenheterna blir kunskapen verklig och en del av dem sjÀlv.

Hur kan ett klÀdesplagg som betyder ?tillbakadragenhet? vÀcka sÄ starka kÀnslor? Det hÀr Àr en etnologisk studie om socialistfeministers normsystem och sociala kategoriseringar. Informanters berÀttelser om det samhÀlle de vÀxte upp i och det samhÀlle de lever i idag, hur det formar och förklarar en förestÀllning om kvinnan i hijab. Med hjÀlp av postkolonial diskurs analyseras synen pÄ jÀmstÀlldhet och frihet. Den förestÀllda kvinnan i hijab kan inte komma att intervjuvas eftersom hon Àr just en förestÀllning.

EU direktiv 2005/0182 röstades igenom i början av Är 2006. All trafik-data kring Internet- och telekommunikation ska lagras mellan sex mÄ-nader och ett Är. Direktivet kommer innebÀra gemensamma regler för EU:s medlemsstater. Syftet med direktivet Àr att data ska lagras för till-gÀnglig vid utredning, avslöjande och Ätal av grov organiserad brottslig-het och terrorism.Studien innehÄller tre problemomrÄden som behandlar andra gÀllande direktiv och konventioner, personlig integritet och etik. Först undersöks det nya direktivet i relation till European Convention on human rights (ECHR) Vidare förs diskussioner kring lagring av trafikdata och lokali-seringsdata i förhÄllande till personlig integritet.

Bakgrund: Samarbetet mellan svenska och kinesiska företag har ökat avsevÀrt i takt med att allt fler svenska företag etablerat sig pÄ den kinesiska marknaden. Detta har lett till ett ökat affÀrssamarbete mellan de tvÄ parterna dÀr nya relationer byggs upp och utvecklas för att fÄ större marknadsandelar.   Problematiskt Àr dock att det finns tydliga kulturella skillnader mellan Kina och Sverige som medför att det finns mÄnga utmaningar som kan pÄverka affÀrsrelationen. Syfte: Syftet Àr att utreda vilka utmaningar som kan förekomma i affÀrsrelationer mellan svenska och kinesiska företag samt vilka kulturella drag dessa grundar sig i. Teori: Den teoretiska grunden utgÄr frÄn teorier som redogör för kulturella skillnader mellan Sverige i Kina. Fokus ligger vid att fÄ förstÄelse för de mest betydande kulturdragen inom lÀndernas affÀrskulturer för att pÄ sÄ sÀtt urskilja vilka utmaningar som kan förekomma. Vidare förklaras vilka egenskaper som Àr viktiga för affÀrsrelationer samt hur relationerna har förÀndrats över tid. Metod: Det tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀnts bygger en kvalitativ undersökning i form av djupgÄende semistrukturerade intervjuer.

Uppsatsen har för avsikt att segmentera dagens marknad för miljövÀnlig el. Detta för att se hurföretag kan positionera sitt varumÀrke pÄ marknaden. Teorin i uppsatsen omfattas avpositionerings-, varumÀrkesutvecklings- och segmenteringsteori. DÀr skapar vi Àven en bredsegmenterings-modell som vi kallar VMA-modellen med fyra olika segment och som baseras pÄtre tidigare segmenteringsmodeller. Med denna som grund gjordes en enkÀtundersökning i Uppsala och pÄ Internet.

Definitionen av god hÀlsa skiljer sig Ät, men dagens hÀlsoarbete Àr en form av information som önskar pÄverka till mer hÀlsosamma beteenden. Synen pÄ kropp och hÀlsa har utvecklats med samhÀllet och idag finns ett stort intresse för den hÀlsosamma livsstilen och dÀrigenom för utbildning inom omrÄdet. FriskvÄrd som arbetsfÀlt vÀxer men det finns ingen entydig definition om vilka kompetenser eller vetenskaplig nivÄ som krÀvs för att fÄr vara yrkesprofessionell inom omrÄdet. TrÀnings- och friskvÄrdsanlÀggningar Àr en arena som lockar sÄvÀl hÀlsoarbetaren som stora delar av befolkningen och passar dessutom in i konsumtionssamhÀllet med en tanke pÄ hÀlsa som affÀrsidé. Syftet med denna typ av verksamhet Àr sÄledes fler Àn hÀlsofrÀmjande dÄ Àven kommersiella och vinstdrivande krav finns.Syftet med detta arbete var att fÄ fördjupad kunskap kring hur det Àr att som akademiskt utbildad inom kost och friskvÄrd vara yrkesverksam pÄ en trÀnings- och friskvÄrdsanlÀggning med en mer kommersiell syn pÄ hÀlsoarbete.Djupintervjuer genomfördes med en kvalitativ ansats.

HÄllbar turism anses frÀmst vara smÄskalig och naturnÀra och ses gÀrna ur ett lokalt perspektiv. Kvalitet pÄ turism anses ocksÄ den vara kopplad till den lokala ?naturliga? miljön pÄ platsen varför det pÄstÄs att den lokala synen pÄ kvalitet förstÀrker den hÄllbara turismens lokala förankring. Principer för TQM kan möjligen bidra till ett förbÀttrat arbete med hÄllbar turism bland annat genom dess fokusering pÄ processer, engagemang, allas delaktighet och stÀndiga förbÀttringar..

Huvudsyftet med föreliggande kvantitativa studie var att fÄ en förstÄelse för hur individens sociokulturella influenser kan bidra till en god hantering av stressorer. Detta genom att jÀmföra en grupp brandmÀn frÄn VÀrends RÀddningstjÀnst i VÀxjö med en kontrollgrupp, för att med ett salutgeniskt perspektiv, undersöka om begreppet Kasam (KÀnsla av sammanhang) kan vara en möjlig förklaring till att brandmÀn klarar av de stressorer de utsÀtts för i deras yrke. Det sekundÀra syftet var att undersöka om individers uppskattade hÀlsa samverkar med graden av Kasam dÄ dessa antas samspela. I studien deltog 75 respondenter varav 26 personer i gruppen brandmÀn och 49 personer i kontrollgruppen. Respondenterna frÄn bÄda grupperna fick besvara 29 frÄgor i frÄgeformulÀret Kasam-29 samt skatta sin upplevda hÀlsa.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka fem nyutexaminerade lÀrares upplevelser av förÀldrakontakt i skolan. Studien baseras pÄ intervjuer med fem nyutexaminerade lÀrare som arbetar pÄ olika skolor inom samma kommun. Vi har enbart undersökt hur dessa fem lÀrare upplever förÀldrakontakten, skolorna som lÀrarna arbetar pÄ Àr inte av intresse för den hÀr studien. Vi inleder uppsatsen med att ge en historisk tillbakablick pÄ hur synen pÄ förÀldrakontakt mellan skolan och hemmet har utvecklats och förÀndrats genom tiderna. I litteraturgenomgÄngen tar vi upp synen pÄ samverkan mellan förÀldrar och lÀrare ur olika perspektiv.