Uppsatsens syfte Àr att studera barns lek med avseende pÄ kommunikation och samspel. Vi vill Àven undersöka barns maktpositioner i leken. I litteraturdelen beskrivs olika synsÀtt pÄ kommunikation, samspel och makt. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella perspektivet. Studien Àr gjord i en förskoleklass med Ätta stycken barn dÀr videoobservation och fÀltanteckningar har anvÀnts som en kvalitativ metod.

Sponsrade lĂ€romedel blir allt vanligare i svenska skolor, men Ă€n sĂ„ lĂ€nge saknas forskning kring anvĂ€ndningen av dem. Vi var intresserade av hur lĂ€rare ser pĂ„ sponsrade lĂ€romedel, och valde dĂ€rför att genomföra kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma gymnasielĂ€rare. I vĂ„r analys av det insamlade materialet har vi utgĂ„tt frĂ„n tvĂ„ för oss nĂ€rliggande perspektiv pĂ„ kunskap: det pragmatiska och det sociokulturella. Den samlade bilden av hur lĂ€rarna ser pĂ„ sponsrade lĂ€romedel Ă€r komplex, och lĂ€rarna skiljer sig Ă„t i uppfattning kring huruvida sponsrade lĂ€romedel Ă€r en tillgĂ„ng eller ett hot mot den svenska skolan. Överlag uppfattas lĂ€romedlen Ă€ndĂ„ som nĂ„got positivt, och som en möjlighet att fĂ„ större samhĂ€llsanknytning i undervisningen.

Abstrakt Malmström, Elisabet och Raisi-Lundström, Minoo (2013). Barns inflytande i tvÄ kommunikationsförskolor ? med fokus pÄ den fysiska miljön. ChildrenŽs participation in two language preschools ? with a focus on the physical environment.

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Syftet med uppsatsen Àr övergripande att undersöka hur den tekniska mekaniseringen av samhÀllet kommit att pÄverka synen pÄ konstens och kulturens vÀrde, vilket rört sig frÄn det ursprungliga rituella vÀrdet till dagens ekonomiska bytesvÀrde. Den undersöker Àven hur detta kom att pÄverka synen pÄ mÀnniskan som subjekt, dÄ det inte enbart Àr det tekniska som innebÀr en mekanisering utan Àven samhÀllssystemet i sig. För att utröna pÄ vilket sÀtt detta kunde komma till uttryck redan i början av 1900-talet, dÄ mekaniseringen Ànnu var tÀmligen ny, utgÄr analysen frÄn romanen Kameran gÄr (1915) av Luigi Pirandello vari han lÄter filmvÀrlden representera hela den framvÀxande kulturindustrin. Genom att analysera Kameran gÄr mot bakgrund av den dÀrefter framvÀxande industrialiseringen och de politiska faktorer som rÄdde, samt mot teorierna kring kulturindustrin och mekaniseringen framstÀllda av Walter Benjamin och Theodor W. Adorno, har en slÄende likhet gÄtt att skönja som tyder pÄ att dessa idéer om bland annat naturbehÀrskning, objektifiering, vÀrdeförlust och kulturindustrin Àr tydliga redan i mekaniseringens början.

Syftet med uppsatsen Àr övergripande att undersöka hur den tekniska mekaniseringen av samhÀllet kommit att pÄverka synen pÄ konstens och kulturens vÀrde, vilket rört sig frÄn det ursprungliga rituella vÀrdet till dagens ekonomiska bytesvÀrde. Den undersöker Àven hur detta kom att pÄverka synen pÄ mÀnniskan som subjekt, dÄ det inte enbart Àr det tekniska som innebÀr en mekanisering utan Àven samhÀllssystemet i sig. För att utröna pÄ vilket sÀtt detta kunde komma till uttryck redan i början av 1900-talet, dÄ mekaniseringen Ànnu var tÀmligen ny, utgÄr analysen frÄn romanen Kameran gÄr (1915) av Luigi Pirandello vari han lÄter filmvÀrlden representera hela den framvÀxande kulturindustrin. Genom att analysera Kameran gÄr mot bakgrund av den dÀrefter framvÀxande industrialiseringen och de politiska faktorer som rÄdde, samt mot teorierna kring kulturindustrin och mekaniseringen framstÀllda av Walter Benjamin och Theodor W. Adorno, har en slÄende likhet gÄtt att skönja som tyder pÄ att dessa idéer om bland annat naturbehÀrskning, objektifiering, vÀrdeförlust och kulturindustrin Àr tydliga redan i mekaniseringens början.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att studera hur parskrivning vid datorn hjÀlper elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. UtifrÄn syftet har följande forskningsfrÄgor formulerats:? Hur deltar, samtalar och interagerar eleverna i skrivsituationen?? Vilka förutsÀttningar krÀvs för att parskrivning vid datorn ska frÀmja elevernas lÀs- och skrivutveckling?Teori: Studien har en socialkonstruktionistisk teori. Centralt inom socialkonstruktionismen Àr att verkligheten ses som socialt konstruerad. Forskningsansatsen i studien Àr sociokulturell.

Synen pÄ skolor varierar, och dÀrmed synen pÄ dess elever. NÀr elever pÄ en lÄgpresterande skola överförs till en högpresterande skola blir det liv pÄ förÀldrar som anser att nivÄn kommer att sjunka. IstÀllet började de lÄgpresterande eleverna att prestera bÀttre. Denna sekvens i svensk utbildningshistoria Àr en del av debatten angÄende förvÀntningar, ett forskningsomrÄde som startades upp av Robert Rosentahl pÄ 60-talet och som domineras av tanken att elever presterar bÀttre med höga förvÀntningar. FörvÀntningsteorier finns idag nÀrvarande som en viktig del i Skolverkets riktlinjer, och som del av dessa teorier Àr motivation en essentiell del.

StreamingtjÀnster har förÀndrat hur mÀnniskor lyssnar pÄ musik och upptÀcker ny musik. Det har ocksÄ underlÀttat för mindre artister att nÄ lyssnare och potentiella fans utan ett skivbolag som distribuerar och marknadsför. Samtidigt har sociala medier förÀndrat hur artister nÄr ut och upprÀtthÄller relationen med sina fans. FörsÀljningen av fysiska album nÄr rekordlÄga nivÄer och streaming av musik gör sÄ att lyssnaren fokuserar pÄ den enskilda lÄten snarare Àn artisten bakom den eller ett album artisten skapat. Professionella inom musikbranschen uttrycker dÀrför en oro för att lyssnaren inte lÀngre bryr sig lika mycket om artisten.Dessa genomgÄende förÀndringar i musikbranschen vÀcker frÄgan hur lyssnaren förhÄller sig till artisten och vilken relevans artisten har nÀr lyssnaren upptÀcker ny musik och lyssnar pÄ musiken i sina spellistor.

I dagens högteknologiska samhÀlle stÀlls organisationer inför nya och svÄrare konkurrenssituationer, vilket krÀver förÀndringar av bÄde organisationen och de anstÀllda. För att bli effektivare stÀller organisationen högre krav pÄ kompetens. DÀrmed mÄste individen anpassa sig till nya tankesÀtt nÀr det gÀller synen pÄ lÀrande.FöremÄlet för vÄr undersökning Àr ett företag inom livsmedelsbranschen vilket har blivit starkt pÄverkat av omvÀrlden. Detta har tvingat dem till omorganisation och effektivisering. För att uppnÄ effektivisering mÄste de anstÀllda bredda sin kompetens och fÄ en helhetssyn pÄ produktionen.

Syfte: Undersöka lÀrares erfarenheter av de nationella proven och mÄlen i matematik för Äk 3 i ett inkluderande perspektiv. Undersöka vilka konsekvenser införandet av proven och mÄlen fÄtt pÄ lÀrares undervisningsstrategi, syn pÄ lÀrande, lÀrares resonemang kring elever i behov av sÀrskilt stöd och ÄtgÀrdsprogram. Teori: Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt, kommunikativt relationsinriktat perspektiv knutet till Vygotskijs utvecklingsteori dÀr kommunikation, delaktighet och samspel Àr grundlÀggande faktorer för barns lÀrande.Metod: kvalitativ intervjustudie och kvantitativ enkÀtstudie av lÀrare. Som analytiska verktyg har Vygotskijs utvecklingsteori, det sociokulturella perspektivet, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, och till viss del olika specialpedagogiska perspektiv anvÀnts. Resultat: De nationella proven och mÄlen i matematik för Äk 3 har delvis medfört att lÀrare förÀndrat sin undervisningsstrategi mot ett mera mÄlfokuserat arbete dÀr proven/mÄlen fungerat som goda arbets- och avstÀmningsverktyg.

För att skriva den hÀr uppsatsen gjorde jag en intervjustudie med ungdomar i musikskolan som spelat i nÄgra Är. Syftet med uppsatsen var att undersöka ungdomarnas val att fortsÀtta med instrumentalstudier efter de första Ären. Intervjuerna gjordes pÄ en musikskola och bestod av bÄde enskilda intervjuer samt av gruppintervjuer. Ungdomarna berÀttade om varför de fortsÀtter med instrumentalstudier. Resultatet av studien visar att ungdomarnas motiv att fortsÀtta att spela i musikskolan efter de första Ären Àr bÄde sociala och musikaliska.

Mellanchefspositionen beskrivs ofta som en utsatt position, de sitter mitt emellan ledningens och de anstÀlldas krav och förvÀntningar. Syftet med uppsatsen Àr att se vilka likheter och skillnader det finns i synen pÄ mellanchefen och dess roll mellan över- och underordnade inom en organisation. Ett delsyfte Àr att se vad dessa likheter och skillnader innebÀr för mellanchefen och hans eller hennes arbetssituation. Det finns en mÀngd forskning inom ledarskap, i beskrivningen av tidigare forskning berörs frÀmst Brigitta Ahltorps avhandling ?Ledarskap ur ett ledningsperspektiv? som syftar till att beskriva hur chefer ser pÄ sig sjÀlva och hur deras medarbetare ser pÄ dem.

Denna uppsats handlar om hur begreppet sÀrskilt stöd uppfattas och utformas av förskollÀrare som Àr verksamma i förskolan. Tolkas begreppet olika eller lika bland de verksamma lÀrarna? Vilka barn har rÀtt till det sÀrskilda stödet? Hur kan ett sÀrskilt stöd utformas? Empirin bygger pÄ tolkningar jag gjort utifrÄn intervjuer med sex stycken förskollÀrare i förskolan. Intervjuerna visar att resultatet Àr kluvet men ÀndÄ finns det likheter mellan svaren. SynsÀttet pÄ begreppet sÀrskilt stöd och vilka barn som anses ha rÀtt till det har förÀndrats ur ett historiskt perspektiv, samt att det sociokulturella synsÀttet nu starkt influerar de versamma förskollÀrarnas arbetssÀtt.

Denna uppsats behandlar en studie av en konfessionell skola med kristen inriktning och hur mantÀnker kring mÄngfald och mÄngkulturella aspekter i undervisningen i en skolsituation som Àr iprincip etnisk monokulturell vad gÀller personal och elevsammansÀttning. Tyngdpunkten liggerpÄ hur pedagogerna ser pÄ sina möjligheter att arbeta med dessa frÄgor dessutom görs avförfattaren en jÀmförelse med den forskning som finns inom detta omrÄde..