Uppsatsen handlar om hur kvinnor kommer i kontakt med idrotten som tidigare Ärhundraden tillhört mannen som uppfostringsinstrument och till soldattrÀning. Kvinnorna fÄr inte tilltrÀde till idrott inom mannens idrottsföreningar i GÀvle utan de skapar en egen förening som kommer att motverka den negativa synen som finns pÄ kvinnor och idrott under slutet av 1800-talet och tidigt 1900-tal..

Denna uppsats utreder den skadest?ndsr?ttsliga problematiken som uppst?r vid l?ngsamt framskridande skador, med s?rskild inriktning p? H?gsta domstolens avg?rande i NJA 2023 s. 916. R?ttsfallet r?r fr?gan om personskada ska anses ha uppst?tt till f?ljd av att ett kommunalt vattenbolag har levererat dricksvatten f?rorenat med PFAS, vilket har lett till att inv?nare i byn Kallinge f?tt kraftigt f?rh?jda PFAS-niv?er i blodet.

Syfte:Studiens syfte Ă€r att genom fokusgruppsintervjuer undersöka hur lĂ€rare i de lĂ€gre skolĂ„ren uttrycker sig om lĂ€sförstĂ„elsearbetet i undervisningen, framförallt för elever som befinner sig i riskzonen att utveckla lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och med utgĂ„ngspunkt i PISA 2012.Teori Denna kvalitativa studie utgĂ„r frĂ„n det sociokulturella synsĂ€ttet pĂ„ lĂ€rande. Centralt intresseomrĂ„de i detta perspektiv Ă€r att lĂ€rande sker i samspel med omgivningen och med sprĂ„ket som verktyg. Även forskningsansatsen Ă€r inspirerad av det sociokulturella perspektivet. Det innebĂ€r att samtalen i fokusgruppsintervjuerna har analyserats efter sĂ„vĂ€l innehĂ„ll som sprĂ„klig interaktion. Analysen av den sprĂ„kliga interaktionen Ă€r fĂ€rgad av Conversation Analysis (CA-traditionen), som vill studera vardagliga samtal dĂ€r deltagarna sjĂ€lva resonerar sig fram till betydelser.

Uppsatsen har till syfte att titta pÄ hur verksamma inom stödorganisationer ser pÄ sina klienter, samt vad de har för attityder till prostitution. Genom en diskursanalys lyfts diskursen om prostitution utifrÄn det nederlÀndska och svenska samhÀllet fram. FrÄgestÀllningar i uppsatsen Àr: Vilket syfte har organisationerna i arbetet med prostitution? Vilken syn pÄ prostitution har de anstÀllda pÄ stödorganisationerna? Vad har organisationerna att erbjuda och hur arbetar de? GÄr det att finna skillnader eller likheter mellan synen pÄ prostitution i de olika lÀnderna? Uppsatsen har en beskrivande och tolkande design med ett kvalitativt diskursanalytiskt förhÄllningssÀtt. FrÄgestÀllningar rörande de anstÀlldas vÀrdegrund och förhÄllningssÀtt till sina klienter utgjorde grunden i uppsatsen.

Tidigare forskning pekar pa? att medarbetare bland annat motiveras av balans mellan insats och belo?ning, fo?rva?ntningar som a?r fo?renliga med organisationens visioner och instrumentell motivation. A?sikterna i forskningen skiljer sig a?t i hur ansta?llningsform pa?verkar graden av arbetstillfredssta?llelse. Syftet med studien var att, genom en kvantitativ metod, underso?ka graden av arbetsmotivation hos lagermedarbetare.

Bakgrund: Br?stcancer ?r den vanligaste cancerformen bland kvinnor, b?de i Sverige och globalt. Behandling kan ofta inneb?ra mastektomi d?r ett eller b?da br?sten kirurgiskt avl?gsnas. Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att belysa kvinnors upplevelser av sin sj?lvbild efter genomg?ngen mastektomi till f?ljd av br?stcancer.

Den hÀr studien inriktar sig pÄ förskollÀrares syn angÄende barns rörelse i förskolan. Syftet Àr att undersöka vilken syn förskollÀrare ute pÄ tvÄ förskolor i SkÄne har angÄende barns rörelse och vilken betydelse förskolornas inne- respektive utemiljöer har i relation till barnens rörelsemöjligheter. Undersökningen Àr gjord pÄ en förskola som har tillgÄng till skog och hav och en förskola som inte har det. Syftet med detta Àr att jÀmföra förskolorna för att se om det finns nÄgra skillnader eller likheter kring synen pÄ barns rörelse och om förskolornars olika miljöer har nÄgon betydelse för rörelsemöjligheterna. Metoden som undersökningen bygger pÄ Àr kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare, tvÄ frÄn vardera förskola, och Àven observationer av förskolornas inne- och utemiljöer.

Syftet med denna uppsats Àr att presentera lÀrares höglÀsning i klassrummet för elever i Ärskurs ett och tvÄ. Tidigare forksning inom Àmnet lÀggs fram. Sedan följer en genomgÄng av dem metoder som anvÀnts för att samla in information, samt hur analys av insamlad data har genomförts. Metoderna som anvÀnts vid inslaming Àr intervjuer och observationer. Analys har genomförts utifrÄn sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att lÀrare anvÀnder höglÀsning för att skapa god arbetsmiljö, frÀmja elevers lÀsförstÄelse samt motivera till lÀsning.

Examensarbetets syfte var att öka förstÄelsen för inskolningens betydelse för flersprÄkiga barn i förskolan och hur förskollÀrare arbetar med inskolningar. Det ingick Àven i syftet att undersöka vad förskollÀrare lyfter fram för att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling vid inskolningar och under barnens fortsatta vistelse pÄ förskolan. FrÄgestÀllningarna som lÄg till grund för undersökningen var: Vilka faktorer anser förskollÀrare viktiga att beakta vid inskolningar av flersprÄkiga barn i förskolan? Vilka aspekter lyfter förskollÀrare fram för att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Den teoretiska utgÄngspunkten i examensarbetet var det sociokulturella perspektivet som innebÀr att barn lÀr genom socialt samspel och kommunikation.Som metod anvÀndes intervjuer med tolv förskollÀrare som Àr verksamma pÄ förskolor med mÄngkulturella barngrupper i en mellansvensk kommun. FrÄgorna som stÀlldes handlade om hur lÄng erfarenhet förskollÀrarna har av arbete i förskola och med mÄngkulturella barngrupper.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur yrkesverksamma lÀrare i Är 1-3 ser pÄ anvÀndningen av skönlitteratur i undervisningen och att förhÄlla dessa beskrivningar till den litteratursyn jag som blivande lÀrare hÄller pÄ att utveckla. LitteraturgenomgÄngen anknyter till lÀsarorienterande teoribildningar, i linje med den konstruktivistiska, sociokulturella syn pÄ lÀrande som min utbildning prÀglas av. Resultatet av en intervjuundersökning med sju lÀrare presenteras och analyseras utifrÄn uppsatsens frÄgestÀllningar ? hur lÀrarna relaterat till sin anvÀndning av skönlitteratur beskriver undervisningens varför, vad och hur. Med hjÀlp av erfarna lÀrare ges jag dÀrmed en möjlighet att reflektera kring min egen litteratursyn, inte minst frÄgan om varför skönlitteraturen kommer att ha en plats i min framtida undervisning.

Arbetet bygger pÄ ett ifrÄgasÀttande av synen pÄ gymnasieskolans olika delar mellan Ären 1965 och 1994 som idémÀssigt enhetliga med ett gemensamt syfte och utveckling. Uppsatsens syfte Àr att problematisera denna syn utifrÄn ett utbildningsfilosofiskt perspektiv. Syftet konkretiseras genom tvÄ frÄgestÀllningar, den första frÄgestÀllningen behandlar vilka idéer som uttrycks i skolans kursplaner, till vilken utbildningsfilosofi idéerna kan kopplas och hur de förÀndras under den undersöka tidsperioden. Den andra frÄgan behandlar vilka likheter och skillnader i utbildningsfilosofisk grund som finns mellan de olika Àmnenas kursplaner under tidsperioden. KÀllmaterialet bearbetas genom textanalys i form av idéanalys för att pÄ sÄ sÀtt utvinna de idéer som utrycks.

Syfte: Syftet med studien var att studera hur nÄgra lÀrare pÄ en högstadieskola kommunicerade elevers matematiksvÄrigheter med förÀldrar som inte behÀrskar svenska.Teori: Den teoriram som ligger till grund för studien Àr det sociokulturella perspektivet, eftersom det som studerades var kommunikation. Metod: En högstadieskola valdes p.g.a. dess höga andel elever med annat modersmÄl Àn svenska. Alla lÀrare pÄ skolan besvarade en enkÀt. Med enkÀten som underlag gjordes urvalet, som blev sju lÀrare.

Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.

Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.

Syfte: Denna studie syftar till att identifiera faktorer i pedagogers ledarskap, som frÀmjar utveckling och lÀrande för barn med lindrig utvecklingsstörning.Teori: Studien utgÄr ifrÄn tvÄ lÀrteorier. Dessa Àr Jean Piaget som representerar stadieteorin och Lev Vygotskij som representerar det sociokulturella. Piaget anser att barnets tÀnkande Àr uppdelat i fyra stadier och att de byggs upp likt steg pÄ en stege. Varje stadie bygger pÄ varandra och det handlar frÀmst om kunskapsutveckling genom barns görande. Vygotskij anser att barnet mÄste ingÄ i en social och kulturell kontext för att lÀra.