Vi vill i denna uppsats vĂ€nda pĂ„ problematiken och visa pĂ„ vikten av att diskutera mĂ€nnen, varför det finns ett sĂ„ stort överskott pĂ„ mĂ€n i ledande positioner inom organisationer. Uppsatsens syfte Ă€r att utifrĂ„n intervjuer med manliga chefer, belysa hur synen pĂ„ ledarskap kopplas samman med mĂ€n och maskulinitet, och att utifrĂ„n detta undersöka hur förestĂ€llningar kring det egna ledarskapet konstrueras nĂ€r mĂ€n har eller har haft kvinnor som chef. För att fĂ„ svar pĂ„ detta har vi stĂ€llt oss följande frĂ„gor; Hur ser mĂ€ns förestĂ€llningar om sitt eget ledarskap ut? Är ledarskapet en del av den maskulina identiteten? FörĂ€ndras synen pĂ„ det egna ledarskapet och i förlĂ€ngningen pĂ„ maskuliniteten nĂ€r mĂ€n har kvinnor som chefer? Samt Vilka nya idĂ©er om ledarskap uppstĂ„r i denna situation?Uppsatsen Ă€r uppbyggd kring tanken att samhĂ€lle, organisationer och individer interagerar i skapandet av genusordningars maktstrukturer. Arbetslivet kan ses som en arena i skapandet av maskuliniteter.

Vi sla?nger en fja?rdedel av all mat vi ko?per, byter smartphone varje a?r trots att vi inte beho?ver, och spenderar skyho?ga summor pa? att befa?sta osunda sko?nhetsideal som fa?r oss att ka?nna oss va?rdelo?sa. Ett samha?llsklimat pra?glat av kapitalism och o?verkonsumtion go?r det na?stan omo?jligt fo?r oss att leva efter la?ngsiktigare principer. Som designers fo?rslavas vi extra ha?rt under vinstdrivande fo?retag.Med sitt Manifest vill Amanda Jenderba?ck inspirera till en alternativ designerroll, som sa?tter feminism och ekologi i fokus.

Denna uppsats Àr skriven pÄ uppdrag av en mindre kommun i norra Sverige och behandlar Àmnet jÀmstÀlldhet. Syftet var att undersöka synen pÄ jÀmstÀlldhet bland kommunfullmÀktigeledamöter i denna kommun med frÄgestÀllningar som handlade om deras personliga upplevelser, kunskaper och attityder kring jÀmstÀlldhet samt hur man arbetar i kommunen och hur man vill arbeta i framtiden med jÀmstÀlldhetsfrÄgor. I syftet ingick Àven att vÀgleda kommunen i deras framtida jÀmstÀlldhetsarbete. Teoretiska utgÄngspunkter som fungerade som analytiska verktyg var teorier om motstÄndmot jÀmstÀlldhet, organisationsteorier och begreppen kvantitativ och kvalitativ jÀmstÀlldhet. Kvalitativa intervjuer anvÀndes som metod, Ätta kommunfullmÀktigeledamöter valdes ut med hjÀlp av bÄde ett mÄlinriktat urval och ett bekvÀmlighetsurval.

Studiens syfte Àr att undersöka vad verksamma pianopedagoger har för erfarenheter av gruppundervisning och samspelsmöjligheter för nybörjarpianoelever. I bakgrundskapitlet ges en överblick vad som finns skrivit om samspel, pianogruppundervisning, traditioner inom pianoundervisning och material för grupper. DÀrefter följer en presentation av tidigare forskning inom ÀmnesomrÄdet. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien utgörs av det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrarande och kommunikation.Det insamlade datamaterialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pianopedagoger som har erfarenheter av samspel och gruppundervisning för piano. I resultatkapitlet beskrivs informanternas erfarenheter av gruppundervisning, samspel, förutsÀttningar och material.

Bakgrund Vistelsetiden pÄ akutmottagningen pÄ Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades dÀr mÀn i större utstrÀckning Àn kvinnor hade en vistelsetid kortare Àn fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det Àr en skillnad i vistelsetid mellan mÀn och kvinnor pÄ akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrÄn kriteriet att de arbetade pÄ en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. TvÄ olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

Syftet med vÄr uppsats Àr att fÄ kunskap om hur familjerÀttssekreterare resonerar kring ett gott förÀldraskap. Vi vill dÀrigenom förstÄ hur deras förestÀllningar om ett gott förÀldraskap kan pÄverka dem i arbetet med vÄrdnadsutredningar. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Hur ser familjerÀttssekreterarens bild av ett gott förÀldraskap ut? Skiljer sig synen pÄ ett gott förÀldraskap i förhÄllande till mödrar respektive fÀder? Hur kan den personliga synen pÄ ett gott förÀldraskap pÄverka bedömningen i en vÄrdnadsutredning?För att nÄ syftet med vÄr uppsats har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sju familjerÀttssekreterare i tvÄ olika kommuner. Resultaten visar bland annat att en förÀlders viktigaste uppgift enligt vÄra intervjuade familjerÀttssekreterare Àr att uppfylla sitt barns alla behov.

Revisorer anses utgöra en profession vilket kÀnnetecknas av bland annat etiska riktlinjer och krav pÄ utbildning och kunskap. Enligt de etiska reglerna, som IFAC och dess oberoende kommittéer sÀtter för revisorsprofessionen, ska revisorer arbeta för allmÀnintresset. Innebörden av allmÀnintresset kan uppfattas otydligt och det finns olika syner pÄ vad det faktiskt innebÀr. Enligt IFAC innebÀr allmÀnintresset att hÀnsyn ska tas till organisationers samtliga intressegrupper i samhÀllet men inom professionen finns det skillnader i syn beroende pÄ rang. PÄ vÀgen till och inom professionen sker professionell utveckling genom utbildning, handledning och struktur & bedömningar.

 Genom kvalitativa intervjuer belyser studien synen pÄ ledarskap och sexuella övergrepp inom friidrotten i spÄren av Patrik Sjöberg-affÀren. Studien utreder hur ledare och utövare ser pÄ ledarskapet och den viktiga roll som en ledare innehar. Resultatet visar att Sjöbergs (2011) sjÀlvbiografi har gett en möjlighet för diskussion kring sexuella övergrepp inom idrotten och framförallt inom friidrotten. Sjöbergs sjÀlvbiografi har öppnat upp för reflektion kring ledarskap och vÀrderingar bland ledare. Studien visar Àven att sexuella övergrepp Àr ett komplicerat Àmne, ett omrÄde som sÀllan berörs i diskussioner kring idrotten och dÀr arbetet för att motverka problemet brister.

Uppsatsens syfte Àr att analysera den frikyrklig grÀnsdragning i förhÄllande till nazismen med hjÀlp av sociologisk teori om gruppidentitet. PÄ grund av att synen pÄ judarna Àr avgörande för nazismen behandlas synen pÄ judarna bÄde avskilt frÄn, och tillsammans med nazismen. De övergripande frÄgor som behandlar syftet ur detta dubbla perspektiv Àr: 1. Drar respektive samfund/rörelse/Äsikt en grÀns mot den tyska nazismen och judarna under 1933-1945? Om ja, var dras den? 2.

Inledning: Motivation a?r ett ord som a?r va?l bekant inom skolans va?rld, och ett ord som a?r viktigt inom idrott och ha?lsa. Elevers insta?llning till a?mnet idrott och ha?lsa a?r avgo?rande, inte bara fo?r deras skolga?ng, utan a?ven i det fortsatta livet. Som sto?d och hja?lp till att stimulera eleverna till en god insta?llning till fysisk aktivitet finns idrottsla?raren.

Studien syftar till att synliggöra och förstÄ hur kvinnliga före detta missbrukare berörs av ett förflutet liv i missbruk. Hur förhÄller sig kvinnliga före detta missbrukare i den drogfria tillvaron till det förflutna missbruket och synen pÄ framtiden? För att besvara mitt syfte och mina frÄgestÀllningar genomfördes fem kvalitativa intervjuer vilka analyserades med grundad teori som analysmetod. Studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr identitet, genus och moderskap som tillsammans med tidigare forskning bidragit till att problematisera och fördjupa analysen. En av studiens slutsatser Àr att synen pÄ sig sjÀlv bÄde pÄverkas av den sociala omgivningen och samhÀlleliga förestÀllningar om rollen som mamma.

Bakgrund Vistelsetiden pÄ akutmottagningen pÄ Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades dÀr mÀn i större utstrÀckning Àn kvinnor hade en vistelsetid kortare Àn fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det Àr en skillnad i vistelsetid mellan mÀn och kvinnor pÄ akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrÄn kriteriet att de arbetade pÄ en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. TvÄ olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

Syftet med följande uppsats Àr att pÄvisa hur synen pÄ kvinnan förÀndrades i och med Vasa-tiden, och den roll reformationen kom att spela, och vilka andra faktorer som pÄverkade synen pÄ kvinnan frÄn att vara medeltida helgon till att bli reformationens hÀxor. En poÀng Àr att visa hur attityder till kvinnan Àr intimt beroende av den officiella religionens förestÀllningsvÀrld och vÀrderingar.För att svar pÄ syftet har uppsatsen delats in i tvÄ delar.Del I. Ger en kortfattad bild av det svenska medeltida samhÀllet. I denna första del ligger fokus pÄ helgonens betydelse under medeltiden, och en fördjupad studie görs av Heliga Birgitta. Den kvinna som nÄdde positionsmakt och blev Sveriges enda officiella helgon.Del II.

SyfteSyftet med studien Àr att beskriva situationer dÀr barn reagerar med utagerande beteenden pÄ en förskoleavdelning samt pedagogernas tankar kring barn som uppvisar utagerande beteende ? Hur tÀnker och upplever pedagogerna barn som uppvisar utagerande beteende?? NÀr, var och varför uppstÄr utagerande/konfliktsituationer? ? Hur samspelar pedagogerna med barn som uppvisar utagerande beteende?? Hur hanterar pedagogerna utagerande/konfliktsituationer om de uppstÄr?TeoriStudien utgÄr frÄn den sociokulturella teorin eftersom den intresserar sig för hur sociala praktiker formas och hur olika tankar och idéer kommer till uttryck i praktiken. SÀljö (2005) skriver att samspelet mellan kollektivet och individen Àr i fokus i den sociokulturella teorin. Den sociokulturella teorin handlar om lÀrandets villkor i institutionella miljöer, i detta fall i förskolan. Emanuelsson, Persson och Rosenqvist (2001) skriver om det relationella perspektivet inom specialpedagogiken och menar att man mÄste titta pÄ de omgivande faktorerna nÀr barn/elever Àr i svÄrigheter.

Syftet med denna studie Àr att undersöka varför man pÄ vissa skolor lÄter diagnostisera sina elever, medan man pÄ andra skolor till synes undviker det. Uppfattningar och upplevelser av begreppet diagnos har studerats. Studien har för avsikt att spegla synen hos pedagoger och skolledning. Litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer pÄ fÀltet har varit de redskap som anvÀnts. LikasÄ har tidigare forskning beaktats för att dels kunna jÀmföras med, dels kunna anvÀndas till förförstÄelse för erhÄllna tolkningar av intervjusvar.