Sök:

Sökresultat:

3653 Uppsatser om Den sociokulturella synen pć lärande - Sida 23 av 244

Hur idrottsla?raren motiverar eleverna till fysisk aktivitet i skolan och pa? fritiden

Inledning: Motivation a?r ett ord som a?r va?l bekant inom skolans va?rld, och ett ord som a?r viktigt inom idrott och ha?lsa. Elevers insta?llning till a?mnet idrott och ha?lsa a?r avgo?rande, inte bara fo?r deras skolga?ng, utan a?ven i det fortsatta livet. Som sto?d och hja?lp till att stimulera eleverna till en god insta?llning till fysisk aktivitet finns idrottsla?raren.

?Det blir inte relevant om man inte fÄr ett sammanhang? : En intervjustudie av pianopedagogers syn pÄ samspel och gruppundervisning i piano

Studiens syfte Àr att undersöka vad verksamma pianopedagoger har för erfarenheter av gruppundervisning och samspelsmöjligheter för nybörjarpianoelever. I bakgrundskapitlet ges en överblick vad som finns skrivit om samspel, pianogruppundervisning, traditioner inom pianoundervisning och material för grupper. DÀrefter följer en presentation av tidigare forskning inom ÀmnesomrÄdet. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien utgörs av det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrarande och kommunikation.Det insamlade datamaterialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pianopedagoger som har erfarenheter av samspel och gruppundervisning för piano. I resultatkapitlet beskrivs informanternas erfarenheter av gruppundervisning, samspel, förutsÀttningar och material.

?JÀmstÀlldhet Àr nÀr en kvinnlig tönt och en manlig tönt har samma chans? : En kvalitativ studie av synen pÄ jÀmstÀlldhet bland kommunfullmÀktigeledamöter i en inlandskommun i norra Sverige

Denna uppsats Àr skriven pÄ uppdrag av en mindre kommun i norra Sverige och behandlar Àmnet jÀmstÀlldhet. Syftet var att undersöka synen pÄ jÀmstÀlldhet bland kommunfullmÀktigeledamöter i denna kommun med frÄgestÀllningar som handlade om deras personliga upplevelser, kunskaper och attityder kring jÀmstÀlldhet samt hur man arbetar i kommunen och hur man vill arbeta i framtiden med jÀmstÀlldhetsfrÄgor. I syftet ingick Àven att vÀgleda kommunen i deras framtida jÀmstÀlldhetsarbete. Teoretiska utgÄngspunkter som fungerade som analytiska verktyg var teorier om motstÄndmot jÀmstÀlldhet, organisationsteorier och begreppen kvantitativ och kvalitativ jÀmstÀlldhet. Kvalitativa intervjuer anvÀndes som metod, Ätta kommunfullmÀktigeledamöter valdes ut med hjÀlp av bÄde ett mÄlinriktat urval och ett bekvÀmlighetsurval.

Ambulanssjuksköterskans upplevelser vid omhÀndertagandet av barn med hjÀrtstopp.

Bakgrund Vistelsetiden pÄ akutmottagningen pÄ Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades dÀr mÀn i större utstrÀckning Àn kvinnor hade en vistelsetid kortare Àn fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det Àr en skillnad i vistelsetid mellan mÀn och kvinnor pÄ akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrÄn kriteriet att de arbetade pÄ en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. TvÄ olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

"Utsatta barn ska hjÀlpas att fatta rÀtt beslut" : Om barns delaktighet i Barnahus

Syftet med vÄr uppsats Àr att fÄ kunskap om hur familjerÀttssekreterare resonerar kring ett gott förÀldraskap. Vi vill dÀrigenom förstÄ hur deras förestÀllningar om ett gott förÀldraskap kan pÄverka dem i arbetet med vÄrdnadsutredningar. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Hur ser familjerÀttssekreterarens bild av ett gott förÀldraskap ut? Skiljer sig synen pÄ ett gott förÀldraskap i förhÄllande till mödrar respektive fÀder? Hur kan den personliga synen pÄ ett gott förÀldraskap pÄverka bedömningen i en vÄrdnadsutredning?För att nÄ syftet med vÄr uppsats har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sju familjerÀttssekreterare i tvÄ olika kommuner. Resultaten visar bland annat att en förÀlders viktigaste uppgift enligt vÄra intervjuade familjerÀttssekreterare Àr att uppfylla sitt barns alla behov.

Hur pÄverkar professionell utveckling synen pÄ allmÀnintresset? : en undersökning av revisorer, revisorsassistenter och revisorsstudenter

Revisorer anses utgöra en profession vilket kÀnnetecknas av bland annat etiska riktlinjer och krav pÄ utbildning och kunskap. Enligt de etiska reglerna, som IFAC och dess oberoende kommittéer sÀtter för revisorsprofessionen, ska revisorer arbeta för allmÀnintresset. Innebörden av allmÀnintresset kan uppfattas otydligt och det finns olika syner pÄ vad det faktiskt innebÀr. Enligt IFAC innebÀr allmÀnintresset att hÀnsyn ska tas till organisationers samtliga intressegrupper i samhÀllet men inom professionen finns det skillnader i syn beroende pÄ rang. PÄ vÀgen till och inom professionen sker professionell utveckling genom utbildning, handledning och struktur & bedömningar.

Det ingen ville se : Synen pÄ ledarskap och sexuella övergrepp inom svensk friidrott i spÄren av Patrik Sjöberg-affÀren

 Genom kvalitativa intervjuer belyser studien synen pÄ ledarskap och sexuella övergrepp inom friidrotten i spÄren av Patrik Sjöberg-affÀren. Studien utreder hur ledare och utövare ser pÄ ledarskapet och den viktiga roll som en ledare innehar. Resultatet visar att Sjöbergs (2011) sjÀlvbiografi har gett en möjlighet för diskussion kring sexuella övergrepp inom idrotten och framförallt inom friidrotten. Sjöbergs sjÀlvbiografi har öppnat upp för reflektion kring ledarskap och vÀrderingar bland ledare. Studien visar Àven att sexuella övergrepp Àr ett komplicerat Àmne, ett omrÄde som sÀllan berörs i diskussioner kring idrotten och dÀr arbetet för att motverka problemet brister.

I grÀnslandet mellan svensk frikyrka och tysk nazism : Frikyrkans förhÄllningssÀtt till nazismen i Vecko-posten, Missions-Baneret och Bibliskt MÄnadshÀfte 1933, 1938, 1939 och 1945 ur ett sociologiskt perspektiv

Uppsatsens syfte Àr att analysera den frikyrklig grÀnsdragning i förhÄllande till nazismen med hjÀlp av sociologisk teori om gruppidentitet. PÄ grund av att synen pÄ judarna Àr avgörande för nazismen behandlas synen pÄ judarna bÄde avskilt frÄn, och tillsammans med nazismen. De övergripande frÄgor som behandlar syftet ur detta dubbla perspektiv Àr: 1. Drar respektive samfund/rörelse/Äsikt en grÀns mot den tyska nazismen och judarna under 1933-1945? Om ja, var dras den? 2.

Att leva med ett missbruksförflutet i en drogfri vardag : En kvalitativ studie om före detta kvinnliga missbrukares erfarenheter och upplevelser av dÄtid, nutid och framtid

Studien syftar till att synliggöra och förstÄ hur kvinnliga före detta missbrukare berörs av ett förflutet liv i missbruk. Hur förhÄller sig kvinnliga före detta missbrukare i den drogfria tillvaron till det förflutna missbruket och synen pÄ framtiden? För att besvara mitt syfte och mina frÄgestÀllningar genomfördes fem kvalitativa intervjuer vilka analyserades med grundad teori som analysmetod. Studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr identitet, genus och moderskap som tillsammans med tidigare forskning bidragit till att problematisera och fördjupa analysen. En av studiens slutsatser Àr att synen pÄ sig sjÀlv bÄde pÄverkas av den sociala omgivningen och samhÀlleliga förestÀllningar om rollen som mamma.

FMT En resa till utveckling

Detta examensarbete ger en beskrivning av musikterapin fo?ljt av hur Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT va?xte fram. Jag har praktiserat mina teoretiska kunskaper genom att sedan sommaren 2012 fram till idag ha haft FMT-sessioner med tva? adepter som jag valt att kalla Mikael och Malin. Jag redogo?r fo?r den teoretiska beskrivningen av FMT-metoden och det praktiska arbetet med Mikael och Malin.Fo?r att beskriva resultatet har jag valt att anva?nda mig av s.k.

Flödesmedierad artÀrdilatation ? behövtimmars sex timmars fasta innan undersökning?

Bakgrund Vistelsetiden pÄ akutmottagningen pÄ Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades dÀr mÀn i större utstrÀckning Àn kvinnor hade en vistelsetid kortare Àn fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det Àr en skillnad i vistelsetid mellan mÀn och kvinnor pÄ akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrÄn kriteriet att de arbetade pÄ en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. TvÄ olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.

ARBETSRELATERAD STRESS HOS SJUKSK?TERSKOR En litteratur?versikt om stressfaktorer som p?verkar patients?kerheten

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksk?terskor ?r ett v?xande problem och kan leda till utmattning hos sjuksk?terskorna samt p?verka v?rdkvaliteten och patients?kerheten negativt. En v?lfungerande arbetsmilj? ?r avg?rande f?r att s?kerst?lla b?de sjuksk?terskors v?lbefinnande och patients?kerheten. De teoretiska referensramarna KASAM (K?nsla Av Sammanhang) och s?ker v?rd bidrar till f?rst?elsen av hur sjuksk?terskors hantering av stress och deras inst?llning till arbetet p?verkar deras v?lbefinnande och prestationer.

Kvinnan i historien : ?medeltida helgon ? reformationens hÀxor?

Syftet med följande uppsats Àr att pÄvisa hur synen pÄ kvinnan förÀndrades i och med Vasa-tiden, och den roll reformationen kom att spela, och vilka andra faktorer som pÄverkade synen pÄ kvinnan frÄn att vara medeltida helgon till att bli reformationens hÀxor. En poÀng Àr att visa hur attityder till kvinnan Àr intimt beroende av den officiella religionens förestÀllningsvÀrld och vÀrderingar.För att svar pÄ syftet har uppsatsen delats in i tvÄ delar.Del I. Ger en kortfattad bild av det svenska medeltida samhÀllet. I denna första del ligger fokus pÄ helgonens betydelse under medeltiden, och en fördjupad studie görs av Heliga Birgitta. Den kvinna som nÄdde positionsmakt och blev Sveriges enda officiella helgon.Del II.

Utagerande beteenden i förskolan - en observations- och intervjustudie

SyfteSyftet med studien Àr att beskriva situationer dÀr barn reagerar med utagerande beteenden pÄ en förskoleavdelning samt pedagogernas tankar kring barn som uppvisar utagerande beteende ? Hur tÀnker och upplever pedagogerna barn som uppvisar utagerande beteende?? NÀr, var och varför uppstÄr utagerande/konfliktsituationer? ? Hur samspelar pedagogerna med barn som uppvisar utagerande beteende?? Hur hanterar pedagogerna utagerande/konfliktsituationer om de uppstÄr?TeoriStudien utgÄr frÄn den sociokulturella teorin eftersom den intresserar sig för hur sociala praktiker formas och hur olika tankar och idéer kommer till uttryck i praktiken. SÀljö (2005) skriver att samspelet mellan kollektivet och individen Àr i fokus i den sociokulturella teorin. Den sociokulturella teorin handlar om lÀrandets villkor i institutionella miljöer, i detta fall i förskolan. Emanuelsson, Persson och Rosenqvist (2001) skriver om det relationella perspektivet inom specialpedagogiken och menar att man mÄste titta pÄ de omgivande faktorerna nÀr barn/elever Àr i svÄrigheter.

"Jag hÀvdar att det hÀr har funnits jÀmt" : Formativ bedömning pÄ mellanstadiet

The porpuse of this paper is to find out how three teachers working in years four to six in a Swedish school say they use formative assessment and how they use it in educational practice, and if there is a difference in the use of formative assessment between year four, five and six. Formative assessment is the kind of assessment that aims to enhance the student?s learning, as opposed to summative assessment wich is intended only to summarize student?s accomplishments. To answer the purpose, I conducted qualitative interviews with the teachers, and observations in each of the teachers? classrooms.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->