Denna studie syftar till att öka kunskapen om vilken syn frilansande och undervisande improvisationsmusiker har kring skapandet av ett personligt uttryck och hur de anser att ÀmnesomrÄdet kan hanteras i musikundervisning. I bakgrundskapitlet ges en överblick av begreppet personligt uttryck och dÀrefter följer en presentation av tidigare litteratur och forskning inom ÀmnesomrÄdet. NÀstkommande kapitel om teoretisk bakgrund beskriver det sociokulturella perspektivet i egenskap av teoretisk utgÄngspunkt.Studien utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra frilansande improvisationsmusiker med stor pedagogisk erfarenhet i ÀmnesomrÄdet. I resultatet beskrivs analysen av hur improvisationsmusikers syn pÄ hur ett personligt uttryck kan skapas och hur de som pedagoger ser pÄ undervisning inom detta omrÄde. Det framkommer bland annat att ett personligt uttryck handlar om att bejaka sin smak och vilja samt att sjÀlvförtroende, hantverksskicklighet och inspiration Àr aspekter att ta hÀnsyn till.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete tog jag fo?r fo?rsta ga?ngen chansen att a?gna mig a?t komposition fo?r ko?r. Jag iakttog och dokumenterade den initialt kra?vande processen att komma iga?ng, men ocksa? ka?nslan av att det lossnade efter att avgo?rande beslut hade fattats. Detta arbete resulterade i ett folkmusikinspirerat arrangemang och tva? tonsatta dikter av Catharina O?stman.

I förskolan och skolan strÀvas det idag efter att verksamheten ska inkludera alla barn och elever oavsett behov och förutsÀttningar.Det ska vara en ?förskola/skola för alla?. Trots att samhÀllet kommit lÄngt i synen pÄ ?en förskola för alla?, sÄ finns det fortfarande idag tendenser pÄ sÀrlösningar i förskolorna (Nilholm, 2011). Med det i Ätanke ville vi besöka en specialförskola med inriktning ?barn med flerfunktionsnedsÀttning?.

Att skriva enhetstester Àr en viktig del i nya populÀra systemutvecklingsmetoder som extreme programming. Med testdriven utveckling skriver man testerna innan den kÀllkod som skall testas. Ett vanligt problem med dessa tester Àr att de blir beroende av delar i systemet som inte Àr intressant för sjÀlva testen. Mock objekt Àr en teknik som gör det enkelt att isolera tester frÄn allt som inte Àr relaterat till det som skall testas.Det finns tvÄ sÀtt att se pÄ mock objekt. Den traditionella synen Àr att mock objekt skall anvÀndas som ett verktyg vid isolering av externa system.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka de konservativa krafter som verkar i Europeiska Unionen. För att göra det har jag valt att studera hur de argumenterar mot abort. Mina frÄgestÀllningar berör de teman jag funnit vara utmÀrkande i argumentationen: synen pÄ kön, framförallt kvinnan; synen pÄ sexualitet; vad man egentligen menar med rÀtten till liv, vems rÀtt man menar; maktförhÄllandet mellan individ och samhÀlle samt den mellan religion och vetenskap, vad vÄr lagstiftning ska grundas pÄ enligt dessa. Materialet bestÄr av citat frÄn beslutsfattare och andra som kretsar runt dessa i EU-parlamentet. Jag har anvÀnt mig av diskursanalys, en socialkonstruktionistisk metod dÀr fokus ligger pÄ hur vi konstruerar vÄr verklighet genom hur vi kategoriserar och pratar om den.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med utgÄngspunkt i intervjuer med fem mÀn. I fokus Àr deras patriarkala rötter, deras förutsÀttningar för integration och deras syn pÄ heder. Syftet med denna studie Àr att fördjupa förstÄelsen för hur mÀn med patriarkala rötter upplever sin integrationsprocess i det svenska samhÀllet. MÄlet Àr att uppnÄ en förstÄelse för och insikt i de faktorer som Àr vÀsentliga för dessa mÀns integration men ocksÄ de omstÀndigheter som motverkar integration. De forskningsfrÄgor som legat till grund för studien var: Vilka skÀl har de haft för att flytta till Sverige? Hur har de etablerat sig i det nya landet? KÀnner de sig delaktiga i det svenska samhÀllet? Vilka förÀndringar har skett i familjestrukturerna? Har synen pÄ heder förÀndrats sedan migrationen till Sverige? Hur definierar de begreppet heder i dag? Resultaten analyseras utifrÄn den tidigare presenterade forskningen samt teorier som förÀndringar i patriarkala familjestrukturer, det civila samhÀllet, stat, marknad, familj och kollektivism kontra individualism.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr belysa i vilken utstrÀckning planeringsprocessens kommunala och regional aktörer samverkar vid implementeringen av en del-regionalt syftande insats, samt vilken roll strategin om den regionala stadskÀrnan har i utvecklandet av del-regionen. En fallstudie har gjorts i SödertÀlje, dÀr uppsatsen med hjÀlp av teorier kring polycentricitet och regional utveckling, samt en dokumentanalys och en intervjustudie undersöker vilka hinder och möjligheter som finns att arbeta i del-regionala omrÄden, samt hur detta kan utveckla arbetet med regionala stadskÀrnor. Följande frÄgestÀllningar har formulerats:Vilken roll har samverkan spelat och spelar i utvecklingen av den regionala stadskÀrna?Har strategin stÀrkt aktörernas intresse för utvecklingen av del-regionen?PÄ vilket sÀtt kan strategin stÀrka den framtida utvecklingen i del-regionen?Vilka lÀrdomar kan den hÀr studien ge strategin om regionala stadskÀrnor i Stockholm?Slutsatsen som sedan har dragits Àr att samverkan haft liten roll i implementeringen av den regionala stadskÀrnan. Vad gÀller strategins möjlighet att stÀrka del-regionen har ett flertal aspekter lyfts fram som tillsammans och var för sig pÄverkar intresset för och utvecklingen; del-regionens varierande rumsliga indelning, synen pÄ strategin, synen pÄ planeringsprocessen och synen pÄ SödertÀlje som kommun, har alla pÄ olika sÀtt inverkat negativt pÄ intresset för den regionala stadskÀrnan och del-regionen.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

I inledningen sta?lls fra?gan om vilka bero?ringspunkter som finns mellan ska?despelar- och undervisningskonst. A?r bero?ringspunkterna desamma oavsett la?rar- och undervisningsstil?Utifra?n tidigare forskning belyses falska motsa?ttningar likava?l som nyanserade och fo?rdjupade kopplingar mellan ska?despelar- och dramapedagogroll. Anva?ndning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fo?rdjupas teoretiskt.

SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.

Syftet med examensarbetet Àr att utifrÄn ett elevperspektiv belysa hur ett individanpassat specialpedagogiskt stöd i matematik pÄ grundskolan kan utformas för speciallÀrarens yrkesprofession genom att studera elevers uppfattning om lÀrande, specialpedagogiskt stöd samt elevers förvÀntningar pÄ speciallÀrarens kompetens och arbetssÀtt i Àmnet matematik pÄ grundskolan. Den sociokulturella utvecklingsteorin har fungerat som teoretisk förankring. Studien utgörs av en kvantitativ enkÀtundersökning utförd bland samtliga elever i Ärskurs nio i en kommun för att belysa problemomrÄdet samt en kvalitativ intervjustudie. I de kvalitativa intervjuerna deltog endast elever med erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i matematik under sin grundskoletid. Resultaten av min undersökning pekar pÄ att elever generellt har uppfattningen att lÀrande sker i interaktion med andra, i enlighet med den sociokulturella utvecklingsteorin, och anser att specialpedagogiskt stöd kan ske pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ, med tonvikt pÄ gruppnivÄn i form av sÀrskilda undervisningsgrupper. Elevuppfattningarna av hur specialpedagogiskt stöd skall organiseras överensstÀmmer med bilden hur specialpedagogiskt stöd i huvudsak organiseras i svensk grundskola enligt tidigare forskning trots styrdokuments intentioner om inkluderat stöd för elever i behov av sÀrskilt stöd. En majoritet av eleverna, 86 %, anser att det finns ett behov av speciallÀrare i grundskolan, 23 % uppger att de sjÀlva berörts av specialpedagogiskt stöd i matematik i grundskolan.

Syftet med uppsatsen Àr att klargöra vilken genomslagskraft kundbegreppet har fÄtt inom vÄrdstrategier. Vi bidrar dÀrmed i denna uppsats med att klargöra vilken syn pÄ patienten som rÄder inom hÀlso- och sjukvÄrden idag, om synen pÄ patienten förÀndrats i och med kundbegreppets introduktion samt hur synen pÄ patienten kan pÄverka kvaliteten. De frÄgestÀllningar som kommer att behandlas i denna uppsats Àr sÄledes följande: Har synen pÄ patienten förÀndrats i och med kundbegreppets introduktion? Hur kan synen pÄ patienten pÄverka kvaliteten i hÀlso- och sjukvÄrden? FörbÀttringsarbetet kring kundorienteringen tar idag sin utgÄngspunkt i teorier som behandlar industriföretag. Eftersom hÀlso- och sjukvÄrden skiljer sig frÄn industriföretag genom att utgöras av mÀnniskonÀra tjÀnster undersöks hur ett tjÀnsteperspektiv pÄ patienten kan pÄverka kvaliteten.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

I va?rt samha?lle har bilden fa?tt en allt sto?rre betydelse fo?r att fo?rse oss med information om va?r omva?rld och det fo?rflutna. I ett modernt samha?lle utgo?r bilder fra?n kameror va?r huvudsakliga ka?lla till verkligheten som vi inte har direkt erfarenhet av. Genom de bilder som finns samlade runtom pa? va?ra museer skapar vi en fo?resta?llning om hur va?rlden sa?g ut fo?rr.

BakgrundVid kronisk njursvikt uppho?r en betydande del av njurfunktionen vilket kan leda till ett livshotande tillsta?nd. Ett livsla?ngt behandlingsalternativ a?r hemodialysbehandling. Behandlingen a?r tidskra?vande och pa?frestande samt inskra?nker pa? sa?va?l det fysiska, psykiska och sociala va?lbefinnandet.