Migrationsverket har kritiserats hårt för att inte ha tillräcklig kunskap i homo-, bi- och transsexualitetsfrågor, eftersom människor nekats uppehållstillstånd trots att de uppfyllt kriterierna. Samkönade par har inte behandlats som par i ansökningsprocessen. Människor med "fel" sexualitet har fram till 2005 inte beviljats asyl med sin sexuella läggning som skäl, eftersom det inte klassats som tillräcklig förföljelsegrund för flyktingstatus. Praktiker som dessa har kritiserats för att utgå från en heteronormativ diskurs som är diskriminerande.Queerfeministisk teori kritiserar samhälleliga normer som påverkar hur människor behandlas. Med hjälp av en queerfeministisk teori urskiljs och analyseras heteronormativa diskurser i svensk migrationspolicy.

Tänk att du träffar din livspartner, ni flyttar in hos dina föräldrar och bor i en liten kammare. Ni får barn och börjar bygga ett hus på en bit mark ni bryter ut från din fars mark. Arbetet pågår i över två år och ni flyttar in i det nybyggda huset med tillhörande växthus och en ladugård med era tre små barn. Mannen i huset försörjer er genom att dra upp plantor och göra begravningsbuketter och kransar. Ni har en ko, några höns, grisar och odlar det mesta av maten själva.

Syftet med den här studien är att ta reda på hur genuspresentation ser ut i animerad barnfilm. Utifrån en hermeneutisk utgångspunkt har jag gjort en innehållsanalys av sex stycken filmer. Inspirationen till studien har jag fått genom studier inom genus och genusrepresentation, samt utifrån ett vardagsperspektiv när jag själv har sett filmer. Mer konkret går frågeställningarna ut på att studera hur manliga och kvinnliga karaktärer representeras samt hur maktrelationer gestaltas i filmerna i ett genusperspektiv. Valet av filmer baseras på de mest sedda animerade filmerna mellan 2005 och 2007 enligt Svenska Filminstitutet.

Damhockeyspelare hyllas inte lika ofta som herrhockeyspelare i sportmedia. Tidigare forskning tyder istället på att damidrottare oavsett sport sexualiseras och trivialiseras. Den här studien har undersökt hur svensk sportmedia konstruerar damhockey, specifikt i relation till herrhockey. Det teoretiska ramverket utgick från diskursteori och genusteori. Med hjälp av diskursanalys undersöktes artiklar, bloggar och krönikor ur två kvällstidningar, två TV-kanaler och Svensk Radios sportsektion.

Problembakgrund - Efter att ha spenderat tid på att syna reklamer av olika slag slogs vi av att en stor del av reklamutbudet idag anspelar på sex och flertalet av dessa reklamer innehåller kvinnliga modeller som i stor utsträckning objektifieras. Det vi fann mest intressant var inte att undersöka att så verkligen var fallet utan att utreda vilka krafter som låg bakom hur kvinnor framställs i reklamen; Var det ekonomiska intressen? Beror det på en mansdominerad bransch? Eller är det rent av ett sätt för patriarkatet att bibehålla de traditionella könsrollerna? Vidare fann vi det intressant att utreda varför inte förändringstakten av kvinnobilden i reklamen håller samma takt som densamma i svenska samhället. Mannen i reklamen framställs ofta som förvärvsarbetare, auktoritär och aktiv medan kvinnan främst är till för att behaga mannen och visas ofta upp i hemmet. Detta trots att de flesta kvinnor i dagens samhälle är självständiga och arbetande.

Syftet med studien var att analysera biståndsutredningar utifrån ett genusperspektiv för att undersöka om det finns några skillnader både språkligt och innehållsmässigt utifrån kön. Vårt gemensamma intresse för genusfrågor och socialt arbete för individer med funktionsnedsättningar är anledningen till valet av studiens inriktning. Karin Barrons teori om att kvinnor och män med funktionsnedsättningar inte tilldelas kön har inspirerat till studien.Med hjälp av socialkonstruktivism och ett genusperspektiv har empirin analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Studiens empiri består av biståndsutredningar enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) angående ansökan om personlig assistans. Utredningarna kommer ifrån en relativt stor kommun.Resultatet visar att språket i biståndsutredningarna synliggör kön och skapar olika bilder av kvinnor och män med funktionsnedsättningar.

Syftet med detta arbete var att i en fallstudie analysera om svensk media brutit mot de pressetiska reglerna då de skrivit om den 35 årig mannen som gripits och misstänkts för mordet på utrikesminister Anna Lindh i september 2003. Studien baseras på en innehållsanalys av tidningsartiklar skrivna av två kvällstidningar och två dagstidningar under den aktuella perioden. Artiklarna har ställts mot åtta frågor formulerade utifrån de pressetiska reglerna. Analysen visar att 12 av 33 artiklar fick anmärkningar på en eller flera av frågorna vilket innebär att de bröt mot de pressetiska reglerna. Majoriteten av dessa artiklar beskrev 35-åringens bakgrund.

Antalet ensamkommande flyktingbarn har under senare år ökat i Sverige. Detta är en utsatt och sårbar grupp och forskning visar på en bristande hälsosituation hos dessa barn. Syftet med studien är att undersöka ensamkommande flyktingbarns sociala nätverk och huruvida det finns tillgängligt som en skyddande faktor för barnets välbefinnande. Insamlingsmetoden som använts är kvalitativ intervju i form av halvstrukturerade intervjuer som genomförts med tre ensamkommande flyktingbarn, varav alla pojkar. Intervjupersonerna har fått berätta om vilka betydelsefulla personer som ingår i deras nätverk och hur deras relationer ser ut.

Denna uppsats är en litteraturstudie och diskursanalys kring våld i nära relationer där kvinnanär förövaren och mannen offret. Frågor som uppsatsen behandlar är huruvida kvinnor ochmän är lika benägna att begå partnerrelaterat våld eller inte, samt varför mäns våld motkvinnor är mer uppmärksammat än kvinnors våld mot män. Syftet med uppsatsen är att belysakvinnors våld mot män och inte att ta bort fokus från mäns våld mot kvinnor.Uppsatsen går igenom såväl litteratur och rapporter som hur olika organisationer ochmyndigheter ställer sig till våld i nära relationer. Resultatet analyseras och diskuteras ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv, med teorier och begrepp som det ideala offret och denideala förövaren, genus och makt.Det jag har kunnat påvisa med studien är att våld i nära relationer är någonting både kvinnoroch män faller offer för i ett heterosexuellt förhållande. Män och kvinnor är således likabenägna att begå partnerrelaterat våld.

Syftet med studien var att undersöka självförtroende och kroppsbild hos datorspelare, styrketränare och en kontrollgrupp. En webbenkät med manliga medlemmar på dator- och idrottsrelaterade internetforum genomfördes. Kontrollgruppen var medlemmar på dessa forum som varken styrketränade eller spelade datorspel. Skalorna Social physique anxiety scale, Rosenberg self-esteem scale och Drive for muscularity scale administrerades. Resultatet visar att grupperna inte var signifikant skilda åt gällande social fysisk ångest eller självförtroende.

KARLSTADSUNIVERSITETSociologi ÄMNE: Sociologi, C-kurs.                                HANDLEDARE: Annika Jonsson                                  SAMMANFATTNING: Studiens syfte är att utifrån en intervjustudie med utsatta invandrade kvinnor ta reda på om våldet normaliseras och i så fall i vilken utsträckning i de tre narrativ, utifrån Eva Lundgrens förståelde. I denna kvalitativa studie har tre informanter intervjuats genom en narrativ metod, där de undersöktes enskilt. Intervjuerna har därefter analyserats utifrån den patriarkat teorin samt Lundgrens förståelse av våldets normaliseringsprocess. Resultaten av studien visar att i mina respondenters fall är normaliseringsprocessen inte en helt fungerande teori. Mina respondenter är ursprungligen ifrån ett land där kvinnor och män inte har samma rättigheter, där kvinnan är underordnad mannen.

Denna uppsats analyserar hur genus gestaltas i fantasyserien Game of Thrones. Analysen a?r baserad pa? tva? kvinnliga gestalters skildringar i den fo?rsta sa?songen av teveserien. De tva? valda karakta?rerna, Daenerys Targaryen och Arya Stark, analyseras och ja?mfo?rs med Yvonne Hirdmans genuskontraktsteori och Paulina de los Reyes och Nina Lykkes intersektionalitets begrepp men a?ven med Maria Nikolajevas schema om hur manligt och kvinnligt gestaltas i littera?ra texter.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur olika näringsområden i Nås socken, under perioden 1744-1764, skapade olika mönster i föräktenskaplig sexualitet och sedlighet. Materialet som undersökningen grundar sig på är domstolsprotokoll, lysnings- och vigselböcker och födelse- och dopböcker, för Nås socken och Säfsnäs församling. De undersökta områdena är Nås finnmark, vilken befolkades vid en senare tid än det andra undersökningsområdet, Nås svenskbygd, som bestod av självägande små¬bönder vilka varit boende i området under en mycket längre tid än finnmarkens in¬vånare. Resultatet uppvisar en högre frekvens av sedlighetsbrott i finnmarksområdet. Kvinnorna på finnmarken hade även oftare haft föräktenskapliga förbindelser, vilket har visat sig genom att de oftare hade ett utomäktenskapligt barn vid giftermålet.

Offentliga diskurser har historiskt framställt feminitet och feminism som oförenliga med varandra. Feminitet framställs vanligen med en kvinna som besitter normativt feminina egenskaper, medan framställningen av feministen skildrat en radikal och manhaftig kvinna. Tidigare forskning visar att ordet feminist, för många individer, har en negativ laddning samt en otydlighet i innebörden av ordet. Detta speglar hur väl individen identifierar sig med feminism. Denna uppsats handlar om hur bloggaren UnderbaraClara, som aktör i den feministiska diskursen, på sin blogg positionerar sig till feminism och feminitet.

Mode i politiken - ett omskrivet a?mne i media. Det stra?cker sig fra?n Mona Sahlins va?ska till Carl Bildts camouflagekavaj. Pa? liknande sa?tt blev Nya Moderaternas "kla?dkod" fo?rema?l fo?r debatt.