Självmordsbombningar som strategiskt vapen har blivit allt vanligare vilket har gjort att betydelsen av mediernas rapportering om dessa har ökat. Uppsatsens syfte är därmed att undersöka och problematisera de könsstereotyper som omgärdar manliga respektive kvinnliga självmordsbombare, samt att förstå vad dessa bottnar i och kan leda till. För att göra detta narrativanalyseras fyra svenska dagspresstidningars rapportering om olika självmordsattacker i tre olika fall: de utförda av de tamilska tigrarna på Sri Lanka, samt självmordsattackerna i Moskvas respektive Londons tunnelbanesystem. De huvudsakliga observationer som uppsatsen utmynnar i, är att kvinnliga självmordsbombare oftare än män, definieras utefter sitt kön, samtidigt som tidningarna ibland gör avsteg från könsstereotypen om ?den irrationella kvinnan? och den rationella mannen?.

KARLSTADSUNIVERSITETSociologi ÄMNE: Sociologi, C-kurs.                                HANDLEDARE: Annika Jonsson                                  SAMMANFATTNING: Studiens syfte är att utifrån en intervjustudie med utsatta invandrade kvinnor ta reda på om våldet normaliseras och i så fall i vilken utsträckning i de tre narrativ, utifrån Eva Lundgrens förståelde. I denna kvalitativa studie har tre informanter intervjuats genom en narrativ metod, där de undersöktes enskilt. Intervjuerna har därefter analyserats utifrån den patriarkat teorin samt Lundgrens förståelse av våldets normaliseringsprocess. Resultaten av studien visar att i mina respondenters fall är normaliseringsprocessen inte en helt fungerande teori. Mina respondenter är ursprungligen ifrån ett land där kvinnor och män inte har samma rättigheter, där kvinnan är underordnad mannen.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa ämnestraditioner i skolämnet historia för gymnasiet utifrån exemplet; de populäraste utlagda/publicerade läromedlen på Lektion.se. Jag gör en kvalitativ textanalys av två av de populäraste texterna/läromedlen från Lektion.se för att besvara frågorna: Vilka ämnestraditioner finns representerade bland de populäraste läromedlen? Och vilka ämnestraditioner dominerar bland dessa? För att identifiera ämnestraditioner så undersöker jag vilken undervisnings- eller historieskrivningskategori som författarna varit inspirerad av: den klassiska, objektivistiska, formella eller kategoriala. Jag fann att texterna pekar på att det i många fall är en traditionellt faktaspäckad historieundervisning där den svenska mannen är norm i en genetisk framställning av historien som styrs av strukturella förändringsfaktorer och kamp om makten. Och att alla undervisningskategorier finns företrädda.

Infertilitet drabbar kvinnor världen över och orsakas av olika faktorer. Att kunna få barn är för de flesta en självklarhet och i vissa länder ses kvinnor utan barn som ofullständiga. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av infertilitet ur ett kulturellt perspektiv. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes för att granska och analysera utvalda artiklar. Resultatet av analysen resulterade i sex kategorier: Att bära skulden och ansvaret för infertiliteten; Att bestraffas eller välsignas av högre makter; Att stötas ut av släkt och samhälle; Att känna rädsla för att bli lämnad eller utbytt; Att vilja dra sig undan och dölja infertiliteten och Att förlora sin identitet och känna sig ofullständig.

Syftet med den här studien är att undersöka diskurser kring våldtäkt och hur kvinnor framställs utifrån kön och sexualitet på internetforumet Flashback forum. Studiens frågeställningar är: Hur diskuteras det om våldtäkt på Flashback forum? Hur framställs kvinnor utifrån genus och sexualitet i diskussioner kring våldtäkt på Flashback forum?För att besvara studiens två frågeställningar insamlas textmaterial från Flashback forum. Studien är kvalitativ och (kritisk) diskursanalys används som metod. Materialet analyseras med hjälp av feministiska teorier med fokus på genus och sexualitet.Studiens resultat visar att diskursen som finns på Flashback forum många gånger skuldbelägger våldtäktsoffret.

Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre komplette­rande delundersökningar. Genom en inledande kartläggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en används. Grunderna till bruket fastställdes med hjälp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitets­studenters uppfattning om en genom en enkätundersökning, då de sågs som tänkta användare och möjliga aktörer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det går att finna relevanta skillnader i framställandet av mannen över tidsperioden 1999 till 2011. Om en förändring har skett vill vi försöka ta reda på hur den ser ut. Utifrån en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och med hjälp av begreppsliga redogörelser av genus, maskuliniteter och homosocialitet ämnar vi analysera de båda livsstilsmagasinen Café och Slitz. Vi kommer särskilt ta fasta på studier om massmedia och dess inverkan på människors vardagliga liv. Metoden som används för att vi närmare ska kunna analysera materialet är kritisk diskursanalys, som går ut på att skärskåda textens grundläggande meningssammanhang.

Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre komplette­rande delundersökningar. Genom en inledande kartläggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en används. Grunderna till bruket fastställdes med hjälp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitets­studenters uppfattning om en genom en enkätundersökning, då de sågs som tänkta användare och möjliga aktörer.

Syftet med denna uppsats var att få förståelse för vilka sociala faktorer som leder till att misshandlade kvinnor bryter upp från ett misshandelsförhållande samt hur själva uppbrottsprocessen ser ut. Frågeställningarna var: Vilka mekanismer är det som antingen leder kvinnan mot ett definitivt uppbrott eller som håller henne tillbaka, kvar i förhållandet? Hur ändrar kvinnorna sina tolkningar av sin situation och sina reaktioner på våldet och mannen så de tar sig ur förhållandet? Hur påverkar stöd och hjälp från andra uppbrottet? Jag utgick från en kvalitativ metodansats och intervjuade sju kvinnor. Som grund för uppsatsens teoretiska del låg det symbolisk interaktionistiska perspektivet samt uppbrottsprocessen. Teorier kring förälskelse och kärlek samt kön och makt ställde äktenskapets roll och assymmetriskt rollövertagande i centrum.

KARLSTADSUNIVERSITETSociologi ÄMNE: Sociologi, C-kurs.                                HANDLEDARE: Annika Jonsson                                  SAMMANFATTNING: Studiens syfte är att utifrån en intervjustudie med utsatta invandrade kvinnor ta reda på om våldet normaliseras och i så fall i vilken utsträckning i de tre narrativ, utifrån Eva Lundgrens förståelde. I denna kvalitativa studie har tre informanter intervjuats genom en narrativ metod, där de undersöktes enskilt. Intervjuerna har därefter analyserats utifrån den patriarkat teorin samt Lundgrens förståelse av våldets normaliseringsprocess. Resultaten av studien visar att i mina respondenters fall är normaliseringsprocessen inte en helt fungerande teori. Mina respondenter är ursprungligen ifrån ett land där kvinnor och män inte har samma rättigheter, där kvinnan är underordnad mannen.

Syftet med uppsatsen har varit att studera betydelsen av inslag av meänkieli i modern svensk litteratur ur ett narratologiskt och postkolonialt perspektiv. Inslagen har räknats och kategoriserats med avseende på vilken betydelse de har för berättelsen, för karaktärerna, tiden och rummet, i vilken situation de förkommer, vilken känsla de förmedlar och om de är översatta till svenska eller inte. De verk som studerats är två av Gunnar Kieri, Av dig blir det ingenting (1976) och Bara ett liv (2001), samt Mikael Niemis Mannen som dog som en lax (2006). De båda verken av Gunnar Kieri har jämförts sinsemellan och en jämförelse har också gjorts mellan de båda författarnas sätt att använda meänkieli. Postkoloniala teorier har prövats på de tre verken.

Våld i när relationer debatteras flitigt i det offentliga rummet. Fokus ligger till största delen på mäns våld mot kvinnor. Män som brottsoffer i samband med våld i nära relationer förekommer endast sporadiskt i forskningsvärlden, och tillskrivs knappt legitim status som brottsoffer i samhället. Till följd av detta är det svårt att uppskatta i vilken omfattning män utsätts för våld. Syftet med den kritiska diskursanalysen var att belysa den normativa ordning som består av en bild av mannen som förövare och kvinnan som offer, samt att analysera hur diskurserna manlighet, kvinnlighet, offer och förövare används i ett konferensmaterial kring våld i nära relationer.

Dagligen exponeras vi av information om hur vi bör träna, äta och leva för att må bra. Rådgivning står att finna överallt, via TV, Internet och veckotidningar där olika hälso- och skönhetsexperter ger tips och råd om hur vi bäst kan hålla kroppen i form. Antologin Skönhetens dimensioner behandlar ämnen som rör kroppen, utseendet och identitetsskapandet. Vårt syfte med denna studie är att belysa relationen mellan identitet och utseende i samhället utifrån olika perspektiv. Vi diskuterar positiva och negativa effekter utifrån tankar om hälso-, utseende- och kroppsideal samt vilken påverkan massmedia har på individen.

I den stora hen-debatten under 2012 saknades barnens perspektiv. Syftet med denna uppsats är att belysa det genom att ta reda på vilka pronomen förskolebarn använder i sitt samtalande om barnboken Kivi och monsterhund som endast innehåller könsneutrala pronomen. Materialinsamlingen gjordes genom barnintervjuer i fokusgrupper där fyra- och femåriga förskolebarn fick samtala om boken och som analyseringsmetod har en mestadels kvantitativ metod använts för att ta reda på pronomenens frekvens. Resultaten visar att barnen inte reagerade nämnvärt på hen och använde det inte heller själva. Kivi omnämndes av barnen som han medan monsterhunden refererades till som den eller han.

Using a feministic perspective and a critical approach, my purpose is to discuss bibliographic classification, a central aspect of Library and Information Science. More specifically, my aim is to demonstrate the norms and the dominating thoughts regarding the organization and representation of knowledge, subjects, and social categories in classification systems. I review previous research involving critical approaches to classification. These show that classification systems are a reflection of the context in which they are created, with the result that universal assumptions can be questioned. Some studies also present problems inherent in hierarchical structures.