DĂ„ Moderaterna, tillsammans med de övriga Allianspartierna, vann riksdagsvalet 2006 blev det ocksĂ„ klart att en ny arbetsmarknadspolitik skulle komma att drivas i Sverige. Ändringar i bland annat arbetslöshetsförsĂ€kringen har genomförts för att öka incitamenten för arbetssökande att acceptera ett jobberbjudande. ArbetslöshetsersĂ€ttningen ska inte lĂ€ngre vara ett sĂ€tt att försörja sig pĂ„ utan det ska löna sig att arbeta. Men vad betyder Ă€ndringarna i arbetslöshetsförsĂ€kringen för de individer som drabbas av dem? Och hur konstrueras bilden av dessa individer i det empiriska materialet? Syftet med studien Ă€r sĂ„ledes att undersöka hur Moderaterna konstruerar bilder av grupper som befinner sig utanför arbetsmarknaden, till exempel arbetslösa och förtidspensionĂ€rer.

Denna uppsats syftar till att studera hur könslönegapet, med kontroll för sedvanliga humankapitalvariabler samt sektortillhörighet, pÄverkas av matchningsprocessen pÄ den svenska arbetsmarknaden. Detta har gjorts med hjÀlp av linjÀr regression och metoden minstakvadratskattningen, Àven kallad OLS (ordinary least squares). Den data som ligger till grund för undersökningen Àr tvÀrsnittsdata frÄn LevnadsnivÄundersökningen Är 2010. Det teoretiska ramverk som studien tar avstamp i Àr den klassiska humankapitalteorin vars antagande Àr att utbildning Àr en investering för individen som höjer dennes produktivitet och dÀrigenom leder till en högre framtida lön. Dock har tidigare forskning visat att utbildningens avkastning stÄr i relation till arbetets utbildningskrav, dÀr en överutbildad person fÄr avsevÀrt lÀgre avkastning för de Är som dennes utbildning överskrider arbetskravet i jÀmförelse med en rÀtt matchad person.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land men trots det Àr etnisk diskriminering en del av vardagen för mÄnga mÀnniskor idag. Enligt diskrimineringslagen ska alla mÀnniskor, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma rÀttigheter och möjligheter. Men hur ser det ut för personer med annan etnisk tillhörighet Àn svensk pÄ arbetsmarknaden, har de samma möjligheter att söka och fÄ ett jobb?Lagstiftningen förbjuder diskriminering pÄ olika samhÀllsomrÄden i Sverige, och vissa grupper anses i lagen vara mer skyddsvÀrda. Diskrimineringsförbudet rÄder sÄledes Àven inom arbetslivet.

MÄlsÀttningen med uppsatsen Àr att genom en litteraturstudie ge en bild av hur kvinnor segregeras pÄ arbetsmarknaden i Afrika söder om Sahara. Befolkningsförflyttningar, migration, krig, katastrofer, sjukdomar, förlust av arbetskraft, nerbrytningar av sociala institutioner, förÀndrade inhemska sociala och ekonomiska mönster, och minskade möjligheter till utveckling har drabbat kvinnorna i Afrika söder om Sahara sedan kolonialtiden. Historiska bevis indikerar att afrikanska kvinnors deltagande i det ekonomiska och politiska livet var djupt rotat pÄ den afrikanska kontinenten. I mÄnga afrikanska samhÀllen hade kvinnor ett politiskt inflytande, om inte formellt sÄ i vart fall informellt. Idagens Afrika söder om Sahara har kvinnor fÀrre möjligheter Àn mÀn.

I denna uppsats undersöker vi huruvida invandrare diskrimineras pÄ den svenska arbetsmarknaden. Vi undersöker Àven om förhÄllandet skiljer sig nÀr vi endast tittar pÄ gruppen kvinnor, och gör en jÀmförelse mellan svenskfödda kvinnor och invandrarkvinnor. Vi anvÀnder oss av tvÄ modeller för att estimera löneskillnader, dummyvariabel modellen och Blinder-Oaxaca modellen. VÄra resultat ger tydliga indikationer pÄ lönediskriminering gentemot invandrare, kvinnor och en Ànnu tydligare lönediskriminering gentemot invandrarkvinnor. Vi anser att invandrarkvinnor drabbas av en sÄ kallad dubbel diskriminering, dÀr den övriga populationen i genomsnitt ges 28,4% högre lön Àn invandrarkvinnor..

Uppsatsen analyserar inkomstskillnader mellan högutbildade svenskfödda och utlandsfödda pÄ den svenska arbetsmarknaden med hjÀlp av inkomstekvationer. Dataunderlaget kommer frÄn ett tvÀrsnitt ur LINDA-databasen Är 1999 och alla personer i dataunderlaget har genomgÄtt en svensk universitets- eller högskoleutbildning. TvÄ beroende inkomstvariabler finns med i dataunderlaget ? Ärsinkomst och mÄnadslön ? för att studera tidsaspekten i inkomstskillnaderna. Det finns stora inkomstskillnader mellan svenskfödda och utlandsfödda för det totala urvalet (sÀrskilt för urvalet baserat pÄ Ärsinkomst).

MÄnga studenter vÀljer att ta dubbla examen, en som ingenjör och en andra examen inom ekonomi. Anledningar till att studenter vÀljer att lÀsa in en andra examen varierar men de flesta hoppas genom sin dubbelexamen fÄ en högre konkurrenskraft pÄ arbetsmarknaden jÀmfört med de alumner vilka enbart har en examen. Konkurrensen pÄ arbetsmarknaden Àr hög dÄ utbildningsnivÄn Àr högre Àn den varit förut och det blir allt svÄrare att utmÀrka sig vid rekrytering. Studien visar att alumner med en dubbelexamen inom ingenjörs- och ekonomiomrÄdet fÄr högre lön Àn de som enbart har en enkelexamen, mycket beroende pÄ att de söker högre tjÀnster. Samtliga alumner anser Àven att det Àr en fördel att ta en dubbelexamen.

Syftet med uppsatsen var att studera orsakerna till varför arbetsmarknaden Àr könssegregerad samt varför de flesta personer pÄ ledande befattningar i Sverige Àr mÀn. I bakgrunden presenteras tvÄ perspektiv pÄ vad som Àr manligt och kvinnligt. DÀrefter följer en emperidel som beskriver dagens arbetsmarknad ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. Vid analysen av orsakerna till bristerna i jÀmstÀlldhet pÄ dagens arbetsmarknad har de tvÄ perspektiven likhetsfeminism samt sÀrartsfeminism anvÀnts. Resultatet visar att de likhetsfeministiska tÀnkarna menar att könssegregationen och mÀnnens dominans har historiska och kulturella orsaker, som Àn idag finns inbyggt i samhÀllssystemet.

Migration och folkomflyttningar Àr starkt relaterat till skeenden i vÄr omvÀrld och kopplade till globala strukturer och problem. Sverige blir i detta sammanhang ett mottagarland för migration i vilket strategier för immigranters integrering stÀlls i relation till samhÀlls- och arbetsmarknadsutveckling. För immigranters lyckade integration kopplas nationell integrationspolitik starkt till den förda arbetsmarknadspolitiken. Det statligt styrda organet Arbetsförmedlingen fÄr hÀr en nyckelroll för immigranters integration och tilltrÀde till arbetslivet. Trots ett lÄngtgÄende och omfattande samhÀllsarbete pÄvisar statistik och tidigare forskning att immigranter utgör en exkluderad grupp pÄ arbetsmarknaden i förhÄllande till infödda individer.Denna studie syftar till att med fokus pÄ de sociala nÀtverkens roll fÄ förstÄelse för arbetsförmedlares upplevelser av strukturella brister pÄ den svenska arbetsmarknaden i deras arbete med enskilda immigranter.

VÄrt syfte med det hÀr examensarbetet har varit att studera matchning som fenomen och olika matchningsinsatsers effekter pÄ en arbetsmarknad i snabb förÀndring. Studien tar som utgÄngspunkt att det som kallas den andra maskinÄldern leder till att arbetsmarknaden förÀndras allt snabbare dÄ allt fler jobb automatiseras, robotiseras och digitaliseras pÄ ett sÀtt som tidigare förknippades med science-fiction. Vi har intervjuat sex personer som arbetar med vÀgledande arbetsuppgifter pÄ lite olika sÀtt inom tre olika verksamhetstyper, arbetsförmedling, jobbcoachning och studie- och yrkesvÀgledning, om deras syn pÄ matchning och matchningens roll. Studiens resultat visar att behovet av matchning förvÀntas öka i takt med att arbetsmarknaden förÀndras allt snabbare och gamla jobb försvinner. Ett av de tydligaste resultaten i studien Àr att respondenterna ser ett ökat behov av dimensionering, alltsÄ en anpassning av verksamheten utifrÄn samhÀllsbehoven, inom skolsektorn för att minska den missmatchning mellan arbetskraft och arbetsmarknad som uppstÄtt genom den allt större valfriheten som individualiseringsprocesser i vÀstvÀrlden inneburit.

I dagens samhÀlle Àr arbete en stor del av mÀnniskans liv. Genom arbete blir vi sjÀlvförsörjande och tilldelas en social roll. Arbetsmarknadspolitiken i Sverige har sedan 1970- talet utgÄtt frÄn synen pÄ allas rÀtt till arbete. En grupp som trots det har svÄrigheter att ta sig in pÄ arbetsmarknaden Àr mÀnniskor med nÄgon typ av funktionshinder. Som blivande studie- och yrkesvÀgledare har vi stort intresse för mÀnniskor och deras rÀtt till valmöjligheter och vi tycker det Àr viktigt med kunskaper om hur arbetsmarknaden ser ut för olika grupper.

Arbetsmarknaden genomgÄr just nu ett generationsskifte dÀr den s.k. generation Y (född mellan 1982?1999) stormar ut pÄ arbetsmarknaden. Eftersom olika generationer antas ha olika arbetslivsvÀrderingar har det blivit nödvÀndigt för företags överlevnad att utveckla rekryteringsbudskap och motivationsprogram som tar hÀnsyn till varje generations unika sÀrdrag. En av de största utmaningarna för företagare i den nÀra framtiden Àr dÀrför att förstÄ generation Y:s arbetslivsvÀrderingar.

Denna uppsats syftar till att belysa psykiskt funktionsnedsatta personersarbetssituation samt att ge möjliga förklaringar till den lÄga andelenpsykiskt funktionsnedsatta pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Metodensom anvÀnds i uppsatsen Àr en kvalitativ metod dÀr intervjuer meddeltagare frÄn den dagliga verksamheten samt med representanter frÄnföretag genomförts. Analysmetoden som anvÀndes Àr hermeneutik, dÀrdet Àr den enskilda personens tolkningar som Àr i centrala samt att sÀtta indem i ett större kontext. Resultaten i undersökningen visade attintervjupersonerna frÄn den dagliga verksamheten hade fÄ antal vÀnner pÄfritiden, samt att de vÀnner som de hade, Àven hade enfunktionsnedsÀttning, vilket kan innebÀra en försvÄring att ta sig in pÄ denreguljÀra arbetsmarknaden. Företagen beskrev hur arbetssituationen pÄderas arbetsplatser kan vara stressig vilket försvÄrar en anstÀllning avfunktionsnedsatta personer.

Föreliggande kandidatuppsats Àr en kvalitativ studie som syftar till att studera vilken betydelse sociala nÀtverk har pÄ arbetsmarknaden utifrÄn sex rekryterares perspektiv. Vi har genomfört sex intervjuer med personer som arbetar med att anstÀlla personal pÄ sex olika företag. Tre frÄgor som undersöks nÀrmare i denna uppsats Àr i vilken mÄn rekryterarna anvÀnder sitt sociala nÀtverk i sitt arbete, anvÀnder de frÀmst nÀra relationer eller bekanta i anstÀllningsprocesser, samt vilken betydelse och vilka konsekvenser anser de att anvÀndningen av sociala nÀtverk vid rekrytering har pÄ arbetsmarknaden. Vi utgÄr frÄn Lins teori om socialt kapital och hur det kan leda till social skiktning samt Granovetters teori om starka och svaga lÀnkar. Det framkommer i vÄra intervjuer att rekryterarna pÄ de olika företagen anvÀnder sina sociala nÀtverk vid tillsÀttning av tjÀnster i olika stor utstrÀckning.

AbstraktDenna uppsats bygger pÄ en kvalitativ undersökning och fokus ligger pÄ Ätta akademiker med invandrarbakgrund som jobbar inom yrkestrafiken vilka vi intervjuade. Med hjÀlp av dessa Ätta intervjuer vill vi fÄ fram hur dessa personer upplever sin situation pÄ arbetsmarknaden och vad de sjÀlva tror ligger bakom deras svÄrigheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden utifrÄn deras respektive utbildningsnivÄ. För att kunna analysera vÄra insamlade data har vi valt att anvÀnda oss av teorier skrivna av Pierre Bourdieu och Erving Goffman. Genom vÄr uppsats har vi kommit fram till att dessa Ätta informanter trots sina anstrÀngningar har misslyckats med att fÄ ett kvalificerat arbete. Det finns ett antal olika orsaker, vÄra informanter beskrev att de tror att det existerar en rÀdsla hos arbetsgivare för att anstÀlla en akademiker med invandrarbakgrund och att det dels förekommer diskriminering pÄ arbetsmarknaden.