Det Àr svÄrt för personer med funktionsnedsÀttning att fÄ en anstÀllning pÄ den öppna arbetsmarknaden och handlar det om en intellektuell funktionsnedsÀttning Àr chanserna Àn mindre. Funktionsnedsatta ska precis som alla andra ha en chans att genom sin sysselsÀttning kunna försörja sig. Men den lÄga sysselsÀttningsgraden, de lÄnga inskrivningstiderna pÄ Arbetsförmedlingen och den procentuellt sett höga arbetslösheten för den hÀr gruppen visar pÄ att det finns svÄrigheter med att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. Syftet med studien Àr att undersöka möjliga framgÄngsfaktorer, som medverkar till att elever som gÄtt pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program, ökar sina möjligheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Som andra syfte studeras hur framgÄngsfaktorerna tillgodoses i gymnasiesÀrskolans nya lÀroplan frÄn 2013. Det finns inte sÄ mycket forskning gjord om lindrigt utvecklingsstörda ungdomars övergÄng frÄn skola till arbetsliv, framförallt inte forskning dÀr individerna sjÀlva fÄr komma till tals. Med kvalitativa intervjuer som metod utgörs resultatet i den hÀr studien av att fem unga vuxna mellan 25-31 Är sjÀlva fÄr berÀtta om sina upplevelser och erfarenheter kring sÀrskoletiden och vÀgen till ett arbete. En historisk tillbakablick Àr viktig för att skapa en större förstÄelse för nutiden.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur arbetslösa ungdomar som befinner sig i ett ÄtgÀrdsprogram upplever hur skolan och ÄtgÀrdsprogrammen har bidragit med verktyg, information och förberedelser inför ett framtida arbetsliv. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ forskningsfrÄgor: Vad upplever dessa ungdomar att de har fÄtt med sig frÄn skolan i form av arbetslivskunskap? Hur upplever dessa ungdomar att ÄtgÀrdsprogrammen bidrar till att öka deras kunskaper och möjligheter till ett framtida arbetsliv? Den empiriska studien Àr kvalitativ och bestÄr av sammanlagt fem intervjuer. Dessa intervjuer gjordes med fem arbetslösa ungdomar 20- 24 Är som i nulÀget befinner sig i tvÄ olika arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdsprogram. Resultat visar att vÄra informanter upplever att skolan har brustit i att informera och förbereda dem inför ett kommande arbetsliv.

Inledning och bakgrund: Klimatet pÄ arbetsmarknaden Àr hÄrt i dag pÄ grund av en rÄdande lÄgkonjunktur och det blir allt viktigare för arbetssökande inom den konkurrenskraftiga arbetsmarknaden att bygga upp sitt personliga varumÀrke med egenskaper som ger positiva associationer.Syfte: Att kvantifiera de egenskaper som förmedlats i platsannonser för att kunna ge riktlinjer om vilka egenskaper som oftast förekom och dÀrmed blir viktiga för arbetssökande att se över och bygga upp i deras personliga varumÀrke samt göra en jÀmförelse av resultatet mellan olika yrkesomrÄden.Genomförande: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ innehÄllsanalys genomförts pÄ ett urval platsannonser frÄn Arbetsförmedlingens hemsida för att fÄ fram de personliga egenskaper som har angetts som önskemÄl.Resultat: Resultatet visar att de oftast förekommande önskemÄlen hos arbetsgivarna om vad de arbetssökandes personliga varumÀrke ska innehÄlla Àr att personen kan visa sig sjÀlvstÀndig och sjÀlvgÄende. Beroende pÄ yrkesomrÄde finns det sedan olika önskemÄl hos arbetsgivarna. Det nÀst vanligaste önskemÄlet hos arbetsgivare totalt sett Àr att personen kan uppvisa att denne Àr en lagspelare och besitter en god samarbetsförmÄga. Om personen söker arbete inom kultur, media och design ska denne vara kreativ, initiativrik och idérik. Detta skiljer sig mot en person som arbetar inom ekonomi, administration och juridik.

Barn- och fritidsprogrammet a?r ett yrkesinriktat gymnasieprogram med mycket la?g etableringsgrad pa? arbetsmarknaden. Syftet med va?rt arbete a?r att analysera elevers val till programmet och vilka tankar de ba?r pa? na?r det ga?ller mo?jligheterna att fa? arbete. Va?ra forskningsfra?gor handlar da?rfo?r om hur eleverna resonerar info?r valet av gymnasieprogram, vilken kunskap de har om arbetsmarknaden vid valtillfa?llet, vilken betydelse de tillma?ter mo?jligheten att fa? arbete efter utbildningen samt vilka fo?rva?ntningar de har pa? tiden efter avslutat gymnasium.

CSR (Corporate Social Responsibility) Àr ett uttryck som innefattar företagets egna initiativ till förbÀttringen av samhÀllet. En del av detta arbete inkluderar jÀmstÀlldhet och bland annat hur ett företag arbetar för att minska könssegregation. Trots goda förutsÀttningar i rÄdande lagar och subventioner Àr könssegregeringen hög pÄ den svenska arbetsmarknaden. Enligt lag mÄste alla företag ha en jÀmstÀlldhetsplan, men detta har inte visats sig vara tillrÀckligt för att göra de förÀndringarna som fordras för att minska könssegregeringen pÄ den svenska arbetsmarknaden. Det krÀvs att företag formar en bÀttre jÀmstÀlldhetsplan för att möjliggöra en förÀndring och denna rapport kommer att fokusera pÄ hur det kan göras.

Fruktsamheten i Sverige har följt den ekonomiska konjunkturen under de senaste decennierna. Detta till trots att en period av arbetslöshet har en positiv inverkan pÄ individens sannolikhet att föda barn. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilka som föder fÀrre barn nÀr arbetsmarknadslÀget försÀmras. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om de minskade fruktsamhetstalen leder till en lÄngvarig minskning i födelsetalen eller om barnafödandet hinner ÄterhÀmta sig dÄ det Àr bÀttre tider. För att analysera efterfrÄgan pÄ barn anvÀnds teorier om den totala efterfrÄgan pÄ barn samt teorier om den optimala tidpunkten att skaffa barn.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka nuvarande kost- och n?ringspraxis inom allsvenska fotbollsklubbar 2024 samt identifiera brister och utmaningar i arbetet mot Relative Energy Deficiency in Sport (RED-S). Metod: Enk?tunders?kningen, som baserats p? UEFAs n?ringsriktlinjer, distribuerades via e- post till allsvenska fotbollsklubbar, inneh?llande b?de kvantitativa och kvalitativa fr?gor (n=8). Svaren samlades in under en sexveckorsperiod och ytterligare en enveckasperiod. ?ven kvalitativa intervjuer utf?rdes med en del av klubbarna (n=4). Resultat: En majoritet av respondenterna saknade relevant utbildningsbakgrund inom idrottsnutrition f?r besvarande av fr?gorna, dessa personer bekr?ftades dock genom intervjuerna att vara de med mest insikt/kunskap inom organisationerna.

ABSTRAKTIntroduktion: Att skapa arbetsmarknadsrelaterade rehabiliterings- och aktiveringsinsatser som kan leda till ?riktiga? arbeten har blivit nĂ„got som man strĂ€var efter i samhĂ€llet och hĂ€r har sociala arbetsintegrerade företagen i dag börjat ta plats. Den förstĂ€rkta, decentraliserade och delvis misslyckade aktiveringspolitiken har gett sociala företagare möjligheter att utforma nya organisationsformer som kan erbjuda arbetstrĂ€ning, rehabilitering och arbetstillfĂ€llen för grupper som i dag befinner sig utanför den reguljĂ€ra arbetsmarknaden. Sedan millenniumskiftet har det skett en avsevĂ€rd ökning av sociala arbetsintegrerade företag i Sverige. ÄndĂ„ övertygar inte argument att de sociala företaget betyder mycket för mĂ€nniskor, att det skapar jobb, att mĂ€nniskor fĂ„r tillit och att det Ă€r en plattform för mĂ€nskligt vĂ€xande.

Denna uppsats Àr en kvalitativ programteoretisk utvÀrderingsstudie av Viva resurs, ett lokalt arbetsmarknadspolitiskt program i UmeÄ kommun. Studien undersöker hur fyra arbetsledare inom verksamheten arbetar med klienter och de problem och utmaningar de stÀlls inför i sin yrkesroll. OmrÄdet arbetsrehabilitering har aktualiserats eftersom det under de senaste Ären har skett förÀndringar pÄ den arbetsmarknadspolitiska arenan. Som en konsekvens av detta ska mÀnniskor som tidigare stod lÄngt ifrÄn arbetsmarknaden nu arbetsprövas.Detta stÀller i sin tur nya krav pÄ kommunala arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder, vilket i sin tur förÀndrar socialarbetarens roll inom dessa program.Denna studie visar att arbetsledarna har en positiv mÀnniskosyn gentemot de arbetssökande och att de arbetar med att stÀrka positiva mekanismer hos individen i enlighet med KASAM. Arbetsledarna lyfter fram utslussning och intern- och extern samordning som potentiella utvecklingsomrÄden för verksamheten.

ABSTRAKTIntroduktion: Att skapa arbetsmarknadsrelaterade rehabiliterings- och aktiveringsinsatser som kan leda till ?riktiga? arbeten har blivit nĂ„got som man strĂ€var efter i samhĂ€llet och hĂ€r har sociala arbetsintegrerade företagen i dag börjat ta plats. Den förstĂ€rkta, decentraliserade och delvis misslyckade aktiveringspolitiken har gett sociala företagare möjligheter att utforma nya organisationsformer som kan erbjuda arbetstrĂ€ning, rehabilitering och arbetstillfĂ€llen för grupper som i dag befinner sig utanför den reguljĂ€ra arbetsmarknaden. Sedan millenniumskiftet har det skett en avsevĂ€rd ökning av sociala arbetsintegrerade företag i Sverige. ÄndĂ„ övertygar inte argument att de sociala företaget betyder mycket för mĂ€nniskor, att det skapar jobb, att mĂ€nniskor fĂ„r tillit och att det Ă€r en plattform för mĂ€nskligt vĂ€xande.

Rehabilitering Àr en process som bland annat hjÀlper klienten att ÄtergÄ till arbete och Àven skapa en förÀndring i livet. ArbetssÀttet sker pÄ olika sÀtt i avsikt att klienterna ska kunna uppnÄ det som krÀvs för att kunna komma ut pÄ arbetsmarknaden. Undersökningens fokus Àr sjukskrivning, dÄ detta skapar ett hinder för mÀnniskan att komma ut pÄ arbetsmarknaden. I den hÀr studien undersöks hur utbildade studie- och yrkesvÀgledare arbetar med sina klienter för att hjÀlpa dem att finna motivationen till att ÄtergÄ till arbete samt hur de utskrivna klienterna upplevde sin tid pÄ rehabiliteringen pÄ Arbetslivsresurs. Vi har utgÄtt ifrÄn en kvalitativ metod dÀr intervjuerna genomfördes med tre studie- och yrkesvÀgledare och fem klienter.

MÀnniskans utslÀpp av bland annat koldioxid har lett till en ökad risk för globala klimatförÀndringar som orsakas av dessa utslÀpp. FörbrÀnning av fossila brÀnslen ger det största bidraget till ökningen av koldioxid i atmosfÀren. AnvÀndningen av fossila brÀnslen i Sverige orsakar hela 90 procent av de totala koldioxidutslÀppen och vÀgtrafiken svarar för nÀstan 30 procent. För att minska pÄ koldioxidutslÀppen Àr det dÀrför viktigt att minska bensinkonsumtionen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka effekter en skattevÀxling, en ökad koldioxidskatt pÄ bensinpriset och en minskad inkomstskatt, kan ha pÄ koldioxidutslÀppen och arbetsmarknaden och hur stor den sÄ kallade dubbelvinsten blir.

SAMMANFATTNING I Sverige och Frankrike har man haft en hög och bestÄende ungdomsarbetslöshet sedan nittiotalet. Ungdomar har svÄrt att etablera sig pÄ arbetsmarknaden dÄ de har mindre arbetslivserfarenhet och yrkeskompetens. IntrÀdet pÄ arbetsmarknaden pÄverkas dock av vilken transitionsregim som man har valt för att hantera övergÄngen mellan skola och arbete, det vill sÀga hur man utformar sina institutioner för att pÄverka övergÄngen. Av sÀrskilt intresse Àr utbildningssystemet, dÀr bÄde Sverige och Frankrike har en utbildning som bygger pÄ relativt generell och teoretisk kunskap. Kohortstudier som utförts i Sverige och Frankrike pÄ generationerna som trÀtt ut pÄ arbetsmarknaden 1998 respektive 2001 visar att arbetslösheten fortfarande Àr relativt hög bland ungdomarna tre Är efter intrÀdet pÄ arbetsmarknaden, i synnerhet i Frankrike.

AbstractUr ett elevperspektiv belyser uppsatsen frÄgan vad en ?bra? lÀrare Àr. Elevers Äsikter placeras in i tre större teman; pedagogisk förmÄga, social förmÄga samt ledarskap. Korrelation mellanvad elever anser viktigt och vad elever anser möta utforskas ocksÄ. Detta görs via en kvantitativ enkÀtundersökning.

Bakgrund: Denna uppsats handlar om hur företag ska kunna attrahera framtida kompetens med en ny varumÀrkesstrategi. ?Employer Branding? Àr namnet pÄ denna strategi och beskrivs av konsulter som ett medel för företag att via en genomtÀnkt varumÀrkesstrategi profilera företaget pÄ kompetensmarknaden. Grunderna i en Employer Branding-strategi innefattar följande aspekter: att kunna attrahera och behÄlla den bÀsta kompetensen samt att ena företaget kring sin vision och kultur. Vi har i denna uppsats undersökt och definierat vad en Employer Branding-strategi innebÀr och hur begreppet kan stÀllas i relation till existerande teorier.