VĂ„rt syfte med detta examensarbete Ă€r att undersöka om individen pĂ„verkas av samhĂ€llet och arbetsmarknaden i sina val av en högre utbildning och om sĂ„ Ă€r fallet hur denna pĂ„verkan yttrar sig. Åttiotalister pĂ„stĂ„s i undersökningar vara den första generationen som genom att vĂ€xa upp i det senmoderna samhĂ€llet ska ha utvecklat andra vĂ€rderingar gĂ€llande bla arbetsmarknad och studier. Detta ska innebĂ€ra att de Ă€r bĂ€ttre anpassade till spelreglerna pĂ„ dagens arbetsmarknad. DĂ€rför vill vi ocksĂ„ undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt generationsskillnader kan yttra sig mellan Ă„ttiotalister och sextiotalister i deras val av att genomgĂ„ högskolestudier. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r följande: vad driver individen till att vĂ€lja högre studier, hur har det senmoderna samhĂ€llet och arbetsmarknaden pĂ„verkat individens val att studera och pĂ„ vilket sĂ€tt syns det skillnader mellan sextiotalister och Ă„ttiotalister nĂ€r det gĂ€ller studier och arbetsmarknad.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur och i vilken utstrÀckning före detta journalistikstudenter frÄn Södertörns högskola etablerar sig pÄ den journalistiska arbetsmarknaden. För att fÄ en bild av den journalistiska arbetsmarknaden undersöks i den hÀr studien vad de före detta journalistikstudenterna har för anstÀllningar, och om anstÀllningsformen skiljer sig beroende pÄ hur mÄnga Är en före detta journalistikstudent varit tillgÀnglig pÄ arbetsmarknaden. Hur de före detta journalistikstudenterna ser pÄ sina möjligheter inom branschen, vad de har för mÄl med sina nuvarande arbeten samt vad de tror om sina möjligheter att nÄ mÄlen i förhÄllande till vilken anstÀllningsform de har undersöks ocksÄ i den hÀr studien. För att knyta ihop detta diskuteras hur arbetsmarknad och anstÀllningsförhÄllanden pÄverkar journalisternas autonomi och deras stÀllning som yrkesgrupp. Uppsatsen Àr av kvantitativ karaktÀr och undersökningsmaterialet bestÄr av 436 före detta journalistikstudenter frÄn Södertörns högskola.

I uppsatsen undersöks om förÀndringarna som gjordes i och med proposition 2006:07/15 innebar ett nÀrmande eller frÄngÄende av en optimalt utformad arbetslöshetsförsÀkring ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Detta i syfte att dÀrmed utreda om förÀndringarna kan beskrivas som förbÀttringar eller försÀmringar. Uppsatsen avgrÀnsar sig till förÀndringarna i arbetslöshetsförsÀkringen i denna proposition och behandlar inte framtida planerade förÀndringar eller förÀndringar inom andra omrÄden. Tidigare forskningsresultat inom omrÄdet arbetslöshetsförsÀkring kommer att presenteras för att försöka visa hur en optimal försÀkring bör vara utformad. Vad som Àr en optimal försÀkring Àr givetvis beroende pÄ vilka mÄl den ska uppfylla.

NÀr det idag har diskuteras om att kunna sÀkra jobben har individens anstÀllningsbarhet Äsyftats. Global konkurrens och snabb teknisk utveckling har inneburit krav pÄ flexibla organisationer och anpassningsbara medarbetare. AnstÀllningsbarhet har kopplats bÄde till kontextfaktorer, som konjunktur och efterfrÄgan pÄ arbetsmarknaden och till subjektiva faktorer som personliga egenskaper och utbildning. Syftet med studien har varit att fÄ en djupare förstÄelse för vilka faktorer som inverkar pÄ hur anstÀllda uppfattar sin egen anstÀllningsbarhet. Intervjuer har gjorts med Ätta lagledare pÄ ett företag, följt av tematisk analys av materialet.

Löneskillnader mellan kvinnor och mÀn pÄ arbetsmarknaden Àr ett vÀl utforskat Àmne i tidigare studier, sÄvÀl i Sverige som internationellt. Dessa studier utgÄr ofta ifrÄn att löneskillnaderna beror pÄ olika investeringar i humankapital mellan kvinnor och mÀn eller att vissa grupper utsÀtts för diskriminering pÄ arbetsmarknaden.I denna uppsats undersöks betydelsen av personalutbildning för lön med fokus pÄ sektorstillhörighet och könsskillnader i avkastning frÄn sÄdan utbildning. Detta görs utifrÄn humankapitalteorins antaganden om att utbildning ökar individers produktivitet och i förlÀngningen lönen. I uppsatsen ges en teoretisk bakgrund till hur personalutbildning förvÀntas inverka pÄ lön samt hur avkastningen frÄn personalutbildning förvÀntas skilja sig för kvinnor och mÀn och offentlig respektive privat sektor.För att undersöka detta anvÀnds svensk riksrepresentativ data frÄn LevnadsnivÄundersökningen 2000. Analysen genomförs i tre delar dÀr hela arbetsmarknaden först studeras följt av tvÄ analyser dÀr offentlig respektive privat sektor studeras separat.Resultaten visar pÄ ett klart samband mellan personalutbildning och högre lön, förutsatt att kausalitetsförhÄllandet inte Àr det omvÀnda.

Syftet med denna studie har varit att beskriva hur det arbetas, i en stadsdel i Stockholm, med arbetslösa bistÄndstagare som stÄr nÀra arbetsmarkanden utifrÄn fyra handlÀggares erfarenheter. De valda handlÀggarna har varit tvÄ socialsekreterare och tvÄ Soft-handlÀggare. För att kunna uppfylla syftet har jag utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka krav stÀlls pÄ arbetslösa bistÄndstagare som stÄr nÀra arbetsmarknaden? Vilka insatser och ÄtgÀrder erbjuds till denna grupp av bistÄndstagare? Arbetas det utifrÄn arbetslinjen eller workfare?Det empiriska materialet bestÄr av fem kvalitativa intervjuer varav en med enhetschefen och fyra med handlÀggarna. Resultatet har visat att det stÀlls tvÄ krav pÄ arbetslösa bistÄndstagare som stÄr nÀra arbetsmarknaden, nÀmligen att stÄ till arbetsmarknadens förfogande och att vara aktivt arbetssökande.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka de svenska turordningsreglerna i 22§ LAS och den danska arbetsmarknadsmodellen flexicurity. Syftet Àr att undersöka lÀndernas modeller för att se hur bÄda lÀndernas arbetstagare och arbetsmarknad pÄverkas. Kan Sverige eventuellt lÀra sig nÄgot av den danska arbetsmarknadsmodellen?Den danska arbetsmarknadsmodellen prÀglas av en stor flexibilitet vilket bÄde gör det lÀttare att anstÀlla och sÀga upp arbetstagare. I Danmark finns det ingen lag om anstÀllningsskydd, dÀrför finns det inte heller nÄgra turordningsregler som kan tillÀmpas vid arbetsbrist.Resultat och statistik visar pÄ att turordningsreglerna bÄde bidrar till att unga pÄ arbetsmarknaden missgynnas och att arbetsrörligheten blir lÀgre.

Kandidatuppsats i Kulturgeografi.

Syftet med denna studie har varit att utvÀrdera kommunernas arbete med SFI utbildningen, fÄ en förstÄelse för hur den upplevs av rektorer och elever, samt hur SFI: n pÄverkar en etablering i samhÀllet och pÄ arbetsmarknaden. Jag har Àven velat fÄ en förstÄelse för hur Arbetsförmedlingens arbete pÄverkar SFI utbildningen. Min studie Àr sociologisk och sociologi för mig Àr lÀran om det sociala i samhÀllet och dess individer. NÀr Sverige tar emot nyanlÀnda Àr tanken att de ska bli en del av vÄrt samhÀlle, de ska snarast möjligt starta en utbildning för att lÀra sig det svenska sprÄket, de ska lÀra sig hur vÄrt samhÀlle fungerar med dess normer och vÀrderingar och de ska genom att bidra till samhÀllet med sin kunskap och kompetens etableras pÄ arbetsmarknaden. SFI stÄr för svenska för invandrare och gÄr under skollagen.

SyfteDen hĂ€r studien syftar till att undersöka faktorer som pĂ„verkar ungdomars övergĂ„ng frĂ„n skola till arbetsliv. Samt undersöker studien faktorer för ungdomar som har svĂ„rt att hitta sitt vĂ€gval eller sitt yrkesmĂ„l. Förutom detta syftar studien till ungdomars synpunkter pĂ„ studie- och yrkesvĂ€gledning i samhĂ€llet, nĂ€mligen i gymnasieskolan och Arbetsförmedlingen. Även undersöker studien ungdomars behov som har svĂ„rt att hitta sitt vĂ€gval eller sitt yrkesmĂ„l. TeoriI studien redovisas faktorer som möjligtvis influerar övergĂ„ngen frĂ„n skola till arbetsliv utifrĂ„n fyra olika aspekter: arbetsmarknaden, den sociologiska aspekten, den socialpsykologiska aspekten och vĂ€rdering av arbete.

SammanfattningSkyddet för arbetstagarens personliga integritet Àr ett aktuellt Àmne dÀr teknikutvecklingenger arbetsgivaren ökade möjligheter att kontrollera arbetstagaren. DÀrmed Àventyras skyddetför arbetstagarens personliga integritet. Det finns i dagslÀget inte nÄgon direktspecialanpassad lagstiftning till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet och svensklagstiftning saknar en enhetlig definition pÄ begreppet personlig integritet. Det Àr oklart vilkamöjligheter arbetsgivaren har att vidta kontrollÄtgÀrder av arbetstagarens Internet- och epostanvÀndningsamt vilket skydd arbetstagaren har för sin personliga integritet.Syftet med uppsatsen Àr att reda ut vilket rÀttsligt skydd arbetstagaren pÄ den svenskaarbetsmarknaden har för sin personliga integritet, vilka möjligheter arbetsgivaren har att vidtakontrollÄtgÀrder av arbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning, samt vad begreppet godsed pÄ arbetsmarknaden i detta fall innebÀr. För att uppnÄ syftet anvÀnds en rÀttsdogmatiskmetod, som innebÀr att aktuella rÀttskÀllor det vill sÀga lagtext, förarbeten, praxis frÄnArbetsdomstolen och doktrin kommer att studeras.Arbetsgivaren ges möjlighet att vidta integritetskÀnsliga ÄtgÀrder sÄsom kontroll avarbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning med stöd av den allmÀnna arbetsledningsrÀtten,avtal, kollektivavtal eller lagstiftning.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Syftet med studien var studera och analysera, hur sjÀlvförmÄga pÄverkar mÀns och kvinnors ÄtergÄng till arbetsmarknaden. För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ enkÀtstudie och en kvalitativ frÄga om motivation (n=31) personer som Àr i rehabilitering hos en kompletterandeaktör. Resultatet visar pÄ en tendens till skillnader mellan könen, medelvÀrdet skattades högre bland mÀn och korrelationen hos lÀngden av tid hos kompletterande aktör ökade sjÀlvförmÄga hos mÀn. Kategoriseringen formulerades pÄ en beskrivande nivÄ som ett uttryck vad kvinnor och mÀn har för mÄl med rehabiliteringen, och ledde fram till tre teman (1) Arbete (2) HÀlsa (3) Fysik förmÄga och aktivitet Àr viktiga för individer i en rehabilitering. Slutsatsen som framkom: SjÀlvförmÄgans resultat i medelvÀrde har hela tiden visat att mÀn har en tendens till högre vÀrden i sjÀlvförmÄga Àn kvinnor.

En sjukskrivning orsakad av psykisk ohÀlsa leder till en frÄnvaro frÄn arbetsmarknaden och medför negativa konsekvenser för individen. Sannolikheten för att komma tillbaka i arbete minskar nÀr sjukskrivningsperioden ökar. Att snabbt fÄ tillbaka individen och pÄbörja en rehabilitering har visat sig vara framgÄngsrikt för den sjukskrivnes ÄterintrÀde pÄ arbetsmarknaden. Syftet med föreliggande studien var att kartlÀgga faktorer som kan pÄverka en individs möjlighet att Äterkomma till arbetsplatsen samt att undersöka om en lÄngtidssjukskrivning pÄverkar en individs anstÀllningsbarhet. Data inhÀmtades genom semistrukturerade intervjuer med nio arbetstagare och fyra arbetsgivare.

Our aim of this study was to investigate barriers and opportunities for people with mental disorders getting in to the labor market. This from experiences by people whose daily job contains work rehabilitation for this group in particular. On the basis of five qualitative interviews the results showed that prejudices towards people with mental disorders are a barrier for them to get a wage labor. Furthermore the results showed that low self-esteem within the target group and also high educational demands becomes a barrier to a wage labor. The results also showed that to focus on the healthy aspects may serve as an opportunity for people with mental disorders to get in to the labor market and be able to have a paid job.