Syftet med det här arbetet var att undersöka vad som gör att vi minns innehållet i en text vi läst och om jag som författare kan använda särskilda tekniker för att öka chansen att läsaren kommer ihåg.Mitt arbete grundar sig främst på tidigare forskning och studier gjorda på människors minne av text. Några av de teorier som har visat sig bli viktiga i mitt arbete är Wolfe och Wodwyk?s (2010) jämförelse av narrativ och förklarande text, Meyer?s (1999) ?structure strategy? och Radvansky och Zwaan?s (1998) teori om ?situation model? och ?textbase model?.För att illustrera det jag kommit fram till i mitt arbete har jag skapat en informationsbroschyr om elavbrott. Broschyren ska fungera som ett stöd och hjälpa Sveriges allmänhet att förbereda sig inför ett elavbrott.Utöver litteraturstudier har jag även gjort ett mer kvalitativt bakgrundsarbete som intervju med Tony Abaji vid Energimyndigheten och kortare samtal med målgruppen av min artefakt. Vidare har jag analyserat ett av Energimyndighetens nuvarande informationsmaterial för att identifiera dess brister.Min slutsats är att en tydligt signalerad genre och tematisk struktur i kombination med ett, för läsaren, meningsfullt innehåll är det mest effektiva för att läsaren ska minnas informationen.

Att lära av historien är ett ämne som belyses allt oftare i organisationsteorier. Frågan är bara hur man kan använda sig av historien i ett framtidsperspektiv. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i Kalmar Slotts nuvarande utvecklingsarbete skapa förståelse för hur tidigare erfarenheter kan bidra till att stärka en framtida profilering.Genom ett abduktivt angreppssätt och en kvalitativ metod har vi genomfört denna studie. Strukturen av studien präglas av tre olika faktorer vilka vi ständigt återkommer till i uppsatsen, historien, framtiden och projektgruppen. Vår empiri yttrar sig som en fiktiv dialog där intervjupersonernas röster gör sig hörda.

SAMMANFATTNING Denna studie handlar i sin helhet om hur man arbetar och ser på specialpedagogik.  Delar av denna studie genomfördes i Kenya, där jag var på en skola i staden Nakuru. Där genomförde jag intervjuer med lärare samt samlade på mig material. Syftet med studien är att se hur man i Kenya bemöter elever i behov av stöd i undervisningen samt hur synen på barn i behov av stöd har sett ut och ser ut i landet idag. Efter att jag tagit del samt bearbetat relevant litteratur valde jag att undersökta detta genom att göra kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra verksamma lärare som undervisade i olika årskurser.

Denna uppsats tar upp och jämför hur dagens olika natur- och kulturskydd skyddar landskapsbilden. Landskapsbildsskydd är en äldre typ av skydd för landskapsbilden, det vill säga landskapets visuella upplevelsevärden, som användes innan möjligheten att skydda områden med riksintresse fanns. Landskapsbildsskydd användes för att det var lättare att använda än naturreservat för att skydda större områden. De områden som har landskapsbildsskydd, behåller skyddet tills det upphävs. Landskapsbildsskydd skyddar stora områden från att bli förstörda av industri och annan exploatering.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Att vi behöver göra något åt rådande miljösituationen är det få som tvekar på. Elbilar kommer mer och mer som ett alternativ till de konventionella fordonen och det satsas mycket på förnybara energikällor.Med en introduktion av elbilar i samhället kommer behovet av elenergi att öka. Inledningsvis kommer elbehovet endast påvekas marginellt och genom att ladda under nattetid när elkonsumtionen är låg kommer nuvarande produktion att räcka ända fram till att hälften av vår fordonsflotta är elektrifierad. När sedan antalet bilar ökar ytterligare krävs en förändring för att klara av det ökade behovet av elenergi. Med den potential våra förnybara energikällor har så visar denna rapport att det kommer klaras av gott och väl.

Syftet med denna studie har varit att undersöka ledarskap i Svenska kyrkan. Utifrån Svenska kyrkans organisation och framtida utmaningar så är det intressant att se på vilken typ av ledarskap som finns idag och även den typ som ses som det ideala. Frågorna som jag sökt svar på är: Hur ser kyrkoherdars ledarskapsstil ut idag? Vilken typ av ledarskapsstil är önskvärd inför framtiden? Genom en enkätundersökning riktad till 300 kyrkoherdar och komministrar så kom det in 105 svar. I enkäten har respondenterna fått bedöma dels hur deras nuvarande kyrkoherdar agerar (kyrkoherdarna gjorde här en självskattning) dels beskrivit hur en ideal kyrkoherde agerar.

Denna uppsats behandlar ungdomars upplevelse av påföljden ungdomstjänst. Ungdomstjänsti dess nuvarande utformning trädde i kraft 1:a januari 2007 och riktar sig till främst tillungdomar mellan 15 och 18 år, om särskilda skäl föreligger kan ungdomar upp till 21 årdömas till ungdomstjänst. Påföljden består av två delar, dels oavlönat arbete i 20 till 150timmar och dels en mindre del som benämns ? annan särskilt anordnad verksamhet? vilkenbestår av samtal och/eller studiebesök.Då lagen är en ganska ny företeelse valde vi att undersöka såväl ungdomarnas upplevelse avstraffet, men även hur väl ungdomarnas upplevelse överensstämmer med lagens intentioner,samt hur upplevelserna stämmer in på de tre straffrättsliga principerna om förutsebarhet,proportionalitet och konsekvens som är gällande i lagstiftningen.Vi har valt att ha såväl en kvantitativ som en kvalitativdel. Med en telefonenkät har vi riktatoss till ungdomar som genomfört sin ungdomstjänst i Göteborg.

Problemformulering: Vilka är de bakomliggande faktorerna för den nuvarande strategin?Hur ser de strategiska processerna ut på Biovitrum?Vad avgör graden av risktagande?Vilka teoretiska modeller har använts i det strategiska arbetet? Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och analysera Biovitrums strategi och strategiska processer. Vi ämnar studera i vilken grad som Biovitrum använt sig av de tre strategiska synsätten som vi definierar i teorikapitlet. Vidare har vi för avsikt att om möjligt komma med förslag till tänkbara nya strategiska modeller som skulle kunna vara speciellt lämpade för Biovitrum. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Jag har i denna analys granskat den nuvarande kursplanen för religionskunskap på A- och B-nivå för gymnasieskolan tillhörande Lpf94 samt remissen på ämnesplan för religionskunskap kurs 1 och 2 som är en del i Gy2011. Granskningen är gjord utifrån vilken kunskapssyns som kan skönjas i de båda styrdokumenten. Den teoretiska ram jag valt att utgå ifrån är kunskapssynen inom den positivistiska och den hermeneutiska kunskapstraditionen. Dessa två perspektiv är valda för att de enligt tradition utifrån vad som karaktäriserar dem har ställts som varandras motsatser.Resultaten av studien visar bland annat att en positivistisk kunskapssyn är dominerande både i den dagsaktuella kursplanen och också den som komma skall. I dagens kursplan finns ett hermeneutiskt inslag i dels de övergripande utgångspunkterna som beskrivs i ämnets karaktär och uppbyggnad men också i flera mål som med undervisningen ska eftersträvas.

Titel:                    Belöningssystem - En studie om butikssäljares preferens av belöningssystem Problem:            Belöningssystem, vilket inkluderar lön, är ett styrmedel som uppmuntrar anställdas beteende och utförda arbetsinsatser. Vid utformande av belöningssystem ställs företag inför komplicerade frågor där de måste ta hänsyn till just deras anställda och verksamhetens unika situation. Det finns olika variabler som påverkar en anställds preferens för ett visst belöningssystem. Utan hänsyn till dessa variabler finns en risk att företag tillämpar ett belöningssystem som inte ger maximal nytta. Syfte:                   Ambitionen med denna studie är att beskriva butikssäljares inställning till fast- respektive provisionsbaserat belöningssystem samt om personliga variabler påverkar butikssäljares preferens av ett visst belöningssystem. Metod:                I studien har författarna tillämpat en kvantitativ ansats. För insamling av data utformades en enkät med bundna svarsalternativ vilken grundat det empiriska material som krävts för att genomföra studien.