Företagens ökade nyttjande av jordens resurser och dess belastning pÄ jordens biologiska processer, leder idag till ohÄllbara försörjningsflöden. Företagens beroendestÀllning till dessa ostabila flöden riskerar att hota företagens fortsatta existens. Med denna insikt genomgÄr samhÀllet en hÄllbarhetsförÀndring med ökat intresse för det egna ansvarstagandet. Vad innebÀr ett företags ansvarstagande och hur ska detta ansvarstagande tas? Att lyfta in icke-finansiella aspekter i företagets arbetsprocess Àr ett populÀrt svar pÄ denna frÄga idag, vilken ofta belyser företagets hÄllbara ansvarstagande inom den egna verksamheten.Det kan ifrÄgasÀttas om företag Àr tillrÀckligt ansvarstagande genom detta agerande, dÄ ovanstÄende tankesÀtt inte inkluderar den miljöpÄverkan som företaget för orsak till utanför den egna verksamheten.

Teknikutvecklingen inom bilbranschen ökar i takt med konsumenters krav pÄ multifunktionella system. Mobiltelefoner Àr ett vanligt inslag i konsumenternas vardag och anvÀnds dessvÀrre Àven under bilkörning. Det finns ett tydligt samband mellan mobilanvÀndning bakom ratten och antalet trafikolyckor. Detta antal skulle kunna minska om infotainmentsystem kan erbjuda samma funktionalitet fast pÄ ett mer trafiksÀkert sÀtt. Det finns idag riktlinjer gÀllande anvÀndarupplevelse och trafiksÀkerhet frÄn Android och NHTSA.

HÄllbar utveckling Àr ett brett begrepp som inkluderar miljömÀssiga, sociala och ekonomiska aspekter som kan appliceras inom mÄnga omrÄden. HÄllbar stadsutveckling Àr ett av dessa komplexa omrÄden. Att mÀta hÄllbarhet Àr en svÄr uppgift och pÄ senare tid har certifieringssystem för enskilda byggnader börjat anvÀndas i Sverige för att pÄ ett greppbart sÀtt kunna arbeta med hÄllbarhet. Forskare anser dock att skalan mÄste öka frÄn enskilda byggnader till hela stadsdelar, för att certifieringssystemen ska nÄ sin fulla potential. Det finns i dagslÀget ett antal certifieringssystem för hela stadsdelar utvecklade i andra lÀnder, men dock inget system anpassat efter svenska normer och regler.

I denna uppsats undersöker vi relationen mellan en ideell organisation och deras givaregenom en studie av Djurens RÀtt och deras nuvarande medlemmar, före dettamedlemmar och personer som endast donerat pengar. För att belysa och diskuterarelationen anvÀnder vi en analysmodell dÀr vi analyserar varje relation utifrÄndimensionerna nödvÀndig eller ej nödvÀndig och kompatibel eller ej kompatibel, samtförekomsten av kontrakt i relationen. Detta jÀmförs med hur konsumenter beskrivs inommodellen för att visa pÄ skillnader mellan givare och konsumenter. VÄr slutsats pekarmot att den stora skillnaden Àr att medlemmarna och Djurens RÀtt arbetar mot sammamÄl, vilket gör att det inte finns nÄgon skillnad mellan Djurens RÀtts intresse ochmedlemmarnas. Beroende pÄ hur nödvÀndig varje givare bedömer sin relation medDjurens RÀtt varierar graden av interaktion, en hög grad av nödvÀndighet gör att personenblir medlem.

Sverige har ett för vÀrlden unikt pensionssystem i det att systemet tar hÀnsyn till den ekonomiska och demografiska utvecklingen samt att det i systemets konstruktion finns ett pensionsreservsystem med fyra separata fonder, AP-fonder. Dessa fyra fonder som Àven gÄr under benÀmningen buffertfonder har en viktig funktion att fylla nÀr det gÀller den lÄngsiktiga finansieringen och i sin roll att fungera som buffert i tider av stora pÄfrestningar för pensionssystemet. Denna studie undersöker och analyserar 1-4 AP-fondernas uttalade strategi om att diversifiera sina totalportföljer i syfte att fÄ en mer robust portfölj som bÀttre kan tÄla finansiella pÄfrestningar. En del i AP-fondernas strategi för att uppnÄ diversifieringsfördelar Àr att lÄta sina fastighetsportföljer vÀxa och ta en större andel av totalportföljen. Studien undersöker vilka konsekvenserna har blivit för fastighetsportföljernas andel av totalportföljen till följd av den uttalade diversifieringsstrategin samt hur utfallet har varit för dessa fastighetsportföljer under 2003-2012.

Polislagen 20 a § Àr relativt ny, lagen trÀdde i kraft 1 juli, 2006. PL 20 a § ger polismannen pÄ fÀltet möjlighet, att under vissa omstÀndigheter och med eget beslut, undersöka ett eller flera fordon efter vapen och andra farliga föremÄl pÄ samma sÀtt som man tidigare endast kunnat göra pÄ personer genom kroppsvisitation. Polislagens tillÀgg tillkom efter att man upptÀckt att det ute i samhÀllet finns stort omlopp av illegala vapen, speciellt i kriminella kretsar. Vapenhanteringen har Àven sjunkit i Äldrarna, man har gjort vapenbeslag pÄ personer som Àr ner till 16-17 Är. De kriminella personer och grupper som innehar illegala vapen rör sig oftast i fordon och över hela landet, fordonen anvÀnds ofta som förvaringsplats för vapen dÄ det innan PL 20 a § tillkomst behövts beslut frÄn en förundersökningsledare och Àven en misstanke om brott.

SammanfattningKoncernchefens rÀttsliga stÀllning Àr oklar vad avser hans rÀtt att företrÀda bolaget och hans skadestÄndsansvar. Eftersom begreppet koncernchef inte förekommer i aktiebolagslagen sÄ kan problem uppstÄ nÀr man skall placera in koncernchefen i ett bolags organisation. En koncernchefs stÀllning riskerar att inkrÀkta pÄ bolagets lag reglerade organ sÄsom VD och styrelse. Koncernchefen kan i vissa fall utföra uppgifter som enligt lag skall skötas av VD eller styrelse. FrÄgan Àr hur frÄgan om koncernchefens skadestÄndsansvar skall hanteras i de fall koncernchefen fÄr en stÀllning som inte Àr förenlig med aktiebolagslagen.

Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva det nuvarande kunskapslÀget gÀllande anvÀndning av skapande aktiviteter inom arbetsterapi.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som undersökningsmetod och tio stycken vetenskapliga artiklar granskades utifrÄn Fribergs förslag. Artiklarna antrÀffades via en gemensam systematisk sökning i databaserna Cinahl, Amed och Medline. Sökorden som anvÀndes var creative therapy, creative activity, craft, handicraft, art therapy samt creativeness. Alla i kombination med occupational therapy.Resultat: Skapande aktiviteter anvÀnds inom arbetsterapeutisk bedömning och behandling, bÄde i grupp och individuellt. En rad vÀrden har pÄvisats i samband med anvÀndandet av skapande aktiviteter ? de ger framgÄngskÀnsla, möjlighet att bearbeta sin livssituation samt möjlighet att strukturera sin dag och distrahera tankarna.

Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att studera de skillnader som finns mellan nuvarande regelverk och K2 och utforska vilka konsekvenser det kan fĂ„ till vad gĂ€ller rĂ€ttvisande bild av ett företags stĂ€llning och resultat. Metod: Det metodiska angreppssĂ€ttet som jag valt att anvĂ€nda mig av i denna studie Ă€r kvalitativ metod. Detta genom att jag utfört intervjuer med ett antal kvalificerade revisorer pĂ„ Öhrlings Pricewaterhouse Coopers kontor i BollnĂ€s. DĂ„ mitt syfte med studien inte Ă€r att mĂ€ta eller generalisera resultatet utan snarare att fĂ„ en djupare förstĂ„else kring revisorernas Ă„sikter kring K2-regelverket Ă€r min bedömning att den kvalitativa metoden Ă€r den mest Ă€ndamĂ„lsenliga. Den information som jag tagit del av har jag dĂ€refter jĂ€mfört med andra regelverk som finns avseende redovisning för mindre företag i Sverige. Med detta som bakgrund har jag sedan analyserat resultaten och dragit egna slutsatser. Resultat & slutsats: Studien visar att samtliga respondenter Ă€r tveksamma till flera delar av regelverket och stĂ€ller sig frĂ„gande till huruvida regelverket egentligen leder till nĂ„gra förenklingar i praktiken.

Pa? bega?ran av Marinfloc AB har en studie gjorts da?r ett antal faktorer underso?kts som pa?verkar behandlingen av avloppsvattnet pa? olika reningsverk. Ma?tningarna har utfo?rts pa? respektive anla?ggnings biologiska steg da?r de organiska material och a?mnen bryts ner. De faktorer som har granskats a?r vilka metoder som anva?nds fo?r att syresa?tta avloppsvattnet, vilken syrehalt som uppna?s och hur mycket energi syresa?ttningen fo?rbrukar.

Kramfors Àr en smÄstad i VÀsternorrlands lÀn dÀr det historiskt sett har funnits mÄnga bosatta dÄ regionen varit framstÄende inom sÄgverksindustrin. DÄ denna industri minskad under de senaste femtio Ären har Àven befolkningsmÀngden i kommunen och staden minskat drastiskt. Denna befolkningsminskning ökar ocksÄ genom att Äldersfördelningen i kommunen Àr förskjuten mot de Àldre generationen i kombination med att det föds för fÄ barn. För att förhindra den utarmning som i detta nu hÄller pÄ att ske i bÄde staden och kommunen som helhet mÄste nÄgonting göras. För att arbeta emot denna befolkningsminskning stÄr Kramfors kommun dÀrför bland annat inför ett framtagande av en handelspolicy och ett omfattande utvecklingsarbete i stadskÀrnan.Kramfors kommun vill dÀrför veta vilka faktorer de ska fokusera pÄ under det kommande utvecklingsarbetet för att agera mer kundorienterat och skapa ett större vÀrde för individen, vilket ocksÄ utgör studiens problemformulering.

Den hÀr studien syftar till att undersöka hur aktiva idrottsutövare uppfattar sportmediernas framstÀllning av kön, och hur deras sportmediekonsumtion samt identifikation med andra idrottare (i medier) ser ut.Studien bygger till stor del pÄ en enkÀtundersökning som vi utfört pÄ aktiva idrottsutövare i StockholmsomrÄdet ? sÄ vÀl enskilda som lagidrottare. Totalt delades 103 enkÀter ut, och vi kunde anvÀnda 90 stycken. Vi har Àven hÄllit kortare intervjuer med fyra av respondenterna, som en fördjupning av det som berör vÄra frÄgestÀllningar om idrottarnas identifikation.Resultaten visar att medan bÄde manliga och kvinnliga idrottsutövare Àr intresserade av sportmedier, konsumerar mÀnnen sportmedier i en större omfattning. Detta kan bero pÄ att kvinnor inte Àr nöjda över det nuvarande utbudet och hur kvinnliga idrottare framstÀlls.

Arlanda airport is Sweden?s largest airport. The demand for comfort cooling of the airport?s buildings is high and is mainly provided by district cooling. District cooling is based on the same principle as district heating.

Skolans uppdrag ska ske i samarbete mellan skolan och hemmen och samverkan skal ske mellan lÀrare och förÀldrar, detta framgÄr tydligt i lÀroplanen (Lp-94). Syftet med detta arbete Àr att belysa och beskriva hur kontakten mellan förÀldrar och skola fungerar. Det Àr en kvalitativ studie som genomförts med hjÀlp av intervjuer. De intervjuade Àr lÀrare och förÀldrar pÄ en grundskola. Undersökningen handlar om i vilka former samarbete sker idag samt vilka uppfattningar förÀldrar och lÀrare har till de nuvarande samarbetsformerna i skolan.

Sammanfattning Vi har valt att undersöka vilka argument och arbetsmetoder som skolorna har för att frÀmja en god elevhÀlsa. Vi har utgÄtt frÄn styrdokument, aktuell litteratur och forskning. Vi genomförde sex intervjuer pÄ tre olika skolor. FrÄn varje skola intervjuades en rektor och en lÀrare. Genom litteraturen och övrigt material har vi försökt ge en övergripande bild av vad en god hÀlsa egentligen Àr.