Arbetet utgÄr frÄn VÀrmland men med fokus pÄ lÀnets nu sexton kommuner. - En övergripande tanke, en arbetshypotes, har varit att VÀrmland inte givet Àr ett enhetligt och homogent VÀrmland. Det bestÄr istÀllet av ett över tiden skiftande antal enheter, som kan kallas regioner, med skiftande bakgrund, skiftande utvecklingsförlopp och skiftande nÀringsliv, ett Regionernas VÀrmland. ? En annan övergripande tanke har varit att en kommuns ?arv och miljö? har utgjort och utgör tungt vÀgande faktorer för möjligheterna att utvecklas.

Dagens samhÀlle Àr prÀglat av materialism och dagens konsumtionsmönster Àr ohÄllbara ur miljömÀssig synpunkt. Konsumtionen skapar dÀrmed miljöproblem och ett viktigt styrmedel för att göra den mer hÄllbar Àr miljömÀrkning. MiljömÀrkta produkter produceras pÄ ett miljöansvarigt sÀtt utan kemiska bekÀmpningsmedel och gödsel som Àr skadliga för bÄde mÀnniska och miljö. Syftet med denna studie var att undersöka den nuvarande medvetenheten kring miljömÀrkningar hos unga vuxna pÄ Möckelngymnasiet. Metoden för studien var enkÀtutdelning till skolklasser som gÄr sista Äret pÄ gymnasiet.

Uppsatsen syftar till att undersöka de problem som kan tÀnkas vara hinder till implementeringen av mÄngfaldstÀnkande pÄ lÀnsstyrelsen i SkÄne lÀn. Efter inledningen diskuteras mÄngfaldsbegreppets innebörd och framvÀxt. DÀrefter lyfts organisatoriska förutsÀttningar för förÀndring fram. En mÄngfaldsmodell presenteras och stÀlls i relation till delar av resultatet. TillvÀgagÄngssÀttet var att det intervjuades sju anstÀllda inom delvis olika verksamhetsomrÄden pÄ lÀnsstyrelsen.

Syftet med denna undersökning har varit att fÄ en inblick i hur nÄgra lÀrare i Ärskurs fyra och fem tÀnker och planerar för att inkludera alla elever och fÄ dem, Àven de med koncentrationssvÄrigheter, att klara av skolan och fÄ de kunskaper de ska ha. För att undersöka detta sökte jag kontakt med nÄgra erfarna lÀrare, besökte dem i deras klasser och genomförde intervjuer med dem. Mina intervjuer var halvstrukturerade och blev dÀrför lite olika beroende pÄ vilken skola det var och pÄ den jag intervjuade. Resultaten av undersökningen visar att lÀrarna betonar samma faktorer som aktuell forskning visar pÄ. Lugn och ro i klassrummet, tydlighet, variation i arbetet, individuell anpassning, hjÀlp och uppmuntran, goda förÀldrakontakter och goda relationer mellan lÀrare och elev var faktorer som togs upp.

Den hÀr studien omfattar en analys av hur Sverigedemokraterna skildrades i Helsingborgs dagblad under valrörelsen 2006. I sydvÀstra SkÄne, vilket Àr Helsingborgs dagblads spridningsomrÄde, hade Sverigedemokraterna mycket stor framgÄng i valet 2006. Detta har vÀckt intresse för en studie av detta slag, vars syfte Àr att Ästadkomma ett underlag för vidare undersökningar angÄende mediebevakningens betydelse för valutgÄngen.Jag har skrivit en bakgrund med fakta angÄende Sverigedemokraternas nuvarande politiska position DÀrefter har jag skrivit en teorigenomgÄng som tar upp Àmnen som rör den politiska kommunikationen samt ramar in problemstÀllningen. UtifrÄn syftet har jag stÀllt upp ett antal frÄgestÀllningar och genom en kvantitativ innehÄllsanalys i kombination med en diskursanalys söker jag svar pÄ dessa frÄgestÀllningar. Materialet för analyserna bestÄr av artiklar ur Helsingborgs dagblad som skrevs inför valet 2006.Analyserna har lett till slutsatser som jag avslutningsvis har diskuterat.

Uppsatsen redogör för resultatet av en förÀndringsanalys av informationssystemet Opera ? Operativ TÄginformation samt dess samverkan med andra informationssystem. Vi ger Àven ett flertal förÀndringsförslag angÄende Opera. Det primÀra mÄlet Àr att utifrÄn analysen ge fÀrÀndringsförslag angÄende Opera och dess informationssystemarkitektur. För att detta skulle vara möjligt har vi kartlagt Opera och den interaktion som sker med andra informationssystem.

Bryssel I-förordningens behörighetsregler Àr inte tillÀmpliga pÄ svarande frÄn tredje land. I sÄdana fall hÀnvisar förordningen till nationell rÀtt (s.k. restkompetens). Inom EU varierar de nationella behörighetsreglerna med avseende pÄ svarande som har hemvist utanför EU avsevÀrt mellan medlemsstaterna, vilket ibland kan leda till orimliga konsekvenser.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vilka internationellt privat- och processrÀttsliga (IPP) problem som kan uppkomma till följd av nuvarande regelverk samt analysera kommissionens förslag till införandet av en regel om reservforum (s.k. forum necessitatis).

En applikationsserver agerar i regel som en förmedlande server i ett tre-skikt-system med en webbserver pÄ ena sidan och en databasserver pÄ andra sidan. De anvÀnds för att komma Ät funktioner i en databas med hjÀlp av program skrivna för just den applikationsserver som anvÀnds. PÄ LantmÀteriets huvudkontor i GÀvle anvÀnder man sig i dagslÀget av 5 stycken olika applikationsservrar, vilket medför stora kostnader i bland annat licenser, support och kompetensutveckling. I detta arbete undersöks skillnader i pris och funktionalitet mellan de aktuella applikationsservrarna samt hur man pÄ bÀsta sÀtt kan minska kostnaderna för LantmÀteriet genom att sÀtta upp ett mÄl dÀr applikationsservrarna anvÀnds pÄ ett effektivare sÀtt. För att ta reda pÄ detta har jag intervjuat personer inom LantmÀteriet angÄende det nuvarande problemet och tagit reda pÄ hur man kan göra för att möjliggöra en utfasning av en eller flera applikationsservrar.

In situ sekvensering Àr en metod som kan anvÀndas för att lokalisera differentiellt uttryck av mRNA direkt i vÀvnadssnitt, vilket kan ge viktiga ledtrÄdar om mÄnga sjukdomstillstÄnd. Idag förloras mÄnga av sekvenserna frÄn in situ sekvensering pÄ grund av det kvalitetsmÄtt man anvÀnder för att sÀkerstÀlla att sekvenser Àr korrekta. Det finns troligtvis möjlighet att förbÀttra prestandan av den nuvarande base calling-metoden eftersom att metoden Àr i ett tidigt utvecklingsskede. Vi har genomfört explorativ dataanalys för att undersöka förekomst av systematiska fel och korrigerat för dessa med hjÀlp av statistiska metoder. Vi har framförallt undersökt tre metoder för att korrigera för systematiska fel:I) Korrektion av överblödning som sker pÄ grund avöverlappande emissionsspektra mellan fluorescenta prober.II) En sannolikhetsbaserad tolkningav intensitetsdata som resulterar i ett nytt kvalitetsmÄtt och en alternativ klassificerare baseradpÄ övervakad inlÀrning.III) En utredning om förekomst av cykelberoende effekter, exempelvisofullstÀndig dehybridisering av fluorescenta prober.Vi föreslÄr att man gör följande saker:Implementerar och utvÀrderar det sannolikhetsbaserade kvalitetsmÄttetUtvecklar och implementerar den föreslagna klassificerarenGenomför ytterligare experiment för att pÄvisa eller bestrida förekomst av ofullstÀndigdehybridisering.

Arbetet har syftat till att studera JÀrvalyftet i norra Stockholm och hur dialogen med de boende i omrÄdet genomförts gÀllande frÀmst den fysiska planeringen. Med avseende pÄ den fysiska planeringen avses hÀr hur Svenska BostÀders och Stockholms Stads planer pÄ ombyggnationer/ renoveringar av befintliga bostÀder och dialogprocessen har skett med de boende. Arbetet har undersökt om det uppkommit protester pÄ grund av bristande förankring av dessa planerna hos de boende och hur dessa har behandlats. Vidare sÄ har utvalda demokrati- och planeringsteorier studerats för att se om dessa kan appliceras i processen för att kunna utlÀsa om de de praktiska delarna kan knytas an till dessa. Intervjuer har gjorts med nyckelpersoner för att se om processen Àndrats och med vilka verktyg man nÄt ut med till medborgarna. Slutsatsen pekar pÄ att det projektet initialt sett haft en bristande förankring hos de boende men att detta uppmÀrksammats bl.a.

VÄr kandidatarbetstid har resulterat i nio stycken smÄfilmer som Àr till för att ge mer information om BTH och regionen för nyfikna. Fyra av dessa filmer innerhÄller lite mer information om region, boende/kommunikationer, skolan och det studiesociala. Syftet med dessa fyra filmer Àr att blanda in BTH pÄ olika sÀtt, att man sÀtter skolan som en röd trÄd Àven i region och bostadsfrÄgorna. Vi gjorde Àven fyra stycken studentintervjuer, för att visa vad nuvarande studenter tycker om bostadsmöjligheterna och det studiesociala mm. Vi ville Àven visa att det finns folk frÄn Kiruna i norr till Lund i Söder, som gÄr pÄ skolan, och att det finns mÄnga olika typer av mÀnniskor som du fÄr möjlighet att lÀra kÀnna om du börjar studera hÀr.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur handledande sjuksköterskor upplever sin roll som klinisk handledare av sjuksköterskestudenter samt att beskriva handledarnas behov av stöd. Metoden var en beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Författaren sökte och analyserade elva vetenskapliga artiklar som fanns publicerade inom Àmnet i databasen PubMed. Resultaten visar att de flesta sjuksköterskorna upplevde det stimulerande att handleda Àven om tidsbrist, stress och dÄlig planering upplevdes negativt. Handledarna hade behov av tydligare rollförvÀntningar för att kunna ta ansvar för ett bra studentresultat.

Denna uppsats avser att analysera pÄ vilket sÀtt som den svenska skolan har framstÀllts som en jÀmlik och rÀttvis institution. FrÄgestÀllningen har varit att undersöka vilken diskurs som synliggjorts i det empiriska underlaget, samt pÄ vilket sÀtt denna diskurs pÄverkar klassreproduktionen i den svenska skolan.Det empiriska urvalet för studien utgörs av den nuvarande regeringen ?Allians för Sveriges? utbildningspolitiska valmanifest Mer kunskap ? en modern utbildningspolitik (2006). Detta material bearbetades utifrÄn ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv, för att pÄ sÄ sÀtt synliggöra pÄ vilket sÀtt bilden av den svenska skolan har producerats.Studiens resultat visade pÄ att i framstÀllning av den svenska skolan sÄ framtrÀdde en mix av tvÄ olika diskursordningar; dels en mer traditionell skoldiskurs, dels en nyliberal skoldiskurs. Detta kan sÄledes ses som ett tecken pÄ att skildringen av den svenska skolan har tagit en ny form, den nyliberala diskursen i samhÀllet har kommit att nÄ Àven skolans domÀn.

Det hĂ€r Ă€r ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning, dĂ€r en studie av ett vĂ€ntrum inom primĂ€rvĂ„rden i VĂ€stmanlands lĂ€n, ÄngsgĂ„rdens VĂ„rdcentral i Surahammar har gjorts.Syftet med detta examensarbete har varit att förtydliga vĂ€gledningen pĂ„ ÄngsgĂ„rdens vĂ„rdcentral sĂ„ att det blir enklare för besökarna att hitta. Avsikten var att finna de nuvarande bristerna i vĂ€gledning i det befintliga vĂ€ntrummet och utifrĂ„n empiri frĂ„n omvĂ€rldsanalys, litteraturstudier, kvalitativa intervjuer och observationer skapa ett gestaltningsförslag som kan bidra till ett tryggare besök pĂ„ vĂ„rdcentralen. Vilket i sin tur kan generera en högre helhetsupplevelse av besöket och underlĂ€tta bĂ„de för besökare och personal.I mitt gestaltningsförslag har jag formgivit ett skyltsystem för att leda besökare mer förutsĂ€gbart Ă€n tidigare. Till konceptet hör en översiktskarta som hjĂ€lper besökarna, att pĂ„ egen hand, ta reda pĂ„ var lĂ€karen har sitt rum. Vidare har ett förslag för receptionen utarbetats, sĂ„ att den fungerar mer som ett landmĂ€rke Ă€n tidigare, och pĂ„ det sĂ€ttet blir en naturlig informationspunkt för besökare som Ă€r i behov av muntligt stöd i sin vĂ€gledning..

Arbetet har utförts i syfte att belysa möjligheten för Sjöfartsverket att anvÀnda helikopter istÀllet för att allokera lotsar med lotsbÄttransport till fartyg. Detta har gjorts i ett ekonomiskt perspektiv genom att anvÀnda Payback-metoden. Metoden har anvÀnts explorativt dÀr det ekonomiska underlaget frÄn nuvarande verksamhet vid allokering med lotsbÄt jÀmförts med de berÀknade kostnaderna för Sjöfartsverkets SAR-helikoptrar om de utför samma transporter. Ingen vikt har lagts vid vilka eventuella processförbÀttringar detta skulle kunna leda till, utan enbart vad kostnaderna för samma transporter skulle bli med det nya transportsÀttet. Resultatet har tagits fram utifrÄn tre aspekter: Hur det ses frÄn lotsningens sida, hur det ses frÄn helikopterfunktionens sida och slutligen vad det kommer att innebÀra för Sjöfartsverket som helhet.