Uppsatsen syfte Àr att utreda om man bör generalisera nationell kultur efter nationella grÀnser. Uppsatsens slutsats Àr att nationell kultur inte bör generaliseras, men att man kan anvÀnda nationell kultur som en referensram till att skapa förstÄelse för kulturellt relaterat beteende..

[Saknas].

Folkha?lsopolitiken skapar fo?rutsa?ttningar fo?r befolkningens ha?lsa. Folkha?lsoinsatserna bo?r vara politiskt fo?rankrade pa? nationell, regional och lokal niva? fo?r att fo?rsta?rka folkha?lsan. Ha?lsopolicytriangeln a?r ett hja?lpmedel fo?r de akto?rer som vill skapa eller revidera handlingsplaner som anva?nds fo?r att styra och fo?lja upp kommunalt folkha?lsoarbete.

UtifrÄn en rapport gjord av Skolverket, rörande de nationella proven, har vi valt att i denna uppsats specifikt undersöka de nationella provet i svenska B pÄ gymnasiet. VÄra huvudsakliga frÄgor i uppsatsen behandlar gymnasielÀrares och gymnasieelevers olika instÀllningar och attityder till provet. Vi vÀljer Àven att vidare i undersökningen koppla samman anvÀndarperspektivet genom en diskussion utifrÄn kunskapssyn och olika lÀroplansmodeller. Undersökningen grundar sig i en kvantitativ enkÀtstudie och en kvantitativ intervju och i sin helhet bör den betraktas som en pilotstudie. Sammanfattningsvis visar undersökningen att det rÄder en uttryckligt positiv instÀllning till de nationella provet i svenska B bland lÀrare och elever. GÀllande resonemanget kring kunskapssynen verkar eleverna i vÄr undersökning fortfarande ha en behaviouristisk syn pÄ kunskap, trots att det nationella proven Àr utformade för att pröva en mer djupstrukturell kunskap.

SammanfattningStudien Àr uppdelad i tvÄ delar. Den första delen Àr en innehÄllsanalys för att synliggöra de nationella minoritetsgruppernas utrymme i historielÀroböcker för grundskolans senare Är, samt lÀroböckernas anpassning till kunskapsmÄlen gÀllande de nationella minoritetsgrupperna som presenterats i Lgr11. Urvalet lÀroböcker har gjorts för att tÀcka det som anvÀnds i stor utstrÀckning i undervisningen i grundskolans senare Är.Resultatet i innehÄllsanalysen visar att det Àr varierande mÀngd och utformning av innehÄll gÀllande de nationella minoritetsgrupperna i historielÀroböckerna. Resultatet visar Àven att ingen av lÀroböckerna som blivit analyserade kan anses anpassade till kunskapsmÄlen i Lgr11 gÀllande de nationella minoritetsgrupperna, dÄ ingen av de fyra böckerna presenterar material om alla grupperna pÄ ett tillrÀckligt vis.UtifrÄn resultatet av innehÄllsanalysen har intervjufrÄgor formulerats. Intervjuer med författare till fyra olika lÀromedel har sedan förts, som den andra delen i studien, för att synliggöra pÄverkande faktorer i författandeprocessen.

Bakgrund: Varje Är könsstympas fler Àn 2 miljoner kvinnor. Traditionen att könsstympa kvinnor gÄr sÄ lÄngt tillbaka i historien att ingen historiker i dagslÀget kan sÀga exakt hur, var och varför denna sedvÀnja uppstod. Det förekommer i ett trettiotal lÀnder. Ingreppet sker ofta utan smÀrtlindring, sterila instrument och kompetent personal. I Sverige Àr kvinnlig könsstympning brottsligt, lagen gÀller alla svenska medborgare oavsett om det sker inom Sveriges grÀnser eller utanför.

WHO uppskattar att omkring 100 till 140 miljoner kvinnor i vÀrlden Àr könsstympade och att 2 miljoner flickor/unga kvinnor riskerar att könsstympas varje Är. Den kvinnliga könsstympningen indelas i fyra olika katagorier beroende pÄ ingreppets form och bestÄr av allt ifrÄn att delar av förhuden runt klitoris skÀrs bort till att klitoris, de inre samt de yttre blygdlÀpparna skÀrs bort för att flickan/kvinnan sedan sys ihop och endast har en liten öppning kvar för urin och menstruationsblod. Kvinnlig könsstympning Àr en gammal sed som har funnits i över 2000 Är och baseras pÄ gamla traditioner och sedvÀnjor och existerar frÀmst i Afrika, i omrÄdena lÀngs med samt norr om ekvatorn. Könsstympning av kvinnor förekommer Àven i Asien och Mellanöstern. WHO, FN, Amnesty International samt mÄnga andra internationella organisationer har uppmÀrksammat den kvinnliga könsstympningen och arbetar för att förhindra att det sker.

WHO uppskattar att omkring 100 till 140 miljoner kvinnor i vÀrlden Àr könsstympade och att 2 miljoner flickor/unga kvinnor riskerar att könsstympas varje Är. Den kvinnliga könsstympningen indelas i fyra olika katagorier beroende pÄ ingreppets form och bestÄr av allt ifrÄn att delar av förhuden runt klitoris skÀrs bort till att klitoris, de inre samt de yttre blygdlÀpparna skÀrs bort för att flickan/kvinnan sedan sys ihop och endast har en liten öppning kvar för urin och menstruationsblod. Kvinnlig könsstympning Àr en gammal sed som har funnits i över 2000 Är och baseras pÄ gamla traditioner och sedvÀnjor och existerar frÀmst i Afrika, i omrÄdena lÀngs med samt norr om ekvatorn. Könsstympning av kvinnor förekommer Àven i Asien och Mellanöstern. WHO, FN, Amnesty International samt mÄnga andra internationella organisationer har uppmÀrksammat den kvinnliga könsstympningen och arbetar för att förhindra att det sker. FN har stiftat att kvinnlig könsstympning Àr ett brott mot de mÀnskliga rÀttigheterna. Trots detta Àr inte kvinnlig könsstympning kriminaliserat i alla vÀrldens lÀnder och lagstiftning saknas sÄledes.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den nationella kursplanen i moderna sprÄk Är nio kan tolkas i en lokal kursplan samt tolkningens konsekvenser för eleven i frÄga om kravnivÄ. Materialet bestod av en lokal kursplan samt den nationella kursplanen och det analyserades genom komparativ semantisk textanalys och encyklopedisk definition. Resultatet visade att den lokala tolkningen leder till förÀndring i betydelse och till förÀndrad kravnivÄ för eleven. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som sÀger att lokala mÄlformuleringar Àr problematiska..

Denna undersökning vill lyfta fram lĂ€sförstĂ„else och bedömning av lĂ€sförstĂ„else i nationella prov i svenska för Ă„rskurs 9, för att undersöka hur elever har klarat uppgifterna i nationella prov i svenska. Nationella provet heter Ämnesprov, lĂ€sĂ„r 2012/2013 Svenska och svenska som andrasprĂ„k. Undersökningen berör delprov B, som testar de fyra lĂ€sförstĂ„elseprocesserna. Provresultat frĂ„n tvĂ„ skolor granskas, jĂ€mförs och analyseras utifrĂ„n lĂ€sförstĂ„elseprocesserna samt hur lĂ€rarbedömningarna förhĂ„ller sig till varandra och bedömningsanvisningarna. I undersökningen ingĂ„r enbart elever som bedöms utifrĂ„n kriterierna med svenska som första sprĂ„k eller har svenska som modersmĂ„l, men flera av dem Ă€r tvĂ„sprĂ„kiga.  Att elever i den svenska skolan talar flera sprĂ„k, samt att ett annat sprĂ„k Ă€n svenska talas i hemmet, Ă€r mer och mer vanligt förekommande. Med andra ord, det kan finnas elever som har tvĂ„ modersmĂ„l. Undersökningens fokus ligger i hur eleverna visat sin lĂ€sförstĂ„elseförmĂ„ga vid ett nationellt prov samt hur lĂ€rare har bedömt deras lĂ€sförstĂ„else.

Bakgrunden till undersökningen Àr den nationella handlingsplanen för handikappolitiken vars mÄl Àr att förbÀttra bemötande av mÀnniskor med funktionshinder och SISUS Nationella program, Om bemötande av mÀnniskor med funktionshinder. Statens institut för sÀrskilt utbildningsstöd, SISUS, fick Är 2000, regeringens uppdrag att verka för ökad kompetens om bemötande av personer med funktionshinder. Uppdraget grundar sig pÄ en sÀrskild utredning som tillsatts för att analysera frÄgan om bemötande mÀnniskor med funktionshinder. Utredningen kommer fram till att det finns stora brister i bemötandet av personer med funktionshinder. Upplevelserna av att kÀnna sig ifrÄgasatt, kontrollerad och krÀnkt Àr utbrett bland de mÀnniskor med erfarenheter av funktionshinder som fÄtt komma till tals i utredningen.

Rapportens syfte Àr att översiktligt redogöra för vilka övergripande nationellapolisiÀra strategier som kan bidra till ett utvecklat polisiÀrt brottsförebyggandearbete inom omrÄdena lokal förankring och Äterkoppling till medborgarna.Utredningen SOU 2007:39 Framtidens polis presenterar en bild av den förmodadesamhÀllsutvecklingen och dess drivkrafter, samt hur denna genom ett antalspecificerade kravstÀllare genererar krav pÄ polisverksamheten i Sverige.Rapporten Àr en litteraturstudie och tar sin utgÄngspunkt i den statliga utredningenSOU 2007:39. Den redogör för hur de framtida krav som dÀr presenterasangÄende polisens brottsförebyggande arbete möts av nationella strategier som debeskrivs i för Àmnet relevanta styrdokument frÄn Rikspolisstyrelsen. Rapportenvisar hur de nationella polisiÀra strategierna svarar mot de krav som uttrycks iSOU 2007:39 och behandlar problemomrÄden och utmaningar somutvecklingsarbetet pÄ det brottsförebyggande omrÄdet och implementeringen avde nationella strategierna medför. Polisens underrÀttelsemodell (PUM) samtsamverkan mellan polis och kommun behandlas. Vidare diskuterar rapporten hurde nationella strategierna förhÄller sig till tankarna bakom nÀrpolisreformen ochproblemorienterat polisarbete..

Uppsatsen handlar om modersmÄlsundervisningens vikt och betydelse i elevers sprÄkutveckling. Forskningen sÀger att modersmÄlsundervisningen har en positiv och utvecklande inverkan pÄ inlÀrningen av nya sprÄk och syftet med uppsatsen Àr dÀrmed att undersöka i vilken utstrÀckning forskningen stÀmmer. Jag har undersökt och analyserat fyra informanters Nationella prov i Svenska och Svenska som andrasprÄk och funnit att resultaten i huvudsak stÀmmer överrens med den forskning som finns om modersmÄlsundervisning. Mina slutsaser Àr dock att det inte bara Àr modersmÄlsundervisningen som spelar roll för sprÄkutvecklingen, utan att man mÄste ta hÀnsyn till andra variabler, sÄsom till exempel sociala faktorer, nÀr man undersöker en frÄga som denna..

För att undersöka eventuella skillnader mellan vilka matematiska kompetenser som prövas pÄ IB-programmet och svenska nationella program har en analys av matematikuppgifter frÄn de olika programmen genomförts. PÄ IB-programmet har uppgifter frÄn final exam i mathematical studiesstandard level gjorts och frÄn de svenska en analys av uppgifter frÄn nationella prov i matematik B och C. Analysen har genomförts med hjÀlp av kompetensramverk framtaget av Palm et al. (2004). Med hjÀlp av kompetensramverket har nyckelord och uppgiftstyper för de olika kompetenserna tagits fram för att kategorisera in uppgifter till en kompetens som Àr kÀrnan i uppgiften.

Det finns inte mÄnga kvinnliga huvudpersoner inom sf?spel. Undersökningens resultat Àr tÀnkt att ge en inblick i vilka egenskaper som föredras vid val av en kvinnlig karaktÀr för ett sf?spel. UtifrÄn en genrestudie av science fiction skapades tre egenskapsgrupper: könsneutral, sexualiserad och aktiv.