Utvidgningen av Europeiska unionen medför att allt fler aktörer mÄste samarbeta i syfte att uppnÄ och utveckla en stark och gemensam europeisk marknad för varor, tjÀnster, personer och kapital. I och med att antalet lÀnder i gemenskapen ökar uppstÄr ocksÄ allt större klyfter mellan sÄ vÀl medlemsstaternas sociala förhÄllanden som nationella lagstiftning. Detta innebÀr att mer komplexa förhÄllanden vÀxer fram som krÀver allt större anpassning hos de enskilda medlemsstaterna, vilket genererar problem. Det ligger varken i Europeiska unionens eller i medlemsstaternas intresse att den fria rörligheten medför nÄgra större ekonomiska problem för arbetsmarknadens aktörer. I Vaxholmskonflikten har dock problemet med nationella skillnader aktualiserats utan att den nationella domstolen anser sig kunna finna en gemenskapsrÀttsligt godtagbar lösning.

Studier av kvinnliga relationer har tidigare prÀglats av mor- och dotterrelationens betydelse för kvinnors relations- och samtalsinriktning. FrÄn ett gensuperspektiv anses normerande maktstrukturer spela stor roll för hur systerskapet utformas. Att kvinnor umgÄs i mindre grupper och samtalar mer Àn mÀn om relationer kan tolkas som en funktion av genussystemets uppbyggnad. Syftet med studien var sÄledes att studera samtalets betydelse för kvinnors sÀtt att formera vÀnskapsrelationer och hur det pÄverkar kvinnors gruppdynamik. För undersökningen gjordes Ätta kvalitativa djupintervjuer som analyserades med hjÀlp av induktiv tematisk analys.

Syftet med denna studie Àr att undersöka samband mellan kvalitet pÄ skriftliga omdömen och elevers resultat pÄ nationella prov och dÀrigenom Àven belysa effekter av lÀrares undervisningskompetens. Bakgrunden ges i form av en kort överblick över vad forskning sÀger om bedömning och effekter pÄ lÀrande. DÀrefter beskriver jag nÄgra statliga insatser och utvÀrderingar samt presenterar tre dokumentstudier som beskriver hur lÀrare skriver omdömen. Jag redogör ocksÄ för min teoretiska utgÄngspunkt, som Àr det sociokulturella perspektivet, och beskriver hur dokumentanalysen genomfördes samt förtydligar vilka kriterier pÄ god kvalitet i omdömen jag anvÀnt mig av och hur relationen mellan dessa kriterier och resultaten frÄn nationella prov undersöktes. Resultaten i min studie visar att skillnader i kvalitet pÄ de skriftliga omdömena korrelerar med elevers resultat pÄ nationella prov.

TITEL: Lika makt oavsett kön  FÖRFATTARE: Felicia Jarl & My NilssonHANDLEDARE: Thomas KarlssonEXAMINATOR: Petter Boye PROGRAM: Ekonomprogrammet och Detaljhandel & Service ManagementKURS: Företagsekonomi III ? Examensarbete 2FE71ENIVÅ: Kandidatuppsats, 15 hp  SYFTE: Syftet med studien Ă€r att studera styrelsesammansĂ€ttningen, med avseende pĂ„ kön, inom detaljhandel- och finansbranschen. Vi vill Ă€ven belysa samt studera sambandet mellan kvinnlig representation i styrelserna och branschernas kunder samt anstĂ€llda.  METOD: För att kunna uppfylla studiens syfte har vi utgĂ„tt ifrĂ„n en abduktiv ansats. Vi har genomfört statistiska tester samt kvalitativa intervjuer med fyra respondenter frĂ„n nĂ€ringslivet. Materialet anvĂ€ndes sedan för att förklaras med hjĂ€lp av teorier för att slutligen kunna svara pĂ„ studiens forskningsfrĂ„gor och för att studiens syfte skulle kunna uppfyllas. SLUTSATS: Kvinnlig representation har ökat mellan Ă„ren 2002 och 2014, vi kan alltsĂ„ se en positiv trend som visar att kvinnor har ökat i detaljhandel- och finansbranschens styrelser.

Studiens syfte Àr att undersöka sprÄkliga skillnader och/eller likheter samt analysera förekommande stilistiska drag i gymnasieelevers texter som skrivits inom nationella provet i svenska, vÄrterminen 2012. FrÄgestÀllningen har varit ?Hur strukturerar gymnasieelever sin textproduktion gÀllande innehÄll, funktion och form?, Förekommer det skillnader och/eller likheter i elevtextproduktion mellan studieförberedande och yrkesförberedande gymnasieprogram?, Vilka skillnader och likheter mellan sprÄk och betyg i textproduktion visar elever pÄ de studieförberedande programmen i jÀmförelse med elever pÄ yrkesförberedande program??     Materialet för studien Àr 24 elevtexter skrivna av gymnasieelever i yrkesförberedande och högskoleförberedande program i hela Sverige inom det nationella provet i svenska B. Elevtexterna analyseras utifrÄn en systemisk funktionell lingvistisk modell, med syfte att analysera texterna ur aspekterna innehÄll, funktion och form. Resultatet av min analys ger en bild av gymnasistelevers sprÄkanvÀndning med syfte att bidra till den sprÄkpedagogiska forskningen..

Denna studie syftar till att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 6 upplever de nya nationella proven i Ärskurs 6.  Studien har genomförts genom intervjuer med lÀrare som Àr verksamma i Ärskurs 6 under hösten 2012 dÀr lÀrarnas generella uppfattning om de nationella proven samt hur proven pÄverkar lÀrarnas arbete har varit det centrala i undersökningen. I studien ingick sex stycken lÀrare frÄn tre olika lÀn i Sverige.I studien framgÄr det att lÀrarna har en positiv instÀllning till de nationella proven men upplever att det Àr vÀldigt tidskrÀvande att genomföra dem. LÀrarna anser Àven att proven Àr ett bra verktyg för att utvÀrdera deras egen undervisning, att ett gott resultat vid nationella proven innebÀr att man bedrivit en bra undervisning och att eleverna lÀrt sig det som de förvÀntas lÀra sig. Huruvida proven pÄverkar det dagliga arbetet i klassrummet sÄ Àr lÀrarna inte helt överens, men att de pÄverkar deras arbete pÄ ett eller annat sÀtt kan man tydligt se i studiens resultat.I analys och diskussion lyfts debatten om lÀraryrkets förÀndringar har lett till en intensifiering eller en professionalisering, i denna studie kan man se tendenser Ät bÄda hÄll och nÄgot svar pÄ den frÄgan ges inte. I studiens konstateras dock att lÀrarna har fÄtt ett utökat ansvar och i och med ett ökat ansvar sÄ skapas fler arbetsuppgifter vilket har medfört att lÀrarna i denna studie upplever att de inte hinner med sina arbetsuppgifter inom ramen för 45h/arbetsvecka..

Denna studie undersöker högstadielÀrares uppfattningar om det nationella Àmnesprovet i engelska i Ärskurs 9 och hur de anser att provet pÄverkar deras arbete. Det insamlade empiriska materialet bestÄr av intervjuer som genomförts med sex verksamma högstadielÀrare under hösten 2012 samt vÄren 2013. Studien har fokuserat pÄ tre omrÄden: hur provet anvÀnds formativt och summativt av lÀrarna, hur stor inverkan provbetyget har pÄ elevernas slutbetyg och vilken betygsÀttningsmodell som lÀrarna anvÀnder sig av.Studiens resultat visar att lÀrarna anvÀnde det nationella provet uteslutande summativt, som en del av betygsunderlaget. Provbetyget gavs olika relevans i elevernas slutbetyg av de olika lÀrarna.Den analytiska betygsÀttningsmodellen var mest framtrÀdande i lÀrarnas resonemang; förmÄgor i kursplanemÄl och betygskriterier lyftes fram av de flesta lÀrarna som det viktigaste i deras betygsÀttning.LÀrarna var inte eniga i huruvida provbetyget bÄde kunde höja och sÀnka elevernas betyg. NÀr övrigt betygsunderlag var otillrÀckligt, fick det nationella provresultatet en större betydelse för elevernas slutbetyg.NÄgra av lÀrarna uttryckte att pÄtryckningar frÄn huvudmÀn förekommit för att fÄ lÀrarna att sÀtta samma eller högre slutbetyg som provbetyg. .

Syftet med min uppgift var att ta reda pÄ om de barn som inte klarade de nationella proven i svenska för Ärskurs 3 har haft svÄrigheter med sprÄket tidigare i livet, samt hur det gick för dessa barn pÄ sprÄktesten, screening, som görs pÄ BVC. Jag ville Àven ta reda pÄ om det Àr möjligt att se pÄ screeningen som görs pÄ BVC om barnet kommer fÄ svÄrt att klara de nationella proven i svenska i Ärskurs 3.BarnavÄrdscentraler (BVC) har en möjlighet att tidigt upptÀcka och fÄnga upp barn som visar pÄ problem med sin kommunikations-, sprÄk- och/eller talutveckling. Tidigare forskning har visat att tidiga insatser med rÀtt hjÀlp för barn med sprÄksvÄrigheter har gett resultat.Jag har dÀrför plockat ut ett antal elever som inte klarat de nationella proven i svenska för Ärskurs 3. DÀrefter har jag tagit reda pÄ om det funnits nÄgra svÄrigheter för dessa elever pÄ sprÄkscreeningen som de genomförde pÄ BVC innan skoltiden. Studiegruppen bestod av 19 barn och jag hade enbart möjlighet att studera dem som en grupp och inte individ för sig.

VÄrt arbete riktar in sig pÄ hur skolor och pedagoger hanterar sorgliga och traumatiska hÀndelser som kan drabba nÄgon pÄ skolan eller nÄgon nÀra anhörig till en skolelev. De frÄgestÀllningar vi försöker besvara i arbetet Àr: Vilket stöd i handlingsplanen har pedagogen för att hantera klassrumssituationen vid traumatiska hÀndelser? Finns det handlingsplaner för sorgarbete i kommuner och skolor? Vilka reaktioner kan uppstÄ hos barn nÀr de drabbas av traumatiska hÀndelser? Vad kan det stÄ i handlingsplanerna? AnvÀnder pedagogerna handlingsplanen? Vi har intervjuat pedagoger för att ta reda pÄ hur de hanterar klassrumssituationen nÀr sorg drabbar skolan. I undersökningen har vi valt att via enkÀt frÄga ett antal kommuner hur deras skolor hanterar sorgarbetet, om de har tillsett att skolorna har handlingsplan, vilka direktiv de ger skolorna angÄende dessa frÄgor. De frÄgor som stÀllts har utgÄtt frÄn följande hÀndelser: elevs förÀlder eller syskon gÄr bort, elev i klassen avlider eller en lÀrare pÄ skolan dör.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka och jÀmföra genuskontraktet (vÀrderingar, lagar, individuell situation) för en grupp kvinnliga barnviseaktörer som författade, illustrerade, komponerade barnviseutgÄvor under Ären 1885-1922, samt relatera resultatet till samhÀllsprocesser som prÀglade den borgerliga kvinnans förÀndrade roll i hem och yrkesliv. Kollektivbiografisk metod anvÀnds. Barnvisesamlingar, biografier, uppslagsverk, tidskrift samt tidningsartiklar utgör kÀllmaterialet. Teoretisk förankring Àr Hirdmans genuskontrakt samt Habermas borgerliga offentlighet. Resultatet visar att de 16 kvinnliga barnviseaktörer som ingÄr i studien föddes 1854-1895, vÀxte upp i borgerlig/överklassfamiljer i södra Sverige.

Mot bakgrund av att kursplanerna i svenskÀmnet ger utrymme för tolkning, dÄ det inte uttryckligt stÄr vilken specifik genrerepertoar svensklÀraren ska hjÀlpa sina elever att tillÀgna sig, har syftet i detta arbete dels varit att undersöka vilken skriftlig genrerepertoar som lyfts fram i gymnasieskolan i det nationella provet samt i lÀromedlen, dels att undersöka vilken typ av stöd som eleverna fÄr för sitt genreskrivande. Arbetet har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:-Vilken genrerepertoar lyfts fram av uppgifterna i de nationella proven i Svenska B och de valda lÀromedlen för Svenska A och B?-Vilket stöd ger underlaget inför och uppgiftsbeskrivningar i det nationella provet och lÀromedlen, nÀr det gÀller Äterkommande genrer i de nationella proven?Den metod som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna Àr bÄde kvantitativ och kvalitativ. Det undersökta materialet har bestÄtt av 20 nationella prov i svenska B, ett kopieringsunderlag inför provet samt fem lÀromedel för svenska A och B. Arbetet Àr indelat i tvÄ delstudier, en för proven och en för lÀromedlen.

I dagens skola Àr det allt vanligare att elever kÀnner sig stressade, vilket bland annat beror pÄ att de har mÄnga lÀxor och prov samt krav pÄ sig att prestera. Syftet med studien Àr att undersöka om elever i Ärskurs 5 kÀnner sig stressade inför det nationella provet i matematik och vad det i sÄ fall beror pÄ? Studien har genomförts med hjÀlp av en enkÀtundersökning som besvarats av 183 elever. Resultatet av studien redovisas i diagram dÀr det tydligt framgÄr skillnader, sett ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att en stor del av de tillfrÄgade eleverna kÀnner i nÄgon grad av stress inför provet, framförallt Àr det tydligt bland flickorna.

Denna studie Àr en C-uppsats inom lÀrarutbildningen pÄ Stockholms universitet. Undersökningen baserar sig pÄ elevers resultat pÄ muntliga delen, och hela nationella provet vÄren 2010, lÀrarintervjuer och observationer av lektioner. Studien undersöker hurvida elever som fÄr tillfÀlle att arbeta med matematik muntligt pÄ lektionerna blir bÀttre pÄ matematik Àn de elever som inte ?pratar? lika mycket matematik.Eleverna som ?pratar? mycket matematik pÄ lektionerna fÄr ett bÀttre resultat pÄ den muntliga delen av nationella provet, men inte nödvÀndigtvis pÄ matematik som helhet. De elever som övar sin muntliga sÄvÀl som sin skriftliga förmÄga i matematik Àr de som lyckas bÀst..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om DLS LÀsförstÄelsetest Àr ett bra redskap för att upptÀcka elever i behov av sÀrskilt stöd nÀr det gÀller lÀsförstÄelse. Detta undersöks genom att sambandet mellan DLS LÀsförstÄelsetest och det nationella provets lÀsförstÄelsedel studeras. Studien görs pÄ 59 elever i Är 9. Studiens resultat visar pÄ ett visst samband mellan testen men mÄnga elever med lÄgt resultat pÄ DLS LÀsförstÄelsetest klarar ÀndÄ det nationella provets lÀsförstÄelsedel. Elever med högt resultat pÄ DLS LÀsförstÄelse fÄr i studien Àven högt resultat pÄ det nationella provet.

Denna uppsats har som syfte att undersöka vad som ligger bakom lÄgprisbolagens framgÄngar i flygbranschen och att se vilken strategi som de nationella flygbolagen vÀljer för att vÀnda en nedÄtgÄende trend. Arbetet söker svar pÄ hur förhÄllandena har Àndrats i flygbranchen de senaste Ären. Med utgÄngspunkt frÄn en fallstudie av Scandinavian Airlines och Ryanair jÀmförs de strategiska positionerna för lÄgprisbolag och nationella flygbolag..