Denna uppsats har som syfte att ta reda pÄ om den undervisning som lÀrare som arbetar i grundskolans tidiga Är bedriver pÄverkats till form och innehÄll av de nationella proven i skolÄr 3. Undersökningen bygger pÄ sex intervjuer gjorda med lÀrare som arbetar i skolÄren 1-3. Det som framkommit vid intervjutillfÀllena Àr att lÀrarna Àr övervÀgande positiva till de nationella proven i kÀrnÀmnena svenska och matematik men att deras planering och organisering inte pÄverkats sÀrskilt mycket av proven. DÀremot visar resultatet att samtliga lÀrare ser avdramatisering av proven som en viktig del i deras arbete..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka lÀrares uppfattningar om det nationella provet i engelska, samt hur dessa lÀrare arbetar med provet för att kunna hjÀlpa eleverna att nÄ sina kursmÄl. Undersökningsmetoden Àr kvalitativ dÄ vi intervjuat fyra lÀrare i engelska pÄ en högstadieskola. IntervjufrÄgorna har innefattat allt frÄn hur lÀrare arbetar med det nationella provet och hur de ser pÄ provet, till hur mÄlen med det nationella provet uppfylls. Resultatet av undersökningen Àr att det nationella provet underlÀttar lÀrarnas arbete. LÀrarna anser Àven att provet fungerar som ett bra stöd dÄ de ska betygsÀtta eleverna.

Denna uppsats Ă€r en kvalitativ studie vars syfte Ă€r att undersöka nĂ„gra lĂ€rares attityder gente-mot de nationella proven. Semistrukturella intervjuer genomfördes med sex olika lĂ€rare pĂ„ olika stadier inom skolan. Resultaten visade att mĂ„nga respondenter uppfattar de nationella proven som tidskrĂ€vande, men att de konkretiserar betygskriterier och mĂ„lformuleringar pĂ„ ett tillfredsstĂ€llande vis. Dessutom bidrar de nationella proven till att försöka skapa en gemensam standard för alla skolor i Sverige. Överlag var respondenterna positivt instĂ€llda till de nation-ella proven, men hade ocksĂ„ tankar om hur provsystemet kan förbĂ€ttras, och konkreta förslag gavs.

Handlingsplan ingÄr i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas pÄ alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen Àr ett dokument dÀr mÄl och strategier som företagen ska följa upp gÄs igenom..

Handlingsplan ingÄr i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas pÄ alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen Àr ett dokument dÀr mÄl och strategier som företagen ska följa upp gÄs igenom..

Studiens syfte Àr att studera det nationella provets pÄverkan pÄ betygsÀttningen och undervisningen i svenska B, samt att undersöka om eleverna pÄ de yrkesförberedande respektive studieförberedande programmen ges liknande förutsÀttningar inför provet. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr: Vilken betydelse tillskriver lÀrare det nationella Àmnesprovets resultat för elevens betyg? PÄ vilket sÀtt pÄverkar innehÄllet i nationella prov lÀrares planering och val av innehÄll i Àmnet svenska B? Hur förbereds elever pÄ yrkesförberedande respektive studieförberedande program inför det nationella provet? Undersökningen Àr av kvalitativ natur och har genomförts i form av intervjuer. Dessa har analyserats med stöd av styrdokument, tidigare forskning och studiens teoretiska utgÄngspunkter, vilka Àr det sociokulturella perspektivet och lÀroplanens fyra F. Studiens resultat visar huvudsakligen att det nationella provet upplevs vara en riktningsvisare för lÀrares betygsÀttning och att det finns moment i undervisningen som fÄr stÄ tillbaka pÄ grund av provet, samt att det finns betydande skillnader i det nationella provets förberedelser pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande program.

Inledning: Uppskattningsvis har mellan 100-140 miljoner flickor och kvinnor i hela vÀrlden blivit utsatta för kvinnlig omskÀrelse. Man uppskattar Àven att ytterligare ca tre miljoner flickor varje Är riskerar att bli omskurna. I Sverige möter sjuksköterskan omskurna kvinnor inom mÄnga olika verksamheter i vÄrden. För de flesta Àr kvinnlig omskÀrelse en svÄr tradition att möta. Det vÀcker kÀnslor som ilska, avsky och en stor oförstÄelse.

I denna C-uppsats Àr syftet att titta pÄ vilket sÀtt kursplanens och lÀroplanens mÄl Àr kopplade till de nationella proven i matematik för skolÄr 5 och 9 och vad de innehÄller matematiskt. Med innehÄller matematiskt menar vi vad frÄn matematiken som tas upp och om uppgifterna visar pÄ de mÄl ur styrdokumenten som Àr avsett. Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av tre prov för Är 5 och tre prov för Är 9 samt kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare. Alla informanter tycker att de nationella proven i matematik speglar kursplanen. LÀrarna för Är 5 vill Àndra provens utformning och lÀrarna frÄn Är 9 tycker att proven Àr bra, sÀrskilt som ett stöd nÀr de ska sÀtta betyg.

I dagens samhÀlle krÀvs det ofta att resa för att kunna utföra olika aktiviteter. DÄ Àr det viktigt att möjligheten att resa Àr lika för alla medborgare i samhÀllet. Regeringen har som mÄl i den nationella handlingsplanen att till 2010 göra Sverige tillgÀngligt för alla medborgare. Syftet med studien var att beskriva rullstolsburna personers erfarenheter av allmÀnna transportmedel. Undersökningsgruppen bestod av fem kvinnor som var rullstolsburna och bosatta i Norrbotten.

Syftet med vÄr undersökning Àr att se om de nationella proven i svenska för skolÄr 5 uppfyller kraven frÄn kriteriet godkÀnd. Vi vill Àven se om det finns en samsyn mellan lÀrarkategorier nÀr det gÀller tolkning, vÀrdering och bedömning.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om betygssystemet, bedömningsteorier och nationella prov. Undersökningen genomfördes pÄ en skola i tre steg; enkÀter, tvÄ delprov att rÀtta samt intervjuer med standardiserade frÄgeomrÄden.Undersökningen visar att det oftast Àr lÀrarens egna tolkningar och vÀrderingar som styr sjÀlva bedömningen. Det rÄder ingen samsyn mellan lÀrare pÄ olika stadier, trots att de nationella proven ska ge en rÀttvis och likvÀrdig bedömning i hela landet.VÄr undersökning Àr liten och mycket begrÀnsad. Den Àr pÄ inget sÀtt heltÀckande utan ger bara en bild av hur bedömningen av de nationella proven kan gÄ till pÄ en skola..

Föreliggande arbete Àr en redovisning av en attitydundersökning som gjordes 2010, gÀllande gymnasieelevers uppfattning om i vilken grad de nationella proven Àr rÀttvisa. Studien visade att eleverna överlag var positiva till proven bÄde gÀllande det proven mÀtte samt bedömningen av proven. Vissa oregelbundenheter som bröt mönstret kunde dock pÄvisas. Slutsatsen blev att elevernas upplevelse av rÀttvisegraden Àr viktig för provens existensberÀttigande samt att central, frÄn lÀrare och elever distanserad, rÀttning och bedömning av proven Àr efterstrÀvansvÀrd..

BakgrundKvinnlig könsstympning innebÀr att hela eller delar av könsorganen avlÀgsnas. I vÀrlden uppskattas 100-140 miljoner kvinnor genomgÄtt ingreppet. Kvinnlig könsstympning Àr frÀmst förekommande i de vÀstra och östra delarna av Afrika samt i Egypten. Ingreppet Àr inte en religiös plikt utan har sedan 2000 Är tillbaka utförts som en kulturell sed. En kartlÀggning av faktorer som pÄverkar fortsatt utövande av kvinnlig könsstympning behövs för att fÄ svar pÄ vilka resurser i det förebyggande arbetet som har störst pÄverkan i avskaffningen av kvinnlig könsstympning.

Handlingsplan ingÄr i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas pÄ alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen Àr ett dokument dÀr mÄl och strategier som företagen ska följa upp gÄs igenom..

SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka vad matematiklÀrare i grundskolans senare Är anser om betydelsen av det nationella matematikprovets pÄverkan nÀr det gÀller deras undervisningsplanering. För att fÄ klarhet i syftet sÄ innefattar undersökningen tre frÄgestÀllningar som i tur och ordning berör hur de nationella proven pÄverkar lÀrarnas undervisningsplaneringar, vad de anser om betydelsen av en sÄdan pÄverkan och hur elevernas matematiska förstÄelse pÄverkas. MetodEn kvalitativ studie har genomförts med Ätta stycken informanter. Intervjuerna gjordes enskilt dÀr frÄgorna till en början var öppna för att efterhand riktas mot de nationella proven. De intervjuade lÀrarna undervisar samtliga pÄ högstadiet och har erfarenheter av det nationella provet i matematik.ResultatPÄ en öppen frÄga om vad som pÄverkar informanternas undervisningsplanering i matematik nÀmner ingen det nationella provet.

Det Àr vanligt att lÀroboken styr undervisningen i matematik, vilket innebÀr att tolkning av lÀro- och kursplaner görs utifrÄn lÀroboken. Vi tycker dÀrför det Àr intressant att undersöka hur vÀl en lÀrobok i Matematik A speglar de nationella styrdokumenten. Detta har gjorts genom att vi kategoriserat uppgifter i lÀroboken utifrÄn sex matematiska kompetenser som Arbetsgruppen för nationella prov vid UmeÄ universitet har tolkat ur de nationella styrdokumenten. De sex matematiska kompetenserna anvÀnds framförallt vid konstruktion av provuppgifter till nationella prov, dÀrför tycker vi det Àr intressant att jÀmföra lÀroboken med nationella prov. För att detta skulle vara möjligt kategoriserade vi Àven uppgifter i nationella prov i Matematik A, utifrÄn de sex kompetenserna.