Syftet med denna undersökning Àr att se om en högre sprÄklig utvecklingsnivÄ ger ett högre betyg frÄn lÀraren pÄ den skriftliga delen av nationella provet i svenska som andrasprÄk i Ärskurs 9 eller om det Àr andra omrÄden som Àr viktigare för vilket betyg texten fÄr av lÀraren. Jag analyserar femton skriftliga uppsatser frÄn nationella provet med hjÀlp av en analysmodell som jag har tagit fram utifrÄn en variant av performansanalys och bedömningsanvisningar för nationella provet. Analysmodellen innehÄller fem omrÄden: sprÄklig utvecklingsnivÄ, kommunikativ kvalitet, sprÄklig struktur, genreanpassning och instruktionsanpassning. Resultaten visar att inget enskilt omrÄde avgör vilket betyg texterna fÄr av lÀrarna, utan att det Àr en sammanslagning av de olika omrÄdena som avgör betyget, men att genreanpassning Àr det omrÄde som lÀrarna lÀgger mest vikt vid..

Sammanfattning Föreliggande studie undersöker hur matematiklÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder det nationella provet i det pedagogiska uppdraget med fokus pÄ planering och bedömning i förhÄllande till Skolverkets syfte med provet i matematikkursen A. Genom djupintervjuer med fyra lÀrare synliggörs hur dessa lÀrare förhÄller sig till det nationella provet och hur de anvÀnder det i förhÄllande till Skolverkets anvisningar. Resultatet frÄn studien visar att de fyra lÀrarna har en uppfattning om det nationella provets roll, ifrÄga om en likvÀrdig bedömning, som stÀmmer vÀl överens med skolverkets anvisningar. Vidare visar resultatet att inte alla lÀrare anvÀnder provet pÄ ett sÀtt som stÀmmer vÀl överens med Skolverkets anvisningar om hur provet skall anvÀndas, vilket kan pÄverka undervisningsprocessen negativt..

UtifrÄn en rapport gjord av Skolverket, rörande de nationella proven, har vi valt att i denna uppsats specifikt undersöka de nationella provet i svenska B pÄ gymnasiet. VÄra huvudsakliga frÄgor i uppsatsen behandlar gymnasielÀrares och gymnasieelevers olika instÀllningar och attityder till provet. Vi vÀljer Àven att vidare i undersökningen koppla samman anvÀndarperspektivet genom en diskussion utifrÄn kunskapssyn och olika lÀroplansmodeller. Undersökningen grundar sig i en kvantitativ enkÀtstudie och en kvantitativ intervju och i sin helhet bör den betraktas som en pilotstudie. Sammanfattningsvis visar undersökningen att det rÄder en uttryckligt positiv instÀllning till de nationella provet i svenska B bland lÀrare och elever. GÀllande resonemanget kring kunskapssynen verkar eleverna i vÄr undersökning fortfarande ha en behaviouristisk syn pÄ kunskap, trots att det nationella proven Àr utformade för att pröva en mer djupstrukturell kunskap.

VÄrt syfte med denna forskning Àr att undersöka om det har funnits nÄgon skillnad pÄ Skolverkets syfte med det nationella provet i matematik och vad lÀrarna tycker Àr syftet. VÄrt arbete Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ matematiklÀrare pÄ högstadiet och med en djupare undersökning av den forskning som finns att tillgÄ samt publikationer som Skolverket har tagit fram. Vi har Àven tittat pÄ hur styrdokumenten ser ut och hur betygskriterierna Àr skrivna. Studien visar att syftet med det nationella provet enligt Skolverket inte alltid överensstÀmmer med lÀraren. LÀraren tillskriver syften som inte Skolverket nÀmner..

LÀnsstyrelsernas arbete med landsbygdsutveckling Àr en viktig del av landsbygdsprogrammet. Det Àr pÄ lÀnsstyrelserna de regionala urvalskriterierna för ansökningar till stöd och ersÀttningar pÄ landsbyden sÀtts och det i sin tur pÄverkar hur landsbygden i lÀnen utvecklas. I min uppsats undersöker jag arbetsprocessen för dokumenten som urvalskriterierna finns i och baseras pÄ. Sedan strÀvar jag ocksÄ efter att skapa en bild av sambandet mellan kÀllorna och lÀnsstyrelsernas arbetsprocess med dokumenten, i syfte att se hur kunskapsbildningen fungerar i lÀnsstyrelserna arbete med landsbygdsutveckling. Jag anvÀnder mig av semistrukturerade interjuver nÀr jag samlar in empirin och analyserar sedan materialet utifrÄn teorier om kunskap. Det som framkommer Àr att dokumenten som Àr swotanalysen och handlingsplanen, baseras till stor del pÄ regionala partnerskap.

I denna uppsats undersöks hur elever i Ärskurs 3 förhÄller sig till de nationella proven, med fokus pÄ kÀnslor, upplevelser samt hur eleverna uppfattat informationen om proven. VÄr teoridel fokuserar pÄ det utvecklingspsykologiska perspektivet. Vi valde att intervjua barn i Ärskurs tre för att fÄ en bild av hur de ser pÄ de nationella proven, detta genom att sÀtta oss in i barnens perspektiv. Det gjordes genom enskilda intervjuer samt en gruppintervju. Resultatet av undersökningen visar att barnen tycker nationella proven Àr spÀnnande men kÀnslor av stress och nervositet tar över.

Under lÀrarutbildningen hÀr pÄ Malmö högskola har jag hela tiden pÄmints om att planera mina matematiklektioner och undervisning efter lÀroplaner och kursplaner i matematik. Att för mig som nybliven lÀrare arbeta efter kursplan och lÀroplan Àr dÀrför en sjÀlvklarhet. Skolverket och regeringen har arbetat fram förslag till nya kursplaner i matematik i Är 3 som ska börja gÀlla frÄn och med höstterminen 2008. De har Àven som mÄl att införa nationella prov i matematik i Är 3 under vÄrterminen 2009. Syftet med denna studie Àr att undersöka matematiklÀrares attityder och instÀllningar till dessa nya mÄl att uppnÄ och de nya nationella proven i matematik i Är 3.

I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger pÄ fenomenologisk ansats och det Àr den egna upplevelsen av lÀrandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en kvinnlig respektive manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lÀrt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frÄgestÀllningar som kommer att ligga för grund i studien Àr hur de kvinnliga respektive manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare dÄ det Àr en manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. LikasÄ vad kvinnliga ledare i en manlig arbetsmiljö respektive manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lÀrt sig i kommunikationen med sina medarbetare.

Female genital mutilation is an ancient custom, practiced mainly in African countries. For several years, Africans has immigrated to Sweden and many of the women are genitally mutilated or circumcised. The aim of this study was to bring some clarity to the attitudes and experiences regarding female genital mutilation among those who are affected. Articles for this literature review were searched for in international databases, and in the university library database. The outcome of this study shows that health care staff is in need of greater knowledge about this custom, in order to be able to handle the situation appropriately.

Denna studie handlar om att diskutera förhÄllandet mellan de heteronormativa könsidentiteterna kvinnlighet/maskulinitet och kvinnlig maskulinitet. Den identitet som vi önskar belysa Àr skapad ur en heteronormativ maskulin och kvinnligt könsidentitet. VÄr studie fokuserar sig pÄ heterosexuella kvinnor inom en idrottslig kontext, dÄ vi anser att dessa kvinnors positioner öppnar upp för en diskussion gÀllande en heterosexuell kvinnlig maskulinitet. Vi tolkar deras erfarenheter och handlingar inom maskulint kodade idrotter som en reflektion av denna alternativa könsidentitet. UtifrÄn detta diskuterar vi hur informanterna förhÄller sig till kvinnlighet och maskulinitet samt hur deras könsidentitet förhÄller sig till dessa tvÄ normativa identiteter.

I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger pÄ fenomenologisk ansats och det Àr den egna upplevelsen av lÀrandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en kvinnlig respektive manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lÀrt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frÄgestÀllningar som kommer att ligga för grund i studien Àr hur de kvinnliga respektive manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare dÄ det Àr en manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. LikasÄ vad kvinnliga ledare i en manlig arbetsmiljö respektive manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lÀrt sig i kommunikationen med sina medarbetare.

Vilka lÀromedel Àr bra och vilka Àr mindre bra? Som lÀrare, och kanske speciellt som nyutexaminerad lÀrare Àr det inte det lÀttaste att skilja agnarna frÄn vetet. I denna uppsats har jag valt att kritiskt granska lÀromedlet SprÄkdax 2 och nÀrmare bestÀmt bestÄndsdelarna LÀsdax 2, Skrivdax 2 och dess lÀrarhandledning, LÀrardax 2. Jag har tagit reda pÄ om detta lÀromedel i svenska förbereder eleverna för att de ska klara nationella provet i Ärskurs tre. Eftersom nationella prov i Ärskurs tre Ànnu bara genomförts som testomgÄng och dÀrmed Àr vÀldigt nytt, tar Àven detta en stor del i uppsatsen. Jag har jÀmfört bland annat likheter och skillnader mellan lÀromedlet och provet, avvÀgningen mellan text och bild etcetera.

Riksdagen beslutade Är 2000 om en nationell handlingsplan för att förbÀttra tillgÀngligheten för persoaner med funktionsnedsÀttning. Hindren skall vara ÄtgÀrdade före 2010.Syfte. Att studera hur tillgÀnglighet i offentlig miljö beskrivs i vetenskapliga artiklar och hur det pÄverkar delaktigheten i socila aktiviteter för personaer med fysisk funktionsnedsÀttning.Metod. Systematisk litteraturstudie av artiklar sökta i fyra olika databaser.Resultat. Elva artiklar publicerade 2002-2009 studerades och resultatet visar att tillgÀnglighet i offentlig miljö har stor betydelse för delaktighet i sociala aktiviteter men ocksÄ graden av funktionsnedsÀttning, Älder samt upplevelse av hinder Àr faktorer som Àr avgörande.Konklusion.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. MÄnga kvinnor som fÄr diagnosen bröstcancer, blir ofta tvungna att göra ingrepp pÄ sitt ena bröst, som resulterar i att hela eller delar av bröstet mÄste avlÀgsnas. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst utifrÄn kvinnlig kropp och identitet, sexualitet och relationen med partnern. 12 kvalitativa internationella publicerade artiklar har analyserats enligt en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre stycken kategorier med tillhörande subkategorier: Förlust av en förÀndrad kropp och att fÄ en ny identitet, Saknad i det sexuella livet, Att fÄ stöd och kÀnna rÀdsla i sin relation.

FörmÄgan att i dagens organisationer effektivt genomföra och arbeta med förÀndringar betonas i allt högre utstrÀckning. Mot bakgrund av detta och pÄ grund av vÄrt intresse för kvinnligt ledarskap har vi gjort en undersökning för att fÄ förstÄelse för om och, i sÄ fall, hur en organisations förÀndringsarbete pÄverkas om det Àr en kvinnlig alternativt en manlig ledare. Vi har anvÀnt oss av befintlig teori inom ledarskap och förÀndring, medan den empiriska studien, i form av intervjuer, genomfördes pÄ tvÄ företag dÀr tvÄ av personerna har en kvinnlig ledara och de andra tvÄ en manlig ledare. Resultatet som vi kom fram till var att det fanns vissa skillnader i kvinnligt respektive manligt ledarskap vid förÀndring, men att likheterna könen emellan trots allt var övervÀgande..