Syftet med denna undersökning är att se om en högre språklig utvecklingsnivå ger ett högre betyg från läraren på den skriftliga delen av nationella provet i svenska som andraspråk i årskurs 9 eller om det är andra områden som är viktigare för vilket betyg texten får av läraren. Jag analyserar femton skriftliga uppsatser från nationella provet med hjälp av en analysmodell som jag har tagit fram utifrån en variant av performansanalys och bedömningsanvisningar för nationella provet. Analysmodellen innehåller fem områden: språklig utvecklingsnivå, kommunikativ kvalitet, språklig struktur, genreanpassning och instruktionsanpassning. Resultaten visar att inget enskilt område avgör vilket betyg texterna får av lärarna, utan att det är en sammanslagning av de olika områdena som avgör betyget, men att genreanpassning är det område som lärarna lägger mest vikt vid..

Sammanfattning Föreliggande studie undersöker hur matematiklärare på gymnasiet använder det nationella provet i det pedagogiska uppdraget med fokus på planering och bedömning i förhållande till Skolverkets syfte med provet i matematikkursen A. Genom djupintervjuer med fyra lärare synliggörs hur dessa lärare förhåller sig till det nationella provet och hur de använder det i förhållande till Skolverkets anvisningar. Resultatet från studien visar att de fyra lärarna har en uppfattning om det nationella provets roll, ifråga om en likvärdig bedömning, som stämmer väl överens med skolverkets anvisningar. Vidare visar resultatet att inte alla lärare använder provet på ett sätt som stämmer väl överens med Skolverkets anvisningar om hur provet skall användas, vilket kan påverka undervisningsprocessen negativt..

Utifrån en rapport gjord av Skolverket, rörande de nationella proven, har vi valt att i denna uppsats specifikt undersöka de nationella provet i svenska B på gymnasiet. Våra huvudsakliga frågor i uppsatsen behandlar gymnasielärares och gymnasieelevers olika inställningar och attityder till provet. Vi väljer även att vidare i undersökningen koppla samman användarperspektivet genom en diskussion utifrån kunskapssyn och olika läroplansmodeller. Undersökningen grundar sig i en kvantitativ enkätstudie och en kvantitativ intervju och i sin helhet bör den betraktas som en pilotstudie. Sammanfattningsvis visar undersökningen att det råder en uttryckligt positiv inställning till de nationella provet i svenska B bland lärare och elever. Gällande resonemanget kring kunskapssynen verkar eleverna i vår undersökning fortfarande ha en behaviouristisk syn på kunskap, trots att det nationella proven är utformade för att pröva en mer djupstrukturell kunskap.

Vårt syfte med denna forskning är att undersöka om det har funnits någon skillnad på Skolverkets syfte med det nationella provet i matematik och vad lärarna tycker är syftet. Vårt arbete är baserat på kvalitativa intervjuer med två matematiklärare på högstadiet och med en djupare undersökning av den forskning som finns att tillgå samt publikationer som Skolverket har tagit fram. Vi har även tittat på hur styrdokumenten ser ut och hur betygskriterierna är skrivna. Studien visar att syftet med det nationella provet enligt Skolverket inte alltid överensstämmer med läraren. Läraren tillskriver syften som inte Skolverket nämner..

Länsstyrelsernas arbete med landsbygdsutveckling är en viktig del av landsbygdsprogrammet. Det är på länsstyrelserna de regionala urvalskriterierna för ansökningar till stöd och ersättningar på landsbyden sätts och det i sin tur påverkar hur landsbygden i länen utvecklas. I min uppsats undersöker jag arbetsprocessen för dokumenten som urvalskriterierna finns i och baseras på. Sedan strävar jag också efter att skapa en bild av sambandet mellan källorna och länsstyrelsernas arbetsprocess med dokumenten, i syfte att se hur kunskapsbildningen fungerar i länsstyrelserna arbete med landsbygdsutveckling. Jag använder mig av semistrukturerade interjuver när jag samlar in empirin och analyserar sedan materialet utifrån teorier om kunskap. Det som framkommer är att dokumenten som är swotanalysen och handlingsplanen, baseras till stor del på regionala partnerskap.

I denna uppsats undersöks hur elever i årskurs 3 förhåller sig till de nationella proven, med fokus på känslor, upplevelser samt hur eleverna uppfattat informationen om proven. Vår teoridel fokuserar på det utvecklingspsykologiska perspektivet. Vi valde att intervjua barn i årskurs tre för att få en bild av hur de ser på de nationella proven, detta genom att sätta oss in i barnens perspektiv. Det gjordes genom enskilda intervjuer samt en gruppintervju. Resultatet av undersökningen visar att barnen tycker nationella proven är spännande men känslor av stress och nervositet tar över.

Under lärarutbildningen här på Malmö högskola har jag hela tiden påmints om att planera mina matematiklektioner och undervisning efter läroplaner och kursplaner i matematik. Att för mig som nybliven lärare arbeta efter kursplan och läroplan är därför en självklarhet. Skolverket och regeringen har arbetat fram förslag till nya kursplaner i matematik i år 3 som ska börja gälla från och med höstterminen 2008. De har även som mål att införa nationella prov i matematik i år 3 under vårterminen 2009. Syftet med denna studie är att undersöka matematiklärares attityder och inställningar till dessa nya mål att uppnå och de nya nationella proven i matematik i år 3.

I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger på fenomenologisk ansats och det är den egna upplevelsen av lärandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur en kvinnlig respektive manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frågeställningar som kommer att ligga för grund i studien är hur de kvinnliga respektive manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare då det är en manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. Likaså vad kvinnliga ledare i en manlig arbetsmiljö respektive manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare.

Female genital mutilation is an ancient custom, practiced mainly in African countries. For several years, Africans has immigrated to Sweden and many of the women are genitally mutilated or circumcised. The aim of this study was to bring some clarity to the attitudes and experiences regarding female genital mutilation among those who are affected. Articles for this literature review were searched for in international databases, and in the university library database. The outcome of this study shows that health care staff is in need of greater knowledge about this custom, in order to be able to handle the situation appropriately.

Denna studie handlar om att diskutera förhållandet mellan de heteronormativa könsidentiteterna kvinnlighet/maskulinitet och kvinnlig maskulinitet. Den identitet som vi önskar belysa är skapad ur en heteronormativ maskulin och kvinnligt könsidentitet. Vår studie fokuserar sig på heterosexuella kvinnor inom en idrottslig kontext, då vi anser att dessa kvinnors positioner öppnar upp för en diskussion gällande en heterosexuell kvinnlig maskulinitet. Vi tolkar deras erfarenheter och handlingar inom maskulint kodade idrotter som en reflektion av denna alternativa könsidentitet. Utifrån detta diskuterar vi hur informanterna förhåller sig till kvinnlighet och maskulinitet samt hur deras könsidentitet förhåller sig till dessa två normativa identiteter.

I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger på fenomenologisk ansats och det är den egna upplevelsen av lärandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur en kvinnlig respektive manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frågeställningar som kommer att ligga för grund i studien är hur de kvinnliga respektive manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare då det är en manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. Likaså vad kvinnliga ledare i en manlig arbetsmiljö respektive manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare.

Vilka läromedel är bra och vilka är mindre bra? Som lärare, och kanske speciellt som nyutexaminerad lärare är det inte det lättaste att skilja agnarna från vetet. I denna uppsats har jag valt att kritiskt granska läromedlet Språkdax 2 och närmare bestämt beståndsdelarna Läsdax 2, Skrivdax 2 och dess lärarhandledning, Lärardax 2. Jag har tagit reda på om detta läromedel i svenska förbereder eleverna för att de ska klara nationella provet i årskurs tre. Eftersom nationella prov i årskurs tre ännu bara genomförts som testomgång och därmed är väldigt nytt, tar även detta en stor del i uppsatsen. Jag har jämfört bland annat likheter och skillnader mellan läromedlet och provet, avvägningen mellan text och bild etcetera.

Riksdagen beslutade år 2000 om en nationell handlingsplan för att förbättra tillgängligheten för persoaner med funktionsnedsättning. Hindren skall vara åtgärdade före 2010.Syfte. Att studera hur tillgänglighet i offentlig miljö beskrivs i vetenskapliga artiklar och hur det påverkar delaktigheten i socila aktiviteter för personaer med fysisk funktionsnedsättning.Metod. Systematisk litteraturstudie av artiklar sökta i fyra olika databaser.Resultat. Elva artiklar publicerade 2002-2009 studerades och resultatet visar att tillgänglighet i offentlig miljö har stor betydelse för delaktighet i sociala aktiviteter men också graden av funktionsnedsättning, ålder samt upplevelse av hinder är faktorer som är avgörande.Konklusion.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Många kvinnor som får diagnosen bröstcancer, blir ofta tvungna att göra ingrepp på sitt ena bröst, som resulterar i att hela eller delar av bröstet måste avlägsnas. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst utifrån kvinnlig kropp och identitet, sexualitet och relationen med partnern. 12 kvalitativa internationella publicerade artiklar har analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre stycken kategorier med tillhörande subkategorier: Förlust av en förändrad kropp och att få en ny identitet, Saknad i det sexuella livet, Att få stöd och känna rädsla i sin relation.

Examensarbetets syfte är att jämföra de provuppgifter inom matematik som ingår i TIMSS Advanced 2008 med provuppgifter från nationella prov för Matematik D och provbanksprov för Matematik E.För att jämföra dessa två provkonstruktioner har 76 provuppgifter från TIMSS Advanced 2008 och 88 provuppgifter från nationella prov i Matematik D och provbanksprov i Matematik E kategoriserats. Detta har skett enligt en framarbetad taxonomi.Jämförelsen mellan de två provkonstruktionerna visar både på skillnader och likheter. Innehållsmässigt hamnar stora delar av Matematik E utanför innehållet i TIMSS prov. Endast 7 procent av poängen i TIMSS prov ligger utanför det kunskapsområde som en Matematik D-elev fått tillgång till i skolan. Motsvarande siffra för en Matematik E-elev är 5 procent.